Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
42<br />
ningen. Sannolikt hor den hvarfviga leran i geologiskt hanseende<br />
afven nara tillsammans med bloekleran, i det att den val riktigast uppfattas<br />
som en samhorig bildning, hvilken undergatt en Iullstandigare<br />
omsortering an denna. Den ar val straugt taget at! betraktas som<br />
nagot yngre; mojligen har den uppstatt just genom omlagring af det<br />
material, som sarnmansatter bloekleran.<br />
Ofriga ieror. Att en stor del af de tydligt skiktade lerorna ieke<br />
aro normala ishafsleror, frarngar utom af de ornnamda diatornacebestarnningarna<br />
afven af deras lagringstorhallanden. I synnerhet i<br />
Ierialten kring Paijanne sjo tackas narnligen de tjoekhvarfviga leiorna<br />
liksom afven blockleran af tunnare lager af sandhaltiga leror, med<br />
alldeles tunna skikt, af hvilka en del darjarnte aro ytterst sandrika<br />
oeh afven i afseende a grofleken hos sanden myeket vaxlande, Dessa<br />
leror representera tydligen yngre aflagringar. Jamte tydligt skiktade<br />
bildningar, linnas doek afven leror utan framtradande skiktning. Dessa<br />
ligga ofta ofverst, aro i ytan starkt bruntargade (rostiga), djupare ned<br />
jamniargade, graa. Oftast aro de i vatt till stand betydligt bildbarare,<br />
d. v. s. mera plastiska an de hvarfviga lerorna oeh i torrt tillstand<br />
sonderialla de ieke sa latt, utan hardna till sarnmanhangande massor.<br />
Det ar pilfallande att dessa leror ligga pa alldeles Iaga nivaer i<br />
narheten af Paijannes strander oeh tillika aro anhopade i storre massor<br />
pa stallen, dar storre rinnande vattendrag mynna ut. Detta ar 1. ex .<br />
fallet med lerorna i slatten kring Jamsa kyrkby oeh i Sysma. Det<br />
ligger darfor nara till hands att antaga, att dessa aro insjoleror, som<br />
uppkornmit under olika postglaciala tidsskeden.<br />
TorI.<br />
En betydande areal af kartomradet intages af myrar ock karr.<br />
Dessa besta i sina yttersta delar af torf, hvilken som bekant bildats<br />
genom anhopning af vaxter, iramst mossor (hvitmossa oeh brunmossa),<br />
1. e. d. afven af grasarter (vass, saf, oeh starr) samt landvaxter<br />
eller rattare delar af landvaxter (bjork, gran, tall, al, etc.).<br />
Under torltacket ligger vanligen en bruntargad dyjordmassa, hvilken<br />
uppstatt genom utiallning af vissa humussyrade salter (jam oeh kalksalter).<br />
Dyjorden ar ofta uppblandad med vaxtdelar samt sand eller<br />
lera. Karrets bottendelar utgoras van ligen af leror, stundom afven<br />
af gyttja, men i rnanga fall ligga torfven oeh dyjorden direkt pa<br />
harda jordlager, sand eller morangrus.
Change language