Arkitekturprinciper för informationsöverlägsenhet i framtidens ...

Informationsfusionen syftar till att utnyttja samspelet mellan sensorinformation,
omgivningsinformation och kända egenskaper hos motståndarens plattformar,
förband, organisation och doktrin för att underlätta och höja kvalitén i arbetet med att
värdera och prognosticera fiendens förmåga och avsikter på kortare och längre sikt.
Karakteristiskt för fusionsprocessen på taktisk nivå är att målet eller mätobjektet i
princip är hela den observerade mängden fientliga förband, alltså en mycket komplex
och föränderlig verklighet. Resultatet skall levereras i form av korrekt och kvalitetsmärkt
tillstånds- och prognosinformation som kan uppfattas av en beslutsfattare eller i
vissa fall av ett automatiskt system, och som är avpassad för att hjälpa denne eller
detta att i tid lösa vissa givna typer av problem, vanligen något eller några av uppgifterna
identifiering, lokalisering och positionsprognosticering, hotvärdering och val
av motåtgärder.
För att detta ska kunna ske behövs:
• mätvärden av känd och tillräckligt hög kvalitet (med avseende på bl a
mätnoggrannhet, risk för felaktig detektion, korrekt karakterisering eller
identifiering) och möjliga att uttrycka i ett gemensamt referenssystem
• adekvat information om den omgivande miljön, som påverkar mätvärdena och
deras tolkning, liksom information om målets möjligheter att förflytta sig eller på
annat sätt ändra tillstånd
• modeller av alla relevanta ingående processer, som kan göra det möjligt att med
mätvärden och aprioriinformation som indata, i realtid räkna ut det man vill och
kan veta om målets nuvarande och framtida tillstånd
• sist men inte minst, åtgärdsval med ledning av den vunna insikten.
Informationsfusion baseras på tillgång till en gemensam mållägesbild, i form av
etiketterade målspår eller liknande, som är resultat av tidigare steg i fusionsprocessen.
Med utgångspunkt från mållägesbilden genomförs modellering, simulering och
resultatanalys i realtid av sammansättning, beteende, målstyrka och signaturer hos
fientliga förband.
För att göra detta behöver systemet känna till relevanta egenskaper hos egen
underrättelseledning, tillgängliga sensorer och den omgivande miljön, liksom
växelverkan mellan dessa faktorer.
De viktigaste delprocesserna är:
Situationsanalys
Resultatet från lägre nivåers datafusion överlämnas till ett stödsystem för situationsoch
hotanalys. Vid situationsanalys identifierar man den situation som har orsakat
observerade data och händelser. Här genererar man också en mängd alternativa
hypoteser angående den aktuella situationen. Hypoteserna utvärderas med hänsyn till
observationerna och tilldelas sannolikheter. Målet för analysen är att finna, karakterisera
och rangordna de mest sannolika hypoteserna. Situationsanalysen är en kronologiskt
ordnad process där data anländer över tiden och analysen successivt förfinas
mot en allt mer detaljerad och säker bästa hypotes.
- 25 -