S:t MICHEL - Arkisto.gsf.fi

Karto rnradets allmanna skaplynne, landskapsformer.
I stort sedt ar kart ornradet ett al sjoar, talrik a aar oeh backar
genomskuret, smakuperadt landskap , dar jordarterna gilva karakta r
At det hela. Berggrunden ar sallan blottad olver storre strackor.
Alven en llyktig bliek pa kartan adagalagge r detta, i det att bergen
pa denna te sig saso m srna Ilackar, hvilka sticka igenom de Ijusa
Iargskikt, som angilva utbredningen af jordarterna .
Betraktas omrildet i deta lj, frarntrada naturliglvis olikheter mellan
skilda trakter. En del terranger kunna sagas vara bergiga, d. v, s.
bergen aro har tamligen val befriade fran [ordlager, andra ater arc
[amna slatt rnarker eller oek kulliga landskap , dar jordarterna som ell
tjoekt tacke utb redts ofver bergg runden. Tager man ater hansyn till
jord arternas olika sarnrnans attning oeh karaktar, kunna andra typ er
och former atsklljas. De al lerlager utlylld a dalderna oeh flaekorna
skilj a sig skarpt ifran de al stenigt grus eller sand intagna terrange
rna. Bland dem ater halva sandmoarna oeh asam a ett helt annat
utseende an moranmarkerna oeh slutlige n forla na afven karren oeh
myrarna sin skilda prage l ill landskapet.
Slattmarker. Om man i egentlig mening kan tala om slatter
inom omradet, sammanlalla de med lermark erna. Dessa ater arc
bundna vid sjobackenens strandpartier. Stor re flaeka lermarker finnas
pa ostra sidan al Langelrnavesi, vid stranderna al Paijanne i Sysma,
Jarnsa oeh Luhank a soeknar, samt pa sodra sidan al Kuolirnojarvi
i Savitaipale soeken. Alia dessa slattrnarker aro dock vanligen afbrutna
al kullar oeh berg, hvilka i viss man Iorstora intryeket al en
sam manhangande flaeka.
Astandskap. Dessa karaktariseras al tydliga, al sand oeh rullstensgrus
uppbyggda ryggar oeh kullar, som arc utstr ackta i bestamda,
mest parallelt med rafflorna lopande riktningar. Olta omgifvas grushojderna
al sandmoar. Barrskogsvegetation rader pa dessa marker.
Hulvuddelen al aslandskapen inom omradet hora till rullstensasarna,