Paper i pdf - Blekinge Tekniska Högskola

More documents

Recommendations

Info

7 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIGHETEN - FORSKAREN säga förnekande av grupptillhörighet eller nedtoning av gruppskillnader (Miller & Brewer, 1984) eller genom rekategorisering, det vill säga infogande under en överordnad grupptillhörighet (Gaertner, Dovidio, Bachevan, & Rust, 1993) Till dessa akademiska main-streammodeller bör läggas teoribildningar med psykoanalytisk och systemteoretisk utgångspunkt. I dessa antas att individuell ångesthantering understödjas av sociala, organisatoriska och institutionella manövrer av defensiv natur (Jaques, 1955; Menzies, 1960; Jern, Boalt Boëthius, Hidman & Högberg, 1996; Boalt Boëthius & Jern, 1996). Centralt här är antagandet om att den omedvetna ångest som arbetets huvuduppgift väcker hos individerna inte enbart hanteras på individuell nivå utan får organisatoriska konsekvenser genom att, likaså omedvetna eller förgivet-tagna, ångestreducerande samarbetsformer utvecklas. I intergruppsituationer, där samarbete krävs över organisatoriska gränser, utmanas dessa former och medför komplikationer i intergrupprelationen. Det kan noteras att en kultursyn på organisationer (Schein, 1985; Alvesson, 2001) tangerar liknande problematik från en socialantropologisk utgångspunkt. Inom socialisationsteorier talar man om vertikala och horisontella relationer. Urtypen för den vertikala relationen är barn-föräldrar. Det är alltså en relation som innehåller över- och underordning. Den kan också beskrivas med hjälp av Hegels allegori om förhållandet mellan herre och dräng. Maktrelationerna är i vårt samhälle anonyma, framhåller Olofsson (1996). De sker genom att frikoppla makt från den omedelbara mänskliga subjektiviteten och genom en disciplinerande självreflektion binda begäret till objekt som kan köpas för pengar. Förenklat uttryckt kan man säga att det kapitalistiska sättet att begära innebär att allt förvandlas till medel. Poängen i Hegels herre-dräng-analogi är maktutövningens sociala villkor. Dess villkor är hierarkiska, där den ene är den andres medel. När subjektet reducerar den Andre till ett sitt medel ställs det inför den Andres genomskådande blick. För att undgå denna blick måste subjektet förvandla sig till ett medel för den Andre genom att göra sig till ett fascinerande objekt för den Andre. Olofsson framhåller att förförelsen är ett centralt tema i vår tids maktutövning. Urtypen för den horisontella relationen är den jämbördiga kamratrelationen. Denna förutsätter en öppenhet och kommunikation som banar väg för ömsesidighet och kreativitet. Olofsson hävdar att ett alternativ uppdagas i förförelsen. Det är att möta den Andre som ett Du i Bubers mening. Kanske är det just i den horisontella relationen vi kan finna vägen till den situationsbundna frihet som Olofsson ser som ett alternativ till den moderna begärsekonomin. I en sådan situationsbunden frihet kan man bara rikta erbjudanden, inte krav, och där visar man upp sin skörhet för den Andre. Då möter vi den skillnadens avgrund som visar oss att vi aldrig kan göra någon annans upplevelse till vår egen. Det skapar ett begär efter kommunikation och begäret efter kommunikation gör det möjligt att skapa en tredje gemensam värld. Den handlar ytterst om, enligt Olofsson, att öka möjligheterna för den situationsbundna friheten. Det är genom att inse vårt beroende av den objektiva medel-världen som vi får möjligheter att förändra den. Detta är dock inget mål, bara en förändring av den situationsbunda frihetens förutsättning. En form av förförelse är att ge sken av att vertikala relationer är genuint horisontella och att det råder en situationsbunden frihet. En sådan form av anonym maktutövning kan inte konfronteras, knappast ens genomskådas. Dess gestaltning är ofta konsensusformer som
8 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIGHETEN - FORSKAREN bygger på förnekande av reella skillnader mellan subjektet och den Andre. Den genuint horisontella relationen är en annan. Den genuina dialogen präglas av en form av öppenhet som gör att subjektet konfronteras med sin ovisshet och sitt existentiella vara. Denna form av horisontalitet stannar vi bara i under korta stunder, men dessa stunder kan ge kraft att förändra den situationsbundna frihetens förutsättningar. Sammanfattningsvis betraktar alltså socialpsykologin sedan sin tillkomst för över 100 år sedan mötet mellan grupper som komplext och riskabelt samt har utvecklat kraftfulla teoretiska verktyg för att fånga risker och möjligheter i denna sociala dynamik. METOD Vi avser i vår analys att pröva ovan nämnda tolkningsram för att belysa interaktionen mellan forskare och praktiker. Vårt intresse härstammar från våra reflektioner och upplevelser av forskningens förändrade samhällskontext. De artiklar vi studerar ska betraktas som exempel på denna förändrade samhällskontext. Artiklarna är således ”empiriska data” för den generella fråga vi är intresserade av. Vi diskuterar alltså inte de enskilda forskningsprojekten, utan använder dem som exempel som vi prövar ett socialpsykologiskt perspektiv på i syfte att få syn på aspekter av samverkan mellan forskning och samhälle som vi tycker det är angeläget att diskutera. Vi har valt papers från tre områden av litet olika karaktär. De utgör bilder av interaktiv forskning inom olika områden: ledarskap, skola (offentlig sektor) och regionalt näringsliv. Områdena har valts efter en impressionistisk överblick över bidragen till de båda tidigare HSS-konferenserna och exemplifierar typiska områden som har behandlats på konferenserna. Ett annat kriterium har varit att söka exempel där forskaren beskriver sin egen aktiva del av den interaktiva processen. Sådana exempel var minde vanliga. Betydligt vanligare var teoretiserande över samverkan baserat på egna tidigare erfarenheter. Vi har också gått igenom några andra bidrag till HSS01 som problematiserar samverkan. De bildar bakgrund i vår strävan att identifiera rotmetaforer i samverkansdiskursen. Först sammanfattas artiklarna utifrån de tre frågeställningarna som identifierats ovan. Beskrivningarna kommer därefter att analyseras utifrån ovan beskrivna socialpsykologiska teoriramarna. De tre fallen presenteras var för sig. Det första består fem papers som alla har sitt ursprung i en studie av interaktiv samverkan mellan forskare och kommunchefer med följande titlar: Interaktiv kunskapsbildning som samverkande system, "Grounded theory"-metod för samverkan mellan forskare och praktiker - en undersökning om kommunchefers tidsanvändning; Interaktiv kunskapsbildning i samverkan med upptagna praktiker; Interaktiv kunskapsbildning om ledarskap; Forskares och praktikers roller vid interaktiv kunskapsbildning. Författarna är i olika kombinationer Leif Jonsson, Peter Gustavsson, Robert Jonsson och Örjan Högberg, samtliga knutna till Ekonomiska institutionen vid Linköpings universitet. Detta exempel kallar vi kommuncheferna. Det andra fallet är skolan. Detta består av två artiklar: Forskaren som kritisk reflektör av Jon Ohlsson vid Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet och Hur ser
Page 1 and 2: JÄST I VERKLIGHETEN - FORSKAREN I
Page 3 and 4: 2 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIGH
Page 5 and 6: 4 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIGH
Page 7: 6 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIGH
Page 11 and 12: 10 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIG
Page 19 and 20: Resultat/nytta 18 HÖGBERG & JERN:

Paper i pdf - Blekinge Tekniska Högskola

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?