Kirkkohallituksen esitys 1/2007 kirkolliskokoukselle - Sakasti

More documents

Recommendations

Info

Beslutsprocessen inom kyrkans arbetsmarknadsverk Arbetsmarknadsverkets beslutande organ är en delegation som väljs för fyra år i taget och som består av 11 medlemmar valda av kyrkomötet samt deras personliga ersättare. Delegationen utser en ordförande och två vice ordförande och antar en arbetsordning. Närvaro- och yttranderätt på delegationens sammanträden har en av Kyrkostyrelsen förordnad person och en av biskopsmötet förordnad biskop. Genom ett reglemente har beslutanderätt också getts arbetsmarknadsverkets presidium och arbetsmarknadsdirektören. Kyrkans arbetsmarknadsverksamhet behöver även i framtiden ett oberoende beslutsfattande organ som har befogenheter att vid behov snabbt avtala om villkoren i Kyrkostyrelsens, domkapitlens samt församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas tjänste- och arbetskollektivavtal. Därför är det viktigt att det beslutsfattande organets beslut inte kan överföras till några andra forum för beslutsfattande. Utvecklingsbehov har framkommit gällande sättet på vilket delegationen väljs och gällande stiftens roll i kandidatuppställningen vid valet av delegationens medlemmar. Förhållandet mellan kyrkans arbetsmarknadsverk och Kyrkostyrelsen Den inbördes uppdelningen av befogenheter mellan kyrkans arbetsmarknadsverk och Kyrkostyrelsen är inte till alla delar klart reglerad. Det nuvarande systemet har i många avseenden sina rötter i kyrkolagsreformen år 1994. I beredningsprocessen tog man då inte ställning till alla frågor som gällde relationen mellan kyrkans arbetsmarknadsverk och Kyrkostyrelsen och därför finns det luckor i bestämmelserna. Man försökte åtgärda situationen med hjälp av ett separat förvaltningsbeslut år 1994. När Kyrkostyrelsens nya reglemente hade trätt i kraft från och med början av 1994 beslutade Kyrkostyrelsens plenum med stöd av 10 § i reglementet den 3 mars 1994 om vilka av de ärenden som hör till Kyrkostyrelsens verksamhetsområde som hädanefter skulle höra till Kyrkostyrelsens personalavdelnings 29 beredningsansvar. Dessa var församlingarnas modelltjänstestadga, modellinstruktionerna för tjänsteinnehavare och Kyrkostyrelsens beslut om semester, tjänstledighet och tjänstefri tid för präster, lektorer och kantorer samt bestämmelser och föreskrifter som hör till tjänstemannarättens och arbetslagstiftningens område. Enligt den promemoria som framställningen baserade sig på var det i praktiken fråga om förvaltningsavdelningens och personalavdelningens inbördes arbetsfördelning. I promemorian konstaterades att personalavdelningen nu skulle överta beredningen av utlåtanden för de typer av ärenden där den sköter beredningen samt rådgivningen till och styrningen av församlingarna. Till de delar som utvecklandet av kyrkans och församlingarnas personalpolitik och personalförvaltning samt samarbetet mellan arbetsgivaren och de anställda behandlas i Kyrkostyrelsen ankom det primära beredningsansvaret i ämbetsorganisationen på personalavdelningen. Kyrkostyrelsen godkände efter reformen av centralförvaltningen den 27 januari 1994 en ny instruktion för tjänsteinnehavarna, där avtalsdirektörens och personalavdelningens övriga tjänsteinnehavares uppgifter definierades. Enligt 16 § i instruktionen har avtalsdirektören i uppgift att bland annat sköta de kontakter med myndigheter, offentliga och privata marknadsaktörer samt tjänsteinnehavar- och arbetarorganisationer som avdelningens verksamhetsområde förutsätter, sköta kyrkans intressebevakning i frågor som gäller tjänstemanna- och arbetslagstiftning, vara föredragande i avtalsdelegationen, dess sektioner och presidium samt i Kyrkostyrelsen vid behandlingen av ärenden som hör till avdelningens verksamhetsområde, såvida ärendet inte delegerats till någon annan tjänsteinnehavare, se till utvecklandet av kyrkans personalpolitik, personalförvaltning, arbetssäkerhet samt samarbetet mellan arbetsgivaren och de anställda samt utföra övriga uppgifter som avtalsdelegationen och kanslichefen ålagt denne. Trots bestämmelserna i förvaltningsbeslutet från 1994 och i instruktionen för Kyrkostyrelsens tjänstemän har praxis visat att det fortsättningsvis finns ett behov av att
precisera och klargöra det inbördes förhållandet mellan kyrkans arbetsmarknadsverk och Kyrkostyrelsen. Bestämmelsernas bristfällighet framgår exempelvis av det faktum att de inte nödvändigtvis alltid kan förstås på textnivå utan särskilda bakgrundskunskaper. Exempelvis är kyrkans arbetsmarknadsverks uppgifter på sätt och vis reglerade via arbetsmarknadsdirektörens uppgifter i instruktionen för Kyrkostyrelsens tjänstemän. Frågan om gränsdragningen mellan arbetsmarknadsverket, Kyrkostyrelsen och övriga organ som hör till kyrkans centralförvaltning blir tydlig när man ska definiera vad allt som omfattas av kyrkans arbetsgivarenheters intressebevakning i arbetsmarknadsärenden. Den allmänna befogenheten inom centralförvaltningen innehas av Kyrkostyrelsen, det vill säga ett ärende ankommer på Kyrkostyrelsen om det inte uttryckligen hör till något annat av centralförvaltningens organ. Junttilas arbetsgrupp behandlade i sitt betänkande inte förhållandet mellan Kyrkostyrelsen och arbetsmarknadsverket och den föreslog således inte heller några förändringar i kyrkans arbetsmarknadsverks ställning. Detta berodde på att en genomgång av lagstiftningen som gäller arbetsmarknadsverket hade gjorts några år tidigare. Ändringsbehoven ansågs i detta skede främst beröra avtalsdelegationens (sedermera arbetsmarknadsverkets) interna organisation. Vid genomgången av lagstiftningen fästes ingen uppmärksamhet vid behovet av att klargöra förhållandet mellan kyrkans arbetsmarknadsverk och Kyrkostyrelsen. I denna arbetsgrupps arbete har det framkommit flera aspekter av denna relation som det finns anledning att granska. I gränslandet mellan Kyrkostyrelsens och arbetsmarknadsverkets verksamhet finns en ”gråzon” av frågor där befogenheterna och ansvaret inte är tillräckligt klara. Det är inte ofta som de oklara befogenheterna lett till befogenhetskonflikter, utan problemet har snarare varit att nödvändiga beslut inte har tagits eller att ärenden inte har gått framåt. De frågor som faller innanför gråzonen gäller i vid bemärkelse avgränsningen av begreppet ”arbetsmarknadsärenden”. Befogenheterna i arbetsmarknadsärenden har i lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans ar- 30 betsmarknadsverk anförtrotts arbetsmarknadsverket. Då avgränsningen av detta begrepp inte alltid har varit helt entydig har det å andra sidan i motsvarande mån även rått oklarhet om vilka av Kyrkostyrelsens arbetsmarknadsavdelnings ärenden som Kyrkostyrelsen ska fatta beslut om. Bland dessa gråzonsfrågor kan bland annat nämnas beslutsfattandet om kyrkans personalstrategi, utvecklandet av församlingsledningen, utvecklandet av kyrkans arbetsgemenskaper, utfärdandet av anvisningar för personal- och ekonomiförvaltningen samt den utbildningspolitiska intressebevakningen. En situation som den som beskrivs ovan uppkommer i praktiken i Kyrkostyrelsens ämbetsorganisations arbete. Kyrkostyrelsens arbetsmarknadsavdelning fungerar också som kyrkans arbetsmarknadsverks kansli. Det är inte alltid klart när samma arbetsteam bestående av cirka tio tjänsteinnehavare agerar som en avdelning inom Kyrkostyrelsen och när den agerar som arbetsmarknadsverkets kansli. Denna fråga återspeglar det ovan beskrivna dilemmat med uppgiftsfördelningen, och gråzonen behöver klarläggas. Den andra utmaningen har varit informationsgången och interaktionen mellan kyrkans arbetsmarknadsverk och Kyrkostyrelsen. I den nuvarande organisationsmodellen har strävan varit att trygga informationsgången genom ett förfarande som går ut på att Kyrkostyrelsen utser en representant med närvaro- och yttranderätt till Kyrkans arbetsmarknadsverks delegation. Eftersom problem likväl ändå förekommer torde man kunna konstatera att systemet inte tryggar en tillräcklig interaktion. Utmaningen ligger särskilt i Kyrkostyrelsens tillgång till information. Informationsgången i motsatt riktning är bättre tryggad, eftersom det ecklesiastikråd som fungerar som arbetsmarknadsdirektör är medlem av Kyrkostyrelsens ämbetskollegium och ledningsgrupp samt föredragande i plenum. Trots att arbetsmarknadsärenden entydigt hör till kyrkans arbetsmarknadsverks behörighet måste Kyrkostyrelsen i egenskap av den myndighet som ansvarar för kyrkans gemensamma förvaltning, ekonomi och verksamhet bli mer
Page 1 and 2: UTVECKLING AV CENTRALFÖRVALTNINGEN
Page 3 and 4: 1 Inledning ALLMÄN MOTIVERING Den
Page 5 and 6: dikoämbetet. Eftersom hela samfund
Page 7 and 8: förenhetligandet av detta, att fat
Page 9 and 10: förts kan på det sätt som bestä
Page 11 and 12: sebevakningsinsatser överlåta del
Page 13 and 14: syfte att effektivera produktionen
Page 15 and 16: 2.4 Centralförvaltningen i övriga
Page 17 and 18: som uppstår i samband med tvister
Page 19 and 20: slutfört och dess slutledningar ha
Page 21 and 22: ningen, kyrkans vigningstjänst (pr
Page 23 and 24: vara ordförande utan att kyrkomöt
Page 25 and 26: Utlåtandeförfarandet är långsam
Page 27 and 28: melsen. Ändringen är dock motiver
Page 29: esluta om Kyrkostyrelsens avdelning
Page 33 and 34: kopsmötets roll som det organ som
Page 35 and 36: låtande i vilket ärende som helst
Page 37 and 38: dena som leder en stor del av kyrko
Page 39 and 40: ete…” Biskopsmötet har behandl
Page 41 and 42: ning där de mest omfattande uppgif
Page 43 and 44: så att det i arbetsmarknadsärende
Page 45 and 46: kommanditbolagsform. Att man skaffa
Page 47 and 48: stämmelser än vad till exempel st
Page 49 and 50: 4 §. Val av prästerliga ombud. I
Page 51 and 52: majoritet. Dessutom föreslås att
Page 53 and 54: föreslås att bestämmelsen om sk
Page 55 and 56: Kyrkostyrelsens reglemente i den ak
Page 57 and 58: pensionsavgifter som ströks i den
Page 59 and 60: anordna konfirmandundervisning. Det
Page 61 and 62: ombudens mandatperiod och upphöran
Page 63 and 64: ande ordförande. För närvarande
Page 65 and 66: medlemmar till arbetsmarknadsverket
Page 67 and 68: och det är således fråga om för
Page 69 and 70: arbetsordning. Paragrafen motsvarar
Page 71 and 72: 1. Kyrkolagen 70 Författningsförs
Page 73 and 74: 6 § Val av sameombud Sametinget v
Page 75 and 76: 2 § Kyrkostyrelsens uppgifter På
Page 77 and 78: har debiterats (tilläggsavgift) oc
Page 79 and 80: något annat följer av bestämmels
Page 81 and 82:
3. Kyrkomötets beslut om ändring
Page 83 and 84:
kyrkomötet samt av de författning
Page 85 and 86:
7 § Endast de medlemmar vilkas vil
Page 87 and 88:
15 § Komplettering av skatteintäk
Page 89 and 90:
3 § Ärenden som ska avgöras av
Page 91:
Ärende nr 2010-00639 KYRKOSTYRELSE
show all

Kirkkohallituksen esitys 1/2007 kirkolliskokoukselle - Sakasti

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?