Paper i pdf - Blekinge Tekniska Högskola

More documents

Recommendations

Info

9 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIGHETEN - FORSKAREN högstadieelevers livsvärld ut vid vägskälet mellan det gamla brukssamhället och det nya av Lisbeth Ranagården vid Högskolan i Halmstad. Det tredje fallet är näringslivet. I detta ingår tre artiklar: ”Localised learninglärprocesser i Gnosjöregionen av Göran Brulin och Björn Gustavsen vid Arbetslivsinstitutet, Evolutionary change at a paper pulp plant av Svante Brunåker, Jaana Kurvinen, Anders Jonsson och Revolutionary change at the paper pulp plant – making sense of chaos av Svante Brunåker och Kerstin Pettersson från Högskolan i Gävle. Artiklarna, utom Ohlssons artikel, är publicerade i Forskningssamverkan och nya former av kunskapsbildning: sammanställning av bidrag till konferensen Högskolor och samhälle i samverkan, Högskolan i Halmstad 9 -11 maj, 2001 (Eriksson, 2002). Ohlssons artikel finns i antologin Interaktiv forskning – för utveckling av teori och praktik som har givits ut av Arbetslivsinstitutet (Svensson, Brulin, Ellström, & Widegren, 2002) Vi vill här understryka att det endast är texterna vi förhåller oss till. Det innebär naturligtvis att vi har en mycket begränsad kunskap om de forskningsprojekt som dessa texter är ett utsnitt ur. Vår läsning är inspirerad av Riceours (1988) kritiska hermeneutik. Det är en framåtriktad tolkning i bemärkelsen att söka förståelsen framför texten, det vill säga de möjliga tolkningar som öppnas av texten snarare än att sträva efter att förklara författarnas intentioner. Med andra ord, vi förhåller oss till texterna genom att frikoppla dem från deras författare och sammanhang. En poäng med detta är att det är den i särklass vanligaste formen av interaktion mellan forskning och praktik: det aktiva läsandet och dialogen med en text. Först ges en kort sammanfattning av texterna, därefter belyses fyra aspekter: initiativet till samverkan, forskarens positionering som aktör, hur ömsesidigheten framträder och kortfattat vilka resultat/nytta som kan utläsas. Därefter jämförs de tre fallen och forskaren i interaktiv samverkan diskuteras med en socialpsykologisk utgångspunkt. RESULTAT: TRE FALL Kommuncheferna Till konferensen HSS i Halmstad fanns fem inlämnade papers som härstammar från samma projekt. Ämnet är interaktiv kunskapsbildning. Studierna handlar om interaktiv kunskapsbildning mellan forskarna och en grupp kommunchefer. Den sistnämnda har bestått av tolv män och en kvinna. Data har samlats in genom deltagande observationer och intervjuer med de medverkande kommuncheferna, även efter projektet avslutats. Intervjuer har också skett med kommunernas styrelseordförande. En planeringsgrupp bestående av tre kommunchefer, en forskare och en personalchef planerade uppläggningen av samverkan. Samverkan skedde i form av sex tvådagarsseminarier samt att kommuncheferna träffades i mindre grupper tillsammans med en forskare. Forskaren ledde och dokumenterade samtalen. Dessutom skrev nio kommunchefer dagböcker under en månad med utgångspunkt i ett särskilt formulär. Forskare gjorde deltagande observationer och utgick då från kommunchefernas dagböcker.
10 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIGHETEN - FORSKAREN Forskarna hävdar att den interaktiva metoden skiljer sig från annan aktionsforskning genom att man tillsammans med praktiker formulerar ett gemensamt kunskapsintresse och skapar ett särskilt system för detta. Det innebär att man skapar tre ”handlingssystem”: forskningssystem, interaktivt dialogsystem och praktiksystem. Här betonas att man har skilda intressen, behov, ansvar, roller och referensramar som är förbundna med rollen som forskare respektive praktiker. Det demokratiska motivet betonas genom att samspelet mellan forskare och praktiker ska ske på lika villkor och med ömsesidig respekt för varandra. Ytterligare ett argument för modellen framhålls genom en tro på aktualitet ”eftersom vid interaktiv kunskapsbildning kan forskning och forskningsresultat komma till användning i sammanhang som är aktuella i tiden”. Etiska dilemman hanteras normativt genom betoning av ett delat ansvar för kunskapsbildningsprocessen. Modellen bygger på att man ska kunna bejaka likheter och skillnader. Det förefaller finnas två samverkansprojekt. Ett betecknas utvecklingsprogram för kommunchefer, detta består av de sex seminarierna och mellanliggande gruppmöten. Men det finns också angivet datainsamling i form av dagböcker, deltagande observationer och intervjuer. Forskningsprojektet verkar dela sig i två former, dels ett utbildningsprogram för kommuncheferna, dels tämligen traditionell empirisk datainsamling. Initiativet Initiativtagaren till samverkan framgår inte tydligt i texten. Mellan raderna kan läsas att det finns ett centrum för kommunstrategiska studier. Någonstans antyds att initiativet är kommunalt och syftade till att utveckla kommunchefernas roll. Riktningen skulle därmed vara från praktiken till universitetet. Finns samband mellan kommunstrategiska centrat och företagsekonomiska institutionen? Kravet från kommuncheferna att vara med i planeringsgruppen, som också innehöll en personalchef (som inte i övrigt förefaller ha deltagit i utvecklingsprogrammet) ger ytterligare stöd för tanken att initiativet inte tagits av kommuncheferna. Forskaren som aktör Forskarens position är anonym, vilket märks genom att antalet kommunchefer anges men inte antalet forskare. Därigenom kan man inte se hur gruppsammansättningen ser ut. Likaså är aktörerna historielösa och framträder i form av två kategorier: kommunchefer (tolv män och en kvinna) och forskare. Forskarna förefaller inta traditionella universitetsroller, som lärare och forskare. En bild framträder, som kan beskrivas att det rör sig om en form av uppdragsutbildning som tillåter att forskning bedrivs samtidigt. Modellen legitimeras genom betoning av det interaktiva, men ämnet har en ensidig riktning: kommunchefernas chefskap i sitt sammanhang. Forskarnas position till ämnet är något svårbestämt. Eftersom de politiska styrelseordförandena intervjuas kan man undra över alliansen mellan politisk makt och universiteten. De presenterade resultaten pekar i samma riktning. Forskarnas position i
Page 1 and 2: JÄST I VERKLIGHETEN - FORSKAREN I
Page 3 and 4: 2 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIGH
Page 9: 8 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIGH
Page 13 and 14: 12 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIG
Page 19 and 20: Resultat/nytta 18 HÖGBERG & JERN:

Paper i pdf - Blekinge Tekniska Högskola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?