Arkitekturprinciper för informationsöverlägsenhet i framtidens ...

databaser, datafusion, simulering, användargränssnitt m m. Men viktigast är att skapa
och utnyttja förmåga att identifiera de situationer där beslutsstöd är mest kostnadseffektiva.
Sådan förmåga tror vi enbart kan skapas genom kombination av relevant
taktisk och teknisk-vetenskaplig kompetens.
Ett område där datoriserat beslutsstöd visat sig kunna göra stor nytta är logistik, dvs
planering av resursförsörjning och annat underhåll, med hänsyn till begränsningar i
exempelvis transportkapacitet, omhändertaganderesurser och lagringsmöjligheter.
Fleet management systems (FMS) är t ex en typ av system som är nära besläktade med
logistiksystem och (militära eller civila) ledningsstödsystem.
FMS är kombinerade informations- och kommunikationssystem med vars hjälp en
mängd rörliga enheter kan kontrolleras och övervakas. ”Enheterna” kan vara
förarstyrda (t ex taxibilar, bussar, lastbilar), autonoma eller eventuellt fjärrstyrda. De
kan också vara objekt som färdas ombord en följd av fordon, t ex mänskliga
passagerare eller gods som fraktas styckevis eller i containers.
Integration av avancerade FMS och logistikplaneringssystem kan komma att leda till
betydelsefulla innovationer. Exempelvis kommer det att bli möjligt, inte bara att
dagligen planera rutten för varje fordon i flottan, utan också känna till varje kollis
position i varje ögonblick, antingen det befinner sig ombord på ett fordon, väntar i en
godsterminal, eller just har levererats till en kund. Det kommer också att bli möjligt att
utföra omplanering av leveransschemat så snart tillräckligt stora förändringar i
logistiksituationen motiverar det. Man kan då ta hänsyn till såväl trafikbestämmelser
som gäller för varje typ fordon längs olika delar av vägsträckan, som till sammansättningen
av den aktuella lasten och restriktioner som kan betingas av detta, såväl
som till de rådande och förväntade trafikförhållandena. Sådana system kommer att
behöva integreras med väginformationssystem, med vars hjälp en förare kan finna,
visualisera och följa sin väg genom ett komplext, okänt vägnät.
Grundproblemen inom datasäkerhet är sekretess, integritet och behörighetskontroll.
Till dessa tillkommer de problem som finns inom informationssäkerhetsområdet,
främst tillförlitlighet och nyckelhantering. Det finns dessutom några problem som är
av intresse inom försvaret som ökad mobilitet, heterogena system (se avsnitt 3) och
fysiska skydd.
Datasäkerhetsområdet rör problem med kontroll över data, vid lagring och överföring.
Problemen gäller sekretess och integritet. Sekretess handlar om att enbart behörig
aktör ska kunna läsa data. Aktör kan vara antingen en person eller en datorresurs.
Integritet handlar om att förhindra att data förvanskas. Ett flertal metoder för att lösa
problemen finns. En vanlig princip är att fysiskt skydda data och överföringskanaler.
Detta är ofta inte möjligt utan skyddet åstadkoms på systemmässig väg genom en
systemutformning där ett behörighetssystem byggts in samt genom kryptering av data.
När system knyts samman över större datornätverk ökar säkerhetsproblemen
ytterligare. Nätverkstekniken med ett stort antal aktiva datorer som sköter transport av
- 33 -