Läs rapporten - Arbetsförmedlingen

More documents

Recommendations

Info

En ytterligare faktor som kan göra att effekten är överskattad kan vara att alla i kontrollgruppen var arbetslösa vid urvalstidpunkten medan deltagare i arbetsmarknadsutbildning inte alltid var arbetslösa direkt innan utbildning. De kunde ha anställning eller arbetsmarknadspolitiskt program. Vi exkluderar därför också alla som inte var arbetslösa direkt innan program. Effekten för arbetsmarknadsutbildning sjunker då till 14,9 procentenheter, se den tredje modellen. Slutligen bör vi exkludera alla utbildningsdeltagare som får jobb direkt efter utbildning, orsaken är följande: Kontrollgruppen består av ett urval av arbetslösa sökande den 15 maj. Dessa personer har sökt jobb under hela sin arbetslöshetstid men inte fått något före detta datum. Personer som sökt jobb under samma tidsperiod och fått jobb före den 15 maj kommer alltså inte med i urvalet. Deltagargruppen däremot har kunnat söka jobb under sin utbildningstid, vilket för vissa leder till att de går direkt till ett jobb efter utbildningen. Av detta resonemang kan vi förstå att vi bör utesluta alla som får jobb direkt efter utbildningen för att ett rättvisande effektivitetsmått ska kunna erhållas. Detta innebär inte att det inte är ett önskvärt resultat att få jobb direkt efter utbildning, utan är endast en teknisk lösning för att grupperna ska bli mer jämförbara. 8 Modell fyra redovisar resultatet som blir att arbetsmarknadsutbildningen ökar sannolikheten att får jobb med tio procentenheter. Vad kan vi då dra för slutsatser av resultaten? Oavsett modell har vi funnit en betydligt större sysselsättningsandel bland deltagarna. Den sista och mest rättvisande jämförelsen gav en sysselsättningseffekt på tio procentenheter sex månader efter avslutad utbildning. 8 Ett alternativ till att exkludera gruppen deltagare som får arbete direkt hade varit att välja ut kontrollgruppen fyra månader tidigare än vad som gjordes, d.v.s. i januari 1999. Därmed hade även kontrollgruppen haft tid att söka jobb under en motsvarande tid som utbildningsdeltagarna deltog i program. Detta hade antagligen varit lämpligare ur pedagogisk synpunkt, men skulle antagligen inte ha förändrat resultaten nämnvärt. 19
Resultat för olika grupper Det kan också vara intressant att undersöka utbildningseffekten för olika grupper. Vi studerar tvillinggruppen i vår huvudmodell, modellen 4 i föregående avsnitt. Tillvägagångssättet är att jämföra alla kvinnor i deltagargruppen med alla kvinnor i kontrollgruppen. 9 Den genomsnittliga andelen i jobb för olika grupper och 95-procentiga konfidensintervall kring dessa andelar kommer att visas i ett antal figurer nedan (figurerna 2-6). För att kunna avgöra om en synbar effekt för arbetsmarknadsutbildning är statistiskt säkerställd har också konfidensintervall räknats ut för skillnaderna mellan deltagargrupperna och respektive kontrollgrupp. 10 I stort sett alla skillnader visar sig vara statistiskt säkerställda och undantagen kommer att påpekas i texten. Av figur 2 framgår att även om effekten av utbildning är positiv för både kvinnor och män så är den klart större för kvinnor (+14 jämfört med +5 procentenheter). Vidare har utbildningen en större positiv effekt för utlandsfödda (+12) än för svenskfödda (+9) och för arbetshandikappade (+13) än för ej arbetshandikappade (+9). 11 När det gäller högsta utbildningsnivå är andelen i jobb i genomsnitt högre för dem som har högst gymnasial utbildning. För denna grupp är också effekten av arbetsmarknadsutbildning störst (+11). Effekten är negativ för dem med eftergymnasial utbildning 12 (−2), medan personer med högst förgymnasial utbildning hamnar däremellan (+8). 9 Vi kontrollerade att fördelningarna överlappade varandra samt likheterna mellan medelvärdena för propensity score. Dessa var tillfredsställande lika för i stort sett alla grupper. För eftergymnasialt utbildade var emellertid medelvärdet för propensity score något lägre för deltagargruppen samtidigt som sambandet mellan propensity score och chansen att få jobb var positivt. Detta skulle betyda att kontrollgruppen är en grupp med något bättre förutsättningar på arbetsmarknaden än deltagargruppen i detta exempel. För arbetshandikappade och skogslän var medelvärdena för propensity score något högre för deltagargrupperna, vilket tyder på att deltagargrupperna har bättre förutsättningar än kontrollgrupperna. = − − − + 10 2 2 I ( m1 m2 1, 96 * d, m1 m2 1, 96 * d ) där m 1− m d = s 2 1 / n1 + s2 / n2 och m1 och m2 är respektive grupps medelvärde, s1 och s2 respektive grupps standardavvikelse och n1 och n2 antalet observationer i respektive grupp. 11 Effekten av arbetsmarknadsutbildning riskerar att vara något underskattad för de arbetshandikappade, se fotnot 9. 12 Effekten av arbetsmarknadsutbildning riskerar att vara något underskattad för de eftergymnasialt utbildade, se fotnot 9. 20
Page 1 and 2: Arbetsmarknadsutbildningen 1999 - e
Page 4: Sammanfattning Arbetsmarknadsutbild
Page 7 and 8: uppkomna inflationsdrivande löneö
Page 9 and 10: Utvärderingen från 1999 analysera
Page 11 and 12: sättningar utbildningen. För det
Page 13 and 14: Data Urvalet omfattar 9 069 individ
Page 15 and 16: Tabell 1: Deskriptiv statistik för
Page 17 and 18: Gruppen deltagare Kontrollgrupp 16
Page 19: Tabell 2: Andel i jobb, viktat. Mod
Page 23 and 24: ättre för dem som påbörjade utb
Page 25 and 26: Figur 5: Andel i arbete med 95-proc
Page 27 and 28: Bortfallsanalys Av den tidigare red
Page 29 and 30: Slutsatser I denna rapport har vi f
Page 31 and 32: in the individual consequences of u
Page 33 and 34: Bilaga 2 - Mer om matchningen Syfte
Page 35 and 36: Matchningsalgoritm Referenser: Eich
Page 37 and 38: Ekonomi- och mediayrken Ekonomi- oc
Page 39 and 40: Maskinoperatörsarbete Utbildningar
Page 41 and 42: Bilaga 5 - Tabellbilaga Tabell B2:
Page 43 and 44: Tabell B3: Olika variablers effekt
Page 45: Rapporten har rekv.nr 802 616 Serie

Läs rapporten - Arbetsförmedlingen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?