Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
lagrade under ell stillestand hos landi sen oeh utanliir dess yttre rand.<br />
Ansenliga san dialt linnas vidare pa vastra sidan al Lievestuorenjarvi<br />
i Laukkas socken samt pa omse sidor om Salpausselka i Asikkala<br />
oeh Savitaip ale soeknar.<br />
Lerallagrlngar.<br />
Det ar anrnarkningsvardt, hvilken obetydlig areal lerallagrin garn a<br />
inom kartomradet intaga, da de jamforas med OIriga jordarter. Sasom<br />
al kartan framgar, upp trada leror egentligen blott vid stranderua oeh<br />
i narheten al de stora sjoarna; men ocksa dar aro de utbredda ofver<br />
[amiorelsevis obetydliga vidder. Salun da Iinna vi storre lerfalt bloll<br />
langs stranderna af Paij anne , Langelrnavesi samt Kuolirnojarvi sjdar;<br />
mindre sadana linn as i mangd uti den sjouppfyllda terrangen i sydvastra<br />
delen al omrMet. Inom hulvuddel en al kartomractet saknas<br />
darernot leror nastan Iullstandigt. I synnerhet ga ller della om trakterna<br />
N.E. om Paijanne.<br />
Med han syn till beskalienh eten aro lerorna i allrnanhet al sa mma<br />
typo Vanligen aro de tydligt skiktade samt starkt sandhaltiga. Vid<br />
torkning klylva de sig darte r latt sonder i skilvor oeh kunna smulas<br />
till ell stoltartadt pulver. Den ingaende sande n ar emellertid olta<br />
ytterst lin, sa att leran i luktigt tillstand I6relaller all vara nog sa<br />
sammanhangande. Varkligt plastiska leror aro dock myeket sallsynta,<br />
oeh upptrada i vanligen obetydliga lager. I ytde larna aro de oltast<br />
rostiga oeh rika pa vaxtemas rottradar, Skiktningen ar i dessa delar<br />
olta lorsto rd. Teoretiskt tage t kunde en stor del al de som leror<br />
beteeknade jordarterna inom ornradet rat tast betraktas sasom lerbl andad<br />
stoltlin mosand. .1 dagligt tal angilvas dock dylika bildn ingar<br />
stadse som leror oeh denna benarnning bibehalles afven har.<br />
Maktigheten hos lerlagren ar i allrnanhe t relativt liten, olta endast<br />
nag ra decimeter, sallan nar den upp till 2 meter. Allagringarna tackas<br />
stundom al tori eller sand oeh underlagras al sand eller grus ; endas t<br />
undantagsvis ligga de pa blolladt berg.<br />
I tlertalet lall Iinnas de pa laga nivaer; sa t. ex. ligga lerfalten<br />
i narheten al Paijanne mellan 79-117 m. O. h., den vanligaste hojden<br />
har ar 86 a 87 m. Pa ung. samma hojd ligga lermarkerna kring<br />
Langelrnavesi oeh Erajarvi i omradets vastligaste delar, samt Ilaekorna<br />
i Savitaipale i omradets sydorstra hor n, Vid hogre nivaer upptrada<br />
39
Change language