1980 nr 77.pdf - BADA

1.5 Sammanställning av viktigare arbeten med relevans
för denna undersökning
Flödesplaner över biblioteksarbetet redovisas av Schultheiss
1962. Lån mellan bibliotek återfinns huvudskaligen fr%n s 238-
240 i detta arbete. Ett liknande verk är Thonas 1971, med
fjärr1å.n % s 42-45. Detta senare arbete förefaller ligga närmare
f ö~eligg~de arbete. Vid en jämförelse mellan flödesplaner får
man halla i minnet att flera handlingar sammanförs till en enhet
i en symbol. Möjligen kan ett visst synsätt påverka syn.tetiseringen
av förlopp. Vilken symbolstandard som använts har
också, inverkan p% hur man kan jämföra flödesplaner. L%nesystemet
vid LIBRIS beskrivs bl a i Anvandarvanligheten ... l72 och
av Melin-Fravolini (~he circulation . . . ) 1974. Flöcle~pianer~
för automatiserat fjärrlån vid universitetsbiblioteket i Bielef
eld finns (~riesenick 1976 ss 126, 134, 140). Ref erensarbetet
i allmänhek('%2tTM~se för arbetet med beläggning av beställ- P ,
ningar) finns beskrivet i flödesplaner (~atz 19'($1ancaster
& w - e 1977 ) . h
flödesplan över f jar&tlånerutiner vid Helsingfors tekniska
högskolas bibliotek finns nu~~illiacus~?p78 s 117).
Inget av ovannämnda arbeten har varit av djupare betydelse för
föreliggande undersöknings utformning. Detta hade krävt ett
noggrant detaljstudium främst av flödesplanerna. Dels maste
man tolka vilken funktion som beskrivs, de3s maste man avgöra
om den kan anses lokdt betingad eller om den kan vara mer uni-
versell eller tillampSsr för det bibliotek man själv intresse-
rar sig för. Framst avsedda för vissa biblioteks behov eller
vissa länders behov kan Melin-Fravolini och Briesenick anses
vara medan Sch~ltheiss, Thomas och Katz är mer universdlla.
e ed lokalt betingad avses har att varje bibliotek har indivi-
duella förutsättningar med konkreta uttryck i samlingar, maski-
ner, regelsystem och kundkrets m m, och att dessa förutsättnin-
gar medför skilda rutiner i vissa avseenden.) Enskilda uppställningar
och syntetiseringar har liksm~issa resonemang kunnat
användas, vilket framgår av gjorda referenser i texten, om an
ytterst summariskt. -.titteratur om dato~isering i avsnitt 5.
---""b
Undersökningar med hjälp av biblioteksstatistik framgår sist i
avsnitt 3.2 m 3 . Line (~ocument . . . i1978) ligger nara detta arbete
men är tillkommet senare. Av betydelse för arbetet hari.stäl1e-k
Rajalin (1977) med många inkressanta iakttagelser varit och asven
Wiman ( 1 974) , vars f akta kunnat användas (indelningsgrunderna
skiljer sig dock ofta, vilket framgar av avsnitt 2.2.1). Insamlings-
sättet och lokala variationer påverkar aven här jämförbarheten.
Intressanta ekonomiska aspekter följer av de användningar av De-
ståndet som Galvin (1977), ~rbnmo (1976) och DaVidsen (1976) .re-
dovisar, främst för inköp ock bindning.
1.6 Problembeskrivning
Bibliotekens anslag ar bundna till servicetypen enligt en m%l-
sättning som bestäms av huvudmannen. Målsättningen för ett bib-
liotek som Lunds UB ar allts% att vara arkivbibliotek, allmän-
bibliotek för universitetet, forskningsbibliotek för universi-
tetet m m. Dessutom är Lunds UB regionbibliotek enligt reglerna
för lån mellan bibliotek (se avsnitt 11 .l ). Lunds UB ar belaget
i Sydsverige och har en viss konkurrens $(eller avlastning) av
andra bibliotek i regionen, särskilt Göteborgs UF samt folkbib-
lioteken via lånecentral. Bibliotekets kunder för fjärrlån är