Kirkkohallituksen esitys 1/2007 kirkolliskokoukselle - Sakasti

More documents

Recommendations

Info

fogenhetsfördelningen mellan kyrkomötet och biskopsmötet. Att fastställa kyrkans bekännelsegrund är enligt kyrkoordningskommitténs åsikt klart en uppgift för kyrkomötet. Den konkreta tilllämpningen av bekännelsen på kyrkans lära, gudstjänstlivet och de kyrkliga förrättningarna samt principiella ställningstaganden i frågor som förutsätter tolkning av kyrkans tro och lära är däremot sådana uppgifter och rättigheter som inte utan vidare ankommer endast på kyrkomötet. Till biskopsämbetet hör ett principiellt ansvar med tanke på hela den världsomfattande kristna kyrkan. En biskop har rätt och skyldighet att sköta undervisningsämbetet och ta ställning i frågor som gäller läran. Biskopsmötet måste därför kunna påverka när ärenden av detta slag avgörs. Kyrkoordningskommittén tolkade den Augsburgska bekännelsen så att hela kyrkan är representerad och fullt närvarande då både kyrkans ämbete och kyrkans medlemmar är tillstädes. Enligt kommittén har biskoparna dessutom på grund av sin tillsynsuppgift en särställning i lärofrågor. Kyrkomötet borde i princip vara bemyndigat att fatta beslut i ärenden som gäller den konkreta tillämpningen av bekännelsen, eftersom både ämbetet och kyrkans medlemmar (även biskopar) är närvarande vid mötet. Kommittén konstaterade dock att principiella ställningstaganden i frågor som förutsätter tolkning av kyrkans tro och lära ”inte utan vidare ankommer endast på kyrkomötet”. Kyrkoordningskommittén framlade därmed en bipolär modell, där episkopatet, dvs. biskoparna, och synoden, dvs. kyrkomötet, befinner sig i ett spänningsladdat fält. I synoden finns både ämbetet och medlemmarna representerade. Vid Evangelisklutherska kyrkan i Finlands kyrkomöte har biskoparna dessutom också varit självskrivna ombud under hela den tid som kyrkomötet har existerat. Trots detta finns det frågor där det förvaltningsorgan som bygger på ämbetsstrukturen behöver lyftas upp vid sidan av det organ som baserar sig på representationsstrukturen. Också som ombud vid kyrkomötet måste biskoparna på sätt och vis lösgöra sig för att tillsammans utföra sin egen episkopala tillsynsuppgift på det allmänkyrkliga planet. Det är inte tillräckligt att de yttrar sig och röstar vid kyrkomötet. Episkopatet måste också kunna ställa sig ”mittemot” kyrkomötet, i dialog med detta. Denna tidvis förekommande polarisering av synoden och episkopatet till två parter i en dialog är i olika former utmärkande för de lutherska kyrkorna överlag. Kyrkoordningskommittén ställde också befogenhets- och sammansättningsfrågorna mot varandra och erbjöd här ett användbart verktyg för en granskning av relationerna mellan biskopsmötet och kyrkomötet. Enligt kommittén är den centrala frågan då man definierar olika kyrkliga förvaltningsorgans ansvars- och befogenhetsområden hur kyrkans representationsstruktur och ämbetsstruktur samordnas. Då man beslutar om dessa organs sammansättning är det däremot i första hand fråga om ett tillämpande av den representationsprincip som är kännetecknande uttryckligen för kyrkan. Denna princip förefaller bäst komma till sin rätt genom att man fastställer särskilda kvoter för representanterna för kyrkans ämbete och för de valda representanterna för kyrkans medlemmar. Ämbetsstrukturen har en väsentlig inverkan på alla förvaltningsnivåer i kyrkan. I en sådan modell är det naturligt att biskopsmötet, som representerar ämbetsstrukturen, också har självständig beslutanderätt. Biskopsmötet kan därför inte inskränkas uteslutande till ett organ som ger utlåtanden. I samband med att kyrkoordningskommittén behandlade de olika nivåerna av kyrkans organisation och förvaltning framlade den synpunkter på centralförvaltningens organisation och uppgifter. Enligt kommittén är Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inte bara summan av stiften och deras församlingar, utan har en självständig ställning som den högsta organisatoriska och funktionella enheten. Det kyrkliga arbetet utförs dock huvudsakligen i församlingarna och i stiften. Till den högsta nivån hör bara de uppgifter som kyrkolagen uttryckligen omnämner och förutsätter att ankommer på denna. Sådana uppgifter är framförallt att skapa förutsättningar för kyrkligt arbete och 5
förenhetligandet av detta, att fatta beslut i ärenden som gäller kyrkans förhållande till staten och kyrkans ställning i samhället, att sköta sådana uppgifter som lämpligast kan utföras centraliserat inom kyrkan, att sköta den centraliserade förvaltningen och ekonomiska verksamheten samt att sörja för den ekumeniska verksamheten och uppgifter som gäller kyrkans relationer till kyrkorna i andra länder. Regleringen av den verksamhet som sker på den högsta nivån ska genomföras med beaktande av församlingarnas självstyre och stiftens självständighet. 2.2 Beskrivning av nuläget i kyrkans centralförvaltning 2.2.1 Kyrkomötet Kyrkomötet, som har den högsta beslutanderätten i kyrkans gemensamma förvaltning, behandlar ärenden som gäller kyrkans lära och arbete samt kyrkans lagstiftning, förvaltning och ekonomi. Till kyrkomötets viktigaste uppgifter hör att godkänna de kyrkliga böckerna, kyrkoordningen och valordningen för kyrkan samt uppgöra förslag till stiftande, ändring eller upphävande av kyrkolag; behandla frågor som gäller kyrkans tro och lära; ge utlåtanden, göra framställningar och föra fram önskemål till statsrådet om samhälleliga, ekonomiska, familjepolitiska och liknande frågor som anses nödvändiga; besluta om grundandet av ett stift eller ändringar i stiftsgränserna; besluta om kyrkans ekumeniska relationer; inrätta och dra in tjänsten som ärkebiskop samt biskops- och ecklesiastiksrådstjänster, att välja och entlediga ecklesiastikråden samt medlemmarna av Kyrkostyrelsen, kyrkans utrikesråd och delegationen för kyrkans arbetsmarknadsverk; fastställa budgeten för kyrkans centralfond samt dess verksamhets- och ekonomiplan och besluta om hur mycket församlingarna varje år ska betala till kyrkans centralfond (KL 20:7). Medlemmar av kyrkomötet är biskoparna i stiften, fältbiskopen, 96 valda ombud, varav 32 är präster och 64 lekmän, ett sameombud valt av sametinget samt ett av statsrådet tillförordnat ombud. Närvaro- och yttranderätt har ecklesiastikråden (6) och de lagfarna sakkunniga (2). De 96 kyrkomötesombuden väljs för fyra år genom val. Röstberättigade vid val av prästombud är stiftets präster och vid val av lekmannaombud lekmannamedlemmarna i kyrkofullmäktige eller församlingsråden och gemensamma kyrkofullmäktige (KL 20:1, KL 20:4, KL 20:5). Ordförande är ärkebiskopen eller, om ärkebiskopsämbetet är vakant, den i tjänsten äldste biskopen. Kyrkomötet fastställer för sig en arbetsordning, utser två vice ordförande och tillsätter behövliga utskott. Det har blivit vedertagen praxis att lekmän väljs till vice ordförande (KL 20:8). Kyrkomötet sammanträder årligen till en vecka långa sessioner i början av maj och november. Om behandlingen av ärenden kräver det kan också extra sessioner ordnas. Biskopsmötet, Kyrkostyrelsen och stiftsfullmäktige har rätt att göra framställningar till kyrkomötet. Ombuden har initiativrätt. När ärendet gäller godkännande av bibelöversättning, den kristna läran, psalmbok, kyrkohandbok, mässmelodier och kyrkoordningen eller en fråga som rör kyrkans tro och lära, ett principiellt ställningstagande som grundar sig härpå eller stiftande, ändring eller upphävande av kyrkolag, ska förslaget behandlas i två behandlingar och för att bli godkänt krävs kvalificerad ¾majoritet (KL 20:9, KL 20:10). Biskopsmötet ska beredas tillfälle att ge utlåtande i de ärenden som berör kyrkans tro och lära som tas upp för behandling på kyrkomötet och till Kyrkostyrelsen i lagstiftningsärenden (KL 20:7, 2, 3–5). 2.2.2 Biskopsmötet Biskopsmötet handlägger ärenden som gäller kyrkans tro, förkunnelse och arbete samt stiftens förvaltning och vård, gör framställningar och ger utlåtanden till kyrkomötet och Kyrkostyrelsen samt sköter de övriga uppgifter som enligt kyrkolagen eller kyrkoordningen ankommer på biskopsmötet (KL 21:2). Dessa övriga uppgifter gäller i första hand olika ärenden som berör utbild- 6
Page 1 and 2: UTVECKLING AV CENTRALFÖRVALTNINGEN
Page 3 and 4: 1 Inledning ALLMÄN MOTIVERING Den
Page 5: dikoämbetet. Eftersom hela samfund
Page 9 and 10: förts kan på det sätt som bestä
Page 11 and 12: sebevakningsinsatser överlåta del
Page 13 and 14: syfte att effektivera produktionen
Page 15 and 16: 2.4 Centralförvaltningen i övriga
Page 17 and 18: som uppstår i samband med tvister
Page 19 and 20: slutfört och dess slutledningar ha
Page 21 and 22: ningen, kyrkans vigningstjänst (pr
Page 23 and 24: vara ordförande utan att kyrkomöt
Page 25 and 26: Utlåtandeförfarandet är långsam
Page 27 and 28: melsen. Ändringen är dock motiver
Page 29 and 30: esluta om Kyrkostyrelsens avdelning
Page 31 and 32: precisera och klargöra det inbörd
Page 33 and 34: kopsmötets roll som det organ som
Page 35 and 36: låtande i vilket ärende som helst
Page 37 and 38: dena som leder en stor del av kyrko
Page 39 and 40: ete…” Biskopsmötet har behandl
Page 41 and 42: ning där de mest omfattande uppgif
Page 43 and 44: så att det i arbetsmarknadsärende
Page 45 and 46: kommanditbolagsform. Att man skaffa
Page 47 and 48: stämmelser än vad till exempel st
Page 49 and 50: 4 §. Val av prästerliga ombud. I
Page 51 and 52: majoritet. Dessutom föreslås att
Page 53 and 54: föreslås att bestämmelsen om sk
Page 55 and 56: Kyrkostyrelsens reglemente i den ak
Page 57 and 58:
pensionsavgifter som ströks i den
Page 59 and 60:
anordna konfirmandundervisning. Det
Page 61 and 62:
ombudens mandatperiod och upphöran
Page 63 and 64:
ande ordförande. För närvarande
Page 65 and 66:
medlemmar till arbetsmarknadsverket
Page 67 and 68:
och det är således fråga om för
Page 69 and 70:
arbetsordning. Paragrafen motsvarar
Page 71 and 72:
1. Kyrkolagen 70 Författningsförs
Page 73 and 74:
6 § Val av sameombud Sametinget v
Page 75 and 76:
2 § Kyrkostyrelsens uppgifter På
Page 77 and 78:
har debiterats (tilläggsavgift) oc
Page 79 and 80:
något annat följer av bestämmels
Page 81 and 82:
3. Kyrkomötets beslut om ändring
Page 83 and 84:
kyrkomötet samt av de författning
Page 85 and 86:
7 § Endast de medlemmar vilkas vil
Page 87 and 88:
15 § Komplettering av skatteintäk
Page 89 and 90:
3 § Ärenden som ska avgöras av
Page 91:
Ärende nr 2010-00639 KYRKOSTYRELSE
show all

Kirkkohallituksen esitys 1/2007 kirkolliskokoukselle - Sakasti

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?