Kirkkohallituksen esitys 1/2007 kirkolliskokoukselle - Sakasti
Kirkkohallituksen esitys 1/2007 kirkolliskokoukselle - Sakasti
Kirkkohallituksen esitys 1/2007 kirkolliskokoukselle - Sakasti
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
vara ordförande utan att kyrkomötet väljer<br />
ordförande inom sig. Även ärkebiskopen<br />
skulle kunna väljas till ordförande. Förvaltningsutskottet<br />
instämde i sitt betänkande<br />
2/2009 i lagutskottets ställningstagande.<br />
Frågan kan behandlas å ena sidan utifrån<br />
kyrkomötets uppgifter och å andra sidan utifrån<br />
ärkebiskopens uppgifter. När ärkebiskopens<br />
ordförandeskap för centralförvaltningens<br />
organ bedöms kan det konstateras att ordförandeskapet<br />
för biskopsmötet ansluter till ärkebiskopens<br />
uppgifter på ett naturligt och<br />
nästan självklart sätt. Dessutom ska ärkebiskopen<br />
vara ordförande i det organ som behandlar<br />
kyrkans relationer till andra kyrkor<br />
samt ekumeniska ärenden. Numera är detta<br />
organ kyrkans utrikesråd men om dessa uppgifter<br />
ens delvis överförs också till Kyrkostyrelsen<br />
och inte enbart till biskopsmötet motiverar<br />
detta att ärkebiskopen är ordförande<br />
också i Kyrkostyrelsens plenum.<br />
Frågan om kyrkomötets ordförandeskap<br />
kan inte lösas endast med hjälp av kyrkans<br />
författning. Även om ordförandefrågan innefattar<br />
teologiska aspekter, alltså frågan om<br />
vilken typ av ledarskapsteologi kyrkomötet<br />
vill omfatta, är ordförandefrågan framför allt<br />
en fråga om ändamålsenlighet. Någon annan<br />
medlem av kyrkomötet än ärkebiskopen kan<br />
fungera som kyrkomötets ordförande. Redan<br />
nu är det vice ordförandena som leder en stor<br />
del av kyrkomötets plenarsessioner. Ärkebiskopen<br />
(eller den ledande biskopen) är inte<br />
heller ordförande på kyrkomötena i de flesta<br />
systerkyrkorna. Exempelvis i Sverige, Norge<br />
och den lutherska kyrkan i Tyskland väljs<br />
ordföranden för kyrkomötet bland de valda<br />
ombuden.<br />
Om ärkebiskopen inte skulle vara kyrkomötets<br />
ordförande hade han bättre möjligheter<br />
än i dag att delta i kyrkomötets diskussioner.<br />
De ärenden som tas upp för behandling på<br />
kyrkomötet är mycket långt förberedda och<br />
som ordförande kan ärkebiskopen knappast<br />
alls påverka behandlingen av dem. På kyrkomötet<br />
borde ärkebiskopen kunna försvara<br />
Kyrkostyrelsens framställningar. Till följd av<br />
ärkebiskopens ordförandeskap sker detta inte<br />
i praktiken. En uppfattning som förts fram är<br />
också att kyrkomötets ordförandeskap inte är<br />
avgörande för ärkebiskopens övergripande<br />
22<br />
ledarskap, eftersom denne i vilket fall som<br />
helst är ordförande i centralförvaltningens<br />
övriga organ.<br />
3.2.2 Kyrkans utrikesråd<br />
Kyrkostyrelsen och biskopsmötet påverkas<br />
kraftigt av hur kyrkans utrikesärenden<br />
sköts, och utrikesärendena behandlas därför<br />
i detta sammanhang före biskopsmötet och<br />
Kyrkostyrelsen. Numera är det entydigt<br />
kyrkans utrikesråd som fattar beslut om<br />
kyrkans utrikesrelationer. Biskopsmötet har<br />
inte behörighet i frågor som gäller kyrkans<br />
enhet och ekumeniska relationer. Situationen<br />
är därför den att linjerna för kyrkans ”inhemska<br />
teologi” dras upp av biskopsmötet<br />
men besluten om kyrkans ”ekumeniska teologi”<br />
tas av kyrkans utrikesråd.<br />
Kyrkans utrikesråds uppgifter<br />
Kyrkans utrikesråd har som uppgift att<br />
sköta kyrkans relationer till andra kyrkor,<br />
religiösa samfund och mellankyrkliga organisationer,<br />
att tillsammans med ärkebiskopen<br />
besluta om kyrkans representation i<br />
dessa frågor, att leda utrikesavdelningens<br />
verksamhet samt att utse styrelseordförande<br />
och medlemmar i stiftelsen för Kyrkans utlandshjälp.<br />
Utrikesrådet har också tilldelats<br />
egen beslutanderätt i utrikesfrågor med stöd<br />
av kyrkoordningen och reglementet för<br />
Kyrkostyrelsen. Det enda behovet av förändring<br />
i skötseln av utrikesärenden är frågan<br />
om godkännande som kyrkans missionsorganisation<br />
och förlust av denna ställning,<br />
vilken lyftes fram i missionsstrategin.<br />
För närvarande har kyrkans utrikesavdelning<br />
eller kyrkans utrikesråd relativt små<br />
möjligheter att påverka eller styra missionsorganisationerna.<br />
Förhållandet mellan kyrkans utrikesråd och<br />
biskopsmötet<br />
Tyngdpunkten i diskussionen om kyrkans<br />
utrikesråd har inte legat på rådets uppgifter i<br />
sig, utan på kyrkans utrikesråds förhållande<br />
till biskopsmötet och i viss mån också till<br />
Kyrkostyrelsen. I betänkandet från Junttilas
Change language