Läs rapporten - Arbetsförmedlingen

ättre för dem som påbörjade utbildning 1993 och 1994. För de sistnämnda erhålls
ingen signifikant effekt av arbetsmarknadsutbildningen. En annan faktor
som har betydelse är att Larsson räknar in programtiden i utvärderingstiden,
vilket är relevant om vi tänker oss att ingen tillgodogör sig programmet innan
det är avslutat. När programtiden exkluderas erhålls effekter som är nära noll.
Ingen effekt kan alltså ses som ett alternativt resultat av studien om vi antar att
deltagarna inte aktivt söker jobb under programtiden.
Figur 3: Andel i arbete med 95-procentiga konfidensintervall för (0) kontrollgruppen
och (1) utbildningsdeltagare, uppdelat över olika åldersgrupper
Andel i jobb
.6
.4
.2
0
K0 K1 L0 L1 M0 M1 N0 N1 O0 O1
Grupp
Not: [K] –25 år (n0=56, n1=66); [L] 26-35 år (n0=123, n1=111); [M] 36-45 år (n0=139,
n1=132); [N] 46-55 år (n0=131, n1=148); [O] 56- år (n0=96, n1=88)
Av figur 4 framgår skillnader i resultat avseende inskrivningstid, d.v.s. den totala
tiden i arbetslöshet och program som individerna har varit registrerade hos
Arbetsförmedlingen. Andelen i jobb är högre bland grupper med korta inskrivningstider.
Effekten av arbetsmarknadsutbildning är positiv för alla grupper,
men störst för gruppen med korta tider (+25 procentenheter).
Figur 4: Andel i arbete med 95-procentiga konfidensintervall för (0) kontrollgruppen
och (1) utbildningsdeltagare, uppdelat över sammanlagd inskrivningstid (s-tid)
22