Autenticitet i en digital värld
Autenticitet i en digital värld
Autenticitet i en digital värld
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
69<br />
KENNETH HÄNSTRÖM<br />
aut<strong>en</strong>ticitet över tid, och om det går att för<strong>en</strong>a sv<strong>en</strong>ska arkivteoretiska begrepp<br />
och definitioner med motsvarande internationella.<br />
Studi<strong>en</strong> består av tre delar med <strong>en</strong> tematisk disposition. I d<strong>en</strong> första<br />
del<strong>en</strong> diskuteras och jämförs vissa c<strong>en</strong>trala arkivteoretiska begrepp som<br />
har betydelse för handlingars aut<strong>en</strong>ticitet, dels ur ett internationellt<br />
perspektiv och dels ur ett sv<strong>en</strong>skt perspektiv. Jämförels<strong>en</strong> är viktig för att<br />
kunna applicera begrepp som är c<strong>en</strong>trala för d<strong>en</strong> internationella forskning<strong>en</strong><br />
på sv<strong>en</strong>ska förhålland<strong>en</strong>. Ev<strong>en</strong>tuella skillnader i begreppsdefinitionerna<br />
har förklarats och utretts för att utröna om de har <strong>en</strong> väs<strong>en</strong>tlig<br />
betydelse för undersökning<strong>en</strong>. I del 2 har gällande lagstiftning sammanställts<br />
och analyserats för att id<strong>en</strong>tifiera vilka krav d<strong>en</strong> ställer på statliga<br />
myndigheter vid framställning<strong>en</strong> av elektroniska allmänna handlingar.<br />
Analys<strong>en</strong> har g<strong>en</strong>omförts med <strong>en</strong> ”top down-metod”, med utgångspunkt<br />
från grundlag<strong>en</strong> och vidare nedåt i laghierarkin. Äv<strong>en</strong> de interna<br />
styrdokum<strong>en</strong>t som Riksarkivet använder i sin leveransprocess och som<br />
kan ha <strong>en</strong> styrande inverkan har undersökts. De sammanlagda krav<strong>en</strong><br />
medför att elektroniska allmänna handlingar framställs under vissa givna<br />
minimiförutsättningar. Dessa krav har i d<strong>en</strong> avslutande del<strong>en</strong> prövats<br />
mot <strong>en</strong> analysmodell för aut<strong>en</strong>tiska långsiktsbevarade elektroniska<br />
handlingar. Analysmodell<strong>en</strong> är hämtad från ett internationellt forskningsprojekt,<br />
InterPares (International Research on Perman<strong>en</strong>t Auth<strong>en</strong>tic<br />
Records in Electronic Systems), vars syfte bl.a. är att undersöka aut<strong>en</strong>ticitet<br />
hos elektroniska handlingar. Studi<strong>en</strong> g<strong>en</strong>omfördes till största del<strong>en</strong> 2003.<br />
Det undersökta regelverket gäller dock fortfarande 2007.<br />
Forskningsläge<br />
Bevarandet av elektroniska handlingar har varit ett hett debattämne de<br />
s<strong>en</strong>aste 10-15 år<strong>en</strong>. Från att i början ha varit väldigt teknikori<strong>en</strong>terad<br />
med frågor om livslängd på datamedia och krav på datorsystem, har<br />
debatt<strong>en</strong> med tid<strong>en</strong> styrts över till frågor som har sin utgångspunkt i<br />
arkivteoretiska resonemang.<br />
I Sverige har området aut<strong>en</strong>ticitet berörts mer i förbigå<strong>en</strong>de och mer<br />
som <strong>en</strong> självklarhet utan närmare eftertanke på vad det konkret innebär.<br />
Ett undantag är Riksarkivets samarbete med Statskontoret som utmynnat<br />
i rapport<strong>en</strong> Elektroniska urkunder (2003). Rapport<strong>en</strong> avser dock nya tekniska<br />
lösningar som <strong>digital</strong>a signaturer m.m., m<strong>en</strong> pekar inte desto min-
Change language