Arkitekturprinciper för informationsöverlägsenhet i framtidens ...
Arkitekturprinciper för informationsöverlägsenhet i framtidens ...
Arkitekturprinciper för informationsöverlägsenhet i framtidens ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
idag i luften och till sjöss. Därmed skapas <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> att koppla samman<br />
hittills separata ledningssystem som utvecklats <strong>för</strong> att betjäna olika delar av organisationen<br />
med varandra, och därmed uppnå en länge eftersträvad <strong>för</strong>måga till integrerade<br />
operationer, där mark-, sjö- och luftstridskrafter deltar i nära samverkan. Denna<br />
vision brukar kallas den gemensamma lägesbilden. Exakt vad detta begrepp skall<br />
innebära är inte klarlagt, men med lite eftertanke inser man att innebörden är långt mer<br />
komplex än namnet ger intryck av.<br />
Många sensorer av olika slag kommer att kunna samverka <strong>för</strong> att möjliggöra bättre<br />
målföljning och identifiering. De metoder som fram<strong>för</strong> allt behöver utvecklas och<br />
tillämpas <strong>för</strong> att åstadkomma detta brukar gemensamt kallas multisensorfusionsmetoder<br />
[11]. Dessa metoder kan ge en noggrann beskrivning av egna och fientliga<br />
objekts position och rörelsevektor i stridsrummet, tillsammans med en precis och<br />
till<strong>för</strong>litlig klassificering och, åtminstone när det gäller egna objekt, identifiering. En<br />
ögonblicksbild av denna dynamiska beskrivning av objekten på stridsfältet kommer vi<br />
att kalla mållägesbild. Självfallet är mållägesinformationen egentligen inte en bild<br />
utan snarare en dynamisk, geografisk (spatio-temporal ) informationsmodell eller<br />
databas.<br />
Den gemensamma lägesbilden innehåller emellertid betydligt mer information än<br />
mållägesbilden. För det <strong>för</strong>sta måste lägesbilden anpassas till sina användare på olika<br />
nivåer i organisationen, eftersom en beslutsfattare på hög nivå vanligtvis behöver se<br />
läget över stora geografiska områden med symboler som identifierar <strong>för</strong>band på hög<br />
nivå och vice versa <strong>för</strong> en chef på låg nivå. Förbandsinformationen måste alltså<br />
sammanställas eller aggregeras <strong>för</strong> att passa till olika användares behov. På motsvarande<br />
sätt behöver den geografiska informationen naturligtvis anpassas till den<br />
skala som användaren behöver, och i moderna geografiska informationssystem strävar<br />
man efter att göra detta dynamiskt allteftersom skalan <strong>för</strong>ändras. Kartinformationen<br />
skall kunna generaliseras på ett sätt som är anpassat till presentationsskalan, vilket<br />
kräver utveckling av automatiska, ”intelligenta” generaliseringsprogram.<br />
För det andra är lägesbilden egentligen en metafor som dels omfattar all potentiellt<br />
användbar och insamlingsbar tillståndsinformation om egna och fientliga <strong>för</strong>band, dels<br />
också kan innehålla bedömda eller beräknade hot och möjligheter <strong>för</strong>knippade med en<br />
given situation.<br />
För det tredje kan lägesbilden också omfatta miljöbeskrivningar, väderläge, demografisk<br />
information om eventuell civilbefolkning, läget <strong>för</strong> andra relevanta civila<br />
resurser etc, kort sagt all information om stridsfältets omgivning som anses relevant<br />
<strong>för</strong> ledning av striden och som kan anskaffas och hållas tillräckligt aktuell. Åtminstone<br />
då det gäller det egna territoriet är det med all säkerhet inte tillgången till data<br />
som begränsar användbarheten, utan ledningsstödsystemets <strong>för</strong>måga att modellera och<br />
presentera situationen på ett sätt som svarar mot användarnas behov.<br />
Sist men inte minst önskar man antagligen att all denna information skall hålla tillräcklig<br />
kvalitet i alla situationer, något som dock <strong>för</strong>efaller omöjligt att åstadkomma.<br />
Istället måste man nöja sig med att insamlad information är av känd kvalitet och att<br />
användning av grundinformationen sker med hänsyn till denna kvalitet, så att inga<br />
slutsatser dras och inga beräkningsresultat presenteras <strong>för</strong> vilka resultatkvaliteten är<br />
okänd eller allt<strong>för</strong> låg <strong>för</strong> att vara meningsfull. Redan denna målsättning måste<br />
- 23 -
Change language