S:t MICHEL - Arkisto.gsf.fi

More documents

Recommendations

Info

dels parallela asryggar, som atskiljas fran hvarandra af djupa sanko r, En del af ryggarne aro rat t branta och hoga, andra ater obetydliga, i det att de ofverga i ett svagt kuperadt sandlalt, sam atfoljer askomplexen. Vid vastra stranden af Syvaisjarvi smalnar asen och erhaller det utseende, sa m kann eteckna r de nyss antorda parallela asstrackorna. Randasar. Salpausselka. Unde r namn et Salpausselka sammanfattas vanligen tvanne sinsemellan parallela , asliknande grusryggar , sa m gen omdraga de sydligaste delarna af Finl and uti riktningar , sam ofverallt aro vinkelrata emat rafflorna i den trakt, dar ryggarna ga fram. Man betraktar darter Salpausselka-bildningarna sam and- eller randasar, d. v. s. grusryggar, afsatta vid landsisens sammanhanga nde rand . Nagra korta delar af den nordligare af dessa falla inom kartornradet S:t Michels granser. De iakttagas i Asikkala. I Asikkala socken stracker sig Salpausselka fran ran mellan denna och Heinola socken i W.N.W:lig riktning up p till Asikkala kyrkby, dar den gor ett kna och i S.W:lig riktning stryker ut emot ka rlbladets sodra grans. Den sistnarnda delen af moranstrackan ar uppdelad i flere fran hvarandra afskilda kullar och hojder, medan den E. om knaet liggand e delen utgor en enda samrnanhangande sandrygg. Upp till ar den begransad af en jarnn, nastan plataartad yta, ur hvilken enstaka sandkullar hoja sig. Platan ligger 65-70 m. Olver Wesijarvi, d. v. s. c. 147-152 m. O. h. S. a m Kopso by vidgar ryggen ut sig till en 3 km. hred sandmo, medan den at W. bildar en smal karn, sam atskiljer Wesijarvi fran Paijanne, Pa sadana smala stallen ar hojden Iullstandigt lik en vanlig rullstensas: dar den vidgar ut sig, har den olverallt karaktare n af en svagt kullrig sandmo, sa m jarnforelsevis flackt sluttar ned mot sidorna. Sarskildt ar sluttningen flack mot S., dar ryggen smaningorn ofvergar i de lagre belagna sand- och lerfalten. At N. ar bildningen daremot ofta ratt brant, och ryggkaraktaren framstar darfor afven bast, da den betraktas fran denna sida. Sasorn tidigare blifvit namdt, stoter ung . vid Kurkila by i Asikkala en vanlig rullstensas emot andrnoranen, och denna visar da ingen tydlig grans emot Salp ausselka, utan ofvergar uli densamma pa sadant satt, att det icke ar mojligt att pa grund af de olika bildningarnas utseende skilja dem al. S. am delta stalle bestar Salpausse lka af flere afbrutna ryggar, mellan hvilka ligga storre karr, 37
38 I omradets S.E. horn finna vi en fortsattning af Salpausselkas norra parallelkam, dar den friln kartbladets sydgrans i N.E:lig riktning stryker genom Savitaipale kyrkby. Ryggen ar har myeket tydlig samt visar en brantare stupning at N. an S. Den Iedsagas sarskildt p1\ sodra sidan af vidstrackta sandmoar. Jyoaskyla-s-Korpilans andmoranen. Vid skildringen af asarna frarnholls att den tydliga sandas, som i N.E:lig riktning stryker fOrbi Jyvaskyla stad, sannolikt ar en andmoran. Huivudskalet for detta antagande Iigger i asen s strykning, som ar vinkelrat emot raiflornas riktning. En Iortsattning af denna rygg firmer man i Muurame by i Korpilaks soeken. Afven denna stryker i S.W.-N.E. Den karaktariseras af hoga sandryggar oeh kullriga sandfalt. Vid Korpilaks kyrkby ar andmoranen afbruten, men i W.S.W:lig riktning haritran finnes i Jamsa oeh Kuorevesi vida sandialt, som mangenstades aro genomkorsade af laga asartade sandryggar. Likasa synes det ieke vara osannolikt, at! de an senliga sandmoar, sorn finnas , vid N.E. stranden af Leppavesi sjo i Laukkas, sta i sam man hang med dessa andrnoranbildningar. Sand. Sand, d. v.s. en mer eller mindre [amnkomig los jordart, som ar fri fran saval storre stenar som stoftfint grus, ar en myeket vanlig bildning ofverallt inom ornradet. Med han syn till sin geologiska bildning kan den vara ganska olika, i ty at! delta material danats . vid istidens alla olika skeden. Materialets beskaffenhet ger dock inga upplysningar om bildningstiden oeh det stoter darter pa stora svarig heter at! indela sandfOrekomsterna i ge ologiska grupper. Da sanden ar utbredd i storre moar oeh Ialt, st a dessa i de flesta fall i sammanhang med asbilduingar. Sasorn af kartan narrnare framgar, aro narnligen de vanliga rullstensasarna mangenstades omgifna af jarnnare sandslatter, Denna sand ar vanligen tydligt skiktad, hvarvid grofre oeh finare lager omvaxla med hvarandra. I den grofre sanden ligga ofta val afrundade storre stenar oeh sanden liknar da myek et det grus, som uppbygger sjalfva asarna, Till stor del harstamma des sa sandlager sannolikt fran asama, i det at! de kun na betraktas sasorn omsorteradt asgrus. Af storre sandtalt kunna de redan anforda sandmoarna i Kuorevesi och .lamsa Iramst framhallas. Dessa, som stallts i sammanhang med and moran en, Yore saledes ai-
Page 1 and 2: OEOLOOISKA KOMMISSIONEN GEOLOGISK O
Page 6: Karto rnradets allmanna skaplynne,
Page 9: 6 vara mera utjarnnad an en sadan a
Page 14: iako, hvars hojd enligt rattade, al
Page 17: 14 Sjiiarnas stra ndko ntu rer, Pii
Page 20: S.E. langs Kymmene alf, ofver Ruots
Page 23 and 24: 20 berggrunden belriats Iran silt t
Page 27 and 28: 24 Blockhopar. Pa en rnangd stallen
Page 29 and 30: 26 del tarnligen jarnnstora och vis
Page 34 and 35: Evois-Ansio asen, har icke kunnat a
Page 36 and 37: Kalknis-e-Jousa lisen. Denna ar den
Page 38 and 39: anta asrygg, som elt par km, E. om
Page 42: lagrade under ell stillestand hos l
Page 45 and 46: 42 ningen. Sannolikt hor den hvarfv
Page 47 and 48: 44 Med afseende a den fossila sarn
Page 49 and 50: 46 Korospohja. (Ramsay). Pa den hog
Page 51: 48 Vaatermaki. Korpilaks. (Ramsay)
Page 55: Resume. Caract e r e g e n era I d
Page 58 and 59: cornprend des stries de directions
Page 60 and 61: On appelle argile feuilletee une ar

S:t MICHEL - Arkisto.gsf.fi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?