Autenticitet i en digital värld

71
KENNETH HÄNSTRÖM
tering. Principen innebär i korthet att en arkivbildares 2 arkiv skall hållas
skilt från andra arkiv, och att handlingarnas ursprungliga ordning och
samband med övriga handlingar skall bibehållas. Den tidigare använda
s.k. pertinensprincipen (ämnesprincipen) där arkiven delades upp och sorterades
in i ämnesområden, började ersättas av proveniensprincipen
redan i slutet av 1800-talet.
De teoretiska grunderna för valet av proveniensprincipen var den källkritiskt
orienterade historieforskningens strävan att nå objektivitet. För
att uppnå detta måste källorna (d.v.s. arkivhandlingarna) vara autentiska
och inte manipulerade i efterhand. Ur praktisk synvinkel utgjorde det
under 1700- och 1800-talet förekommande omordnandet av de växande
arkivmassorna enligt en ämnesklassifikation en omöjlig uppgift för arkivarierna
samtidigt som befintliga, av arkivbildaren skapade, återsökningsinstrument
blev oanvändbara. De praktiska problemen med pertinensprincipen
medförde att hantering enligt denna princip med tiden blev
ohanterlig och därför övergavs.
Med tiden har teoribygget kring proveniensprincipen diskuterats och
vidareutvecklats. 3 Det har funnits två skolor där den ena linjen förespråkat
och använt begreppet Le respect des fonds. Denna linje har använts
företrädesvis i Frankrike och avser arkivens yttre avgränsning mot andra
arkiv och där den inre ordningen kan omordnas vid ett senare tillfälle.
Den andra linjen, som använts i Sverige sedan början av 1900-talet och
som fått alltmer världsomfattande acceptans, har benämnts strukturprincipen
vilket, förutom Le respect des fonds, också innebär att respektera,
bibehålla och vid behov återställa den ursprungliga inre ordningen i ett
arkiv (Nilsson 1983; Backhaus 1995). Skild nationell lagstiftning och
mer eller mindre ”fundamentalistiska” idéer och andra kulturella traditioner
har dock skapat nationella varianter av proveniensprincipen. Med
undantag av några kritiska röster, företrädesvis från historiker, har man
dock enats om att proveniensprincipen omfattar såväl den yttre som den
inre ordningen, annars rubbas grunden för principen (Horsman 1994;
Nilsson 1973).
Svensk arkivhantering har sedan början av 1900-talet bedrivits enligt
proveniensprincipen, dock utan explicit lagstöd (Gränström 1995). Förhållandet
att de inneboende återsökningsmöjligheter som finns i ett
orubbat arkiv inte skyddats i lag har föranlett förre arkivrådet Nils Nils-