1980 nr 77.pdf - BADA

sannolikare, var utbudet mindre förr och det var därför 11 2
enklare för biblioteken att täcka in det mesta. Därför
bleve det nu lättare att erh%lla aldre tryck som fjärr-
lan an att erhalla nyare tryck. (B& anser aven ~rbnmo
1978 som daram drar slutsatser motsatta Galvin 2977, se
3.2.2 ovan.)
Den nyutkomna nordiska samkatalogen av periodica (NOSP)
ökar möjligheten att lokalisera periodica. Detta kanske
ökar andelen effektuerade beställningar, och därmed ut-
nyttjandegraden för varje periodica. Oavsett detta torde
effektuering i form av kopiering öka. I samma riktning
skulle ett periodicakontrollsystem i LiBPTB (f ör f 8dvärvs-
rutinerna) Verka, Den s t ora beställningens s t römmen ,av
äldre utländska monografier berörs inte av LIBRIS, nch .- - .-
inte smatryck och rapporter heller (i varje fall inte
ännu). -Risken med ett hart fördelat innehav av media är
att forskningen blir lidande. Genom att möjligheten att
bladdra i ett f lertal dokument (nya tidskrif tshaf ten, biblio-
graf iex?) minskar, minskar också f orskarens möjlighet att
söka sig fram till ratt lltteratur. Att en publikation be-
ställs är ju79 ö inte n%got uttryck för att den verkligen
är relevant för forskaren. (~nvändarvsnl~~heten 1972 s 8 S).
En gemensam kátalog över lyckade fjarrl&nebestallningar
saknas i Bverige. De mediciniska biblioteken har varsin
sadan i allmänhet. I Danmark finns Oplysningskontoret, som .
enligt en undersökning kanske har varannan beställning p%
saväl inkommande som utgående med svensk avsandare/adressat.
r ra une 1973 s 15).
Slutligen kan hän namnas att dagstidningar i mikrofilmad form
inte tillfredsställer alla slag av forskare, varför det kanske
kunde vara av intresse att samla de olika upplagorna och löp-
sedlarna i någon lämplig dep%, varifrån landets forskare i jäm-
likhet kunde rekvirera material för t ex fargkopiering eller
millimetermatning av text.
. _ . _.. - .
l