Kirkkohallituksen esitys 1/2007 kirkolliskokoukselle - Sakasti

More documents

Recommendations

Info

av ett medlemsmöte (delegeretmøte) som samlas efter församlingsvalet. Styrelsen har 20 medlemmar, av vilka 14 är lekmän och sex präster. 2.4.4 De lutherska kyrkorna i Tyskland Det finns ingen enhetlig luthersk folkkyrka i Tyskland, utan de så kallade landskyrkorna (20 till antalet) har gått samman till kyrkoförbund, antingen sinsemellan eller med andra evangeliska landskyrkor. De lutherska landskyrkorna bildar kyrkoförbundet Die Vereinigte Evangelisch-Lutherische Kirche Deutschlands (VELKD) och tillsammans med de reformerta och unierade landskyrkorna bildar de lutherska landskyrkorna kyrkoförbundet Union Evangelischer Kirchen (EKD). Kyrkorna i Tyskland är formellt åtskilda från staten, men de samarbetar trots detta fortfarande till exempel i fråga om utbildning, kyrkoskatter och soldatsjälavård. Kyrkornas verksamhet finansieras huvudsakligen med kyrkoskatt. Alla trossamfund som också har ställning som offentligrättsliga samfund får uppbära kyrkoskatt. Dessutom finns möjlighet till statligt stöd bland annat för underhållet av kyrkor. Det centrala beslutande organet inom både landskyrkorna och kyrkoförbunden är synoden (kyrkomötet). Landsförbunden är representerade på kyrkoförbundens synoder. Vid landskyrkornas egna synoder finns representanter för de mindre regionala enheterna, som delvis motsvaras av de finländska stiften, delvis av prosterierna. VELKD (Die Vereinigte Evangelisch- Lutherische Kirche Deutschlands) är ett kyrkoförbund bestående av åtta lutherska landskyrkor. Bland dessa finns också Tysklands största lutherska landskyrka, den lutherska kyrkan i Hannover, som har cirka tre miljoner medlemmar. Medlemskyrkorna i VELKD har sammanlagt cirka 11 miljoner medlemmar. De centrala förvaltningsorganen är kyrkomötet, biskopsmötet och Kyrkostyrelsen. Kyrkomötet har 62 ledamöter, av vilka 54 representerar landskyrkorna och väljs vid deras synoder. Den ledande biskopen utser dessutom åtta ledamöter. Prästerna har en kvot om 1/3 (18/54) av de valda medlemmarna. Kyr- 17 komötet utser ordföranden inom sig och representanterna har personliga ersättare. Biskopsmötet består av landskyrkornas biskopar och präster som sköter tillsynsuppgifter, vilka också kan ha andra titlar än biskop. Kyrkomötet utser en av biskopsmötets ledamöter till ledande biskop för tre år i taget. Den ledande biskopens uppgifter är i stort sett liknande som ärkebiskopens uppgifter i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Han är kyrkostyrelsens och biskopsmötets ordförande. Kyrkostyrelsen består av den ledande biskopen, dennes ställföreträdare, ordföranden för kyrkomötet, en representant som biskopsmötet väljer inom sig samt nio ledamöter som kyrkomötet väljer inom sig. EKD:s internationella kontakter och arbetet på tyska utomlands koordineras av avdelningen för ekumeniska relationer och utlandsarbete. Denna avdelning leds av en biskop som inte har något eget stift. På sätt och vis utgör de tyska församlingarna utomlands biskopens stift. I EKD och de flesta landskyrkor bildar avdelningarnas ledande tjänstemän, som ofta kallas överkyrkoråd (Oberkirchenrat), ett kollegium som fungerar både som ledningsgrupp och beslutsfattare i de ärenden som reglementet anger. Landskyrkorna är ekonomiskt självständiga. I de flesta landskyrkor redovisas kyrkoskatten till landskyrkan som fördelar den vidare till församlingarna. De evangeliska kyrkorna i Tyskland har inget eget kollektivavtalssystem. Skötseln av ekonomin och arbetsgivarfrågorna varierar avsevärt i de olika landskyrkorna. 3 Bedömning av nuläget 3.1 Regleringens nivå Lagstiftningen om kyrkans centralförvaltning kvarstår huvudsakligen ännu i den form som godkändes i samband med helhetsreformen 1994. Efter att den nya grundlagen trädde i kraft den 1 mars 2000 har en grundlig genomgång av lagstiftningen gjorts i samband med projektet för kodifiering av kyrkolagen. Kodifieringsarbetet är ännu inte
slutfört och dess slutledningar har inte omsatts i praktiken. Kommissionen för kodifiering av kyrkolagen, som Kyrkostyrelsen tillsatte den 27 februari <strong>2007</strong>, gav sitt betänkande med förslag till Kyrkostyrelsen i april 2009 (Kodifiering av kyrkolagen – betänkande av Kyrkostyrelsens kommission för kodifiering av kyrkolagstiftningen, Serie C 2009:6). Betänkandet sändes ut på bred remiss. Undervisningsministeriet konstaterar i sitt utlåtande att betänkandet ingående behandlar frågan om valet av författningsnivå mellan kyrkolagen och kyrkoordningen. I förarbetena till grundlagen eller i konstitutionsutskottets utlåtandepraxis anges inte närmare i vilken utsträckning grundlagens 76 § 1 mom. förutsätter reglering på lagnivå i ärenden som gäller kyrkans författning och förvaltning och i vilken utsträckning dessa frågor kan regleras i kyrkoordningen. När den nu gällande kyrkolagen stiftades ansåg riksdagens grundlagsutskott dock att förhållandet mellan de bestämmelser som föreslogs intas i kyrkolagen och kyrkoordningen inte gav anledning till anmärkningar med avseende på de krav som 83 § i regeringsformen ställer. Grundlagsutskottet motiverade detta med kyrkans specialställning enligt statsförfattningen. Dessutom har grundlagsutskottet i sitt utlåtande om regeringens proposition om ortodoxa kyrkan motiverat delegeringen av normgivningsmakten i fråga om kyrkans egen verksamhet och förvaltning till kyrkomötet med den religionsfrihet som garanteras av grundlagens 11 §, vilken ger religiösa samfund en viss intern autonomi och rätt att besluta om sina egna angelägenheter. Undervisningsministeriet väcker frågan om den detaljerade regleringen av kyrkans författning och förvaltning i större utsträckning hade kunnat tas in i kyrkoordningen. Kommissionen för kodifiering av kyrkolagstiftningen, som Kyrkostyrelsen tillsatte den 20 september 2011, konstaterar i sin mellanrapport följande om lagstiftningsnivån: Syftet med grundlagens 76 § som gäller kyrkolagen är alltjämt att skydda kyrkans autonomi. Förutom av denna bestämmelse stärks kyrkans autonomi av grundlagens 11 § om religions- och samvetsfrihet och av relig- 18 ionsfrihetslagen (453/2003), vars syfte är att trygga utövandet av den religionsfrihet som föreskrivs i grundlagen. Religionsfrihetens betydelse som grundläggande rättighet har ökat. Det egentliga syftet med 76 § i grundlagen är att reglera förhållandet mellan allmän lag och kyrkolag. Syftet är inte att ta ställning till vilka kyrkolagsärenden som ska regleras i själva kyrkolagen och vilka som kan hänföras till kyrkans interna bestämmelser på lägre nivå. I paragrafen anges gränserna för vad som kan regleras i kyrkolagen. Kyrkan kan utan hinder av grundlagens 76 § själv långt ange var gränsen mellan kyrkolagen och kyrkoordningen går. Den gällande kyrkolagen är en exceptionell författning i fråga om längd och detaljrikedom. Den svarar inte mot de krav som ställs på modern författningsberedning. Lagens bestämmelser bör skrivas i en mer allmän form så att de anger de principer som sedan konkretiseras i kyrkoordningen. Den detaljerade regleringen bör slopas. Kyrkolagen ska reglera sådana ärenden som har någon beröringspunkt med staten. I fråga om individens rättigheter och skyldigheter räcker det att grunderna regleras i kyrkolagen och det konkreta verkställandet i kyrkoordningen. Eftersom 76 § och 80 § i grundlagen tillsammans kan anses ange gränserna för vad som kan regleras i kyrkolagen i förhållande till övrig lagstiftning, fastställer grundlagens 80 § och skyddet av de grundläggande rättigheterna i sin tur vad som måste regleras i kyrkolagen i förhållande till kyrkoordningen. Kyrkans autonomi medför att bestämmelser om kyrkans förvaltning närmare kan regleras i kyrkoordningen. Även bekännelsen och läran omfattas av kyrkans interna författningsbefogenheter. I kyrkoordningen kan dessutom föreskrivas om sådant som inte grundar sig på delegeringsbestämmelsen, vilket betyder att man i kyrkoordningen kan ta in bestämmelser om sådant som inte regleras i kyrkolagen. Sålunda är kyrkoordningen inte endast ett komplement till kyrkolagen. Avsikten är att detta betänkande så långt som möjligt ska tillämpa ovanstående tolk-
Page 1 and 2: UTVECKLING AV CENTRALFÖRVALTNINGEN
Page 3 and 4: 1 Inledning ALLMÄN MOTIVERING Den
Page 5 and 6: dikoämbetet. Eftersom hela samfund
Page 7 and 8: förenhetligandet av detta, att fat
Page 9 and 10: förts kan på det sätt som bestä
Page 11 and 12: sebevakningsinsatser överlåta del
Page 13 and 14: syfte att effektivera produktionen
Page 15 and 16: 2.4 Centralförvaltningen i övriga
Page 17: som uppstår i samband med tvister
Page 21 and 22: ningen, kyrkans vigningstjänst (pr
Page 23 and 24: vara ordförande utan att kyrkomöt
Page 25 and 26: Utlåtandeförfarandet är långsam
Page 27 and 28: melsen. Ändringen är dock motiver
Page 29 and 30: esluta om Kyrkostyrelsens avdelning
Page 31 and 32: precisera och klargöra det inbörd
Page 33 and 34: kopsmötets roll som det organ som
Page 35 and 36: låtande i vilket ärende som helst
Page 37 and 38: dena som leder en stor del av kyrko
Page 39 and 40: ete…” Biskopsmötet har behandl
Page 41 and 42: ning där de mest omfattande uppgif
Page 43 and 44: så att det i arbetsmarknadsärende
Page 45 and 46: kommanditbolagsform. Att man skaffa
Page 47 and 48: stämmelser än vad till exempel st
Page 49 and 50: 4 §. Val av prästerliga ombud. I
Page 51 and 52: majoritet. Dessutom föreslås att
Page 53 and 54: föreslås att bestämmelsen om sk
Page 55 and 56: Kyrkostyrelsens reglemente i den ak
Page 57 and 58: pensionsavgifter som ströks i den
Page 59 and 60: anordna konfirmandundervisning. Det
Page 61 and 62: ombudens mandatperiod och upphöran
Page 63 and 64: ande ordförande. För närvarande
Page 65 and 66: medlemmar till arbetsmarknadsverket
Page 67 and 68: och det är således fråga om för
Page 69 and 70:
arbetsordning. Paragrafen motsvarar
Page 71 and 72:
1. Kyrkolagen 70 Författningsförs
Page 73 and 74:
6 § Val av sameombud Sametinget v
Page 75 and 76:
2 § Kyrkostyrelsens uppgifter På
Page 77 and 78:
har debiterats (tilläggsavgift) oc
Page 79 and 80:
något annat följer av bestämmels
Page 81 and 82:
3. Kyrkomötets beslut om ändring
Page 83 and 84:
kyrkomötet samt av de författning
Page 85 and 86:
7 § Endast de medlemmar vilkas vil
Page 87 and 88:
15 § Komplettering av skatteintäk
Page 89 and 90:
3 § Ärenden som ska avgöras av
Page 91:
Ärende nr 2010-00639 KYRKOSTYRELSE
show all

Kirkkohallituksen esitys 1/2007 kirkolliskokoukselle - Sakasti

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?