Paper i pdf - Blekinge Tekniska Högskola

More documents

Recommendations

Info

19 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIGHETEN - FORSKAREN Forskarnas positionering i samverkansfältet förefaller grundas i en syn på sociala relationer som mekaniska. Det sociala fältet framträder som komplikationsfritt, spänningsfritt och odramatiskt. Denna bild av relationer i och mellan grupper är det svårt att känna igen sig i. Samverkan, som den här framtonar, präglas av sökande efter konsensus. Detta är relaterat till att forskaren ofta framträder som en konsult. ”Konsultationen” syftar ibland till att lösa verksamhetsproblem, ibland till praktikernas personliga utveckling, ibland till bådadera. Vi har intresserat oss för interaktiva forskningsmetoder som ett uttryck för forskningens nya samhällsroll. Oavsett vilken inställning man har till denna, pockar den på uppmärksamhet. Genom att anlägga ett socialpsykologiskt perspektiv på det mänskliga och sociala samspel i detta sammanhang har vi försökt synliggöra de komplikationer som stöter till. Den interaktiva forskningen närmar sig den kliniska situationen. Det är denna som (Toulmin, 2001) förordar som samhällsvetenskapernas rättesnöre. Ett sådant paradigm kräver att man beaktar att samspelsfaktorer styrs av omedvetna föreställningar och förväntningar såväl personligt som kulturellt. En vetenskap bedrivs av ett kollektiv av forskare som står i sedvanliga mänskliga relationer till varandra. En forskare tillhör ett kön, en ras och en samhällsklass och är inte befriad från de fördomar som råder i samtiden… (Liedman, 2001, s. 277) skriver Liedman, (2001) i sitt epos om kunskapen. Detta är sannolikt inget nytt. Det nya är i så fall att interaktiv samverkan exponerar detta förhållande. Kanske gäller det att inte låta sig imponeras av ”den vetenskapliga ståndpunkten” och tjusas av att få ”vara med” i forskningsprocessen utan snarare att börja intressera sig för vad det betyder att forskning och praktik är olika delar i ett samhälle – med Batesons (1972) ord ” en skillnad som gör en skillnad”. Interaktiva forskningsmetoder är sociala aktiviteter som i likhet med andra sådana inte låter sig styras eller kontrolleras. Däremot kan de förstås bättre om de betraktas som komplexa sociala sammanhang. Att lägga till ett socialpsykologiskt perspektiv kan möjligen bidra. Forskaren som jäst i verkligheten, jääst av eller i verkligheten eller gäst hos verkligheten… Tja kanske är det mer en fråga om att söka sig fram som en annan ingrediens i verklighetsbaket! REFERENSER Allport, G. W. (1954). The Nature of Prejudice. Reading, MA: Addison-Wesley. Alvesson, M. (2001). Organisationskultur och ledning. Malmö: Liber. Asplund, J. (1987). Det sociala livets elementära former. Göteborg: Korpen. Bateson, G. (1972). Steps to an ecology of mind. New York: Ballantine books. Berkowitz, L. (1989). Frustration-aggression hypothesis: examination and reformulation. Psychological Bulletin, 106, 59-73.
20 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIGHETEN - FORSKAREN Blake, R. R. M., J.S. (1962). Overevaluation of own group´s product in intergroup competition. Journal of Abnormal and Social Psychology, 64, 237-238. Boalt Boëthius, S., & Jern, S. (Eds.). (1996). Den svårfångade organisationen. Texter om medvetna och omedvetna skeenden. Stockholm: Natur & Kultur. Castells, M. (2000). Informationsåldern: ekonomi, samhälle kultur. Identitetens makt (Vol. Band 2). Göteborg: Daidalos. Danermark, B., & Kullberg, C. (1999). Samverkan. Välfärdsstatens nya arbetsform. Lund: Studentlitteratur. DeMaré, P., Piper, R., & Thompson, S. (1991). Kononia. London: Karnac Books. Douglas, M. (1986). How institutions think. Syracuse: Syracuse University Press. Ekermo, M. (2002). Den mångtydiga FoU-idén. Lokala FoU-enheters mening och betydelse. Örebro: Örebro universitetsbiliotek. Eriksson, K. (Ed.). (2002). Forskningssamverkan och nya former av kunskapsbildning. Sammanställning av bidrag till konferensen Högskolor och samhälle i samverkan, <strong>Högskola</strong>n i Halmstad,9-11 maj 2001. Halmstad: <strong>Högskola</strong>n i Halmstad. Gaertner, S., Dovidio, J. F., Bachevan, B. A., & Rust, M. C. (1993). The common ingroup identity model: recategorization and the reduction of intergroup bias. In W. Stroebe & Hewstone (Eds.), European Review of Social Psychology, vol.4. Chichester: Wiley. Gluckman, M. (1956). Custom and Conflict in Africa. Oxford: Basil Blackwell. Hewstone, M., Islam, M. R., & Judd, C. M. (1993). Models of crossed categorization and intergroup relations. Journal of Personality and Social Psychology, 64, 779-793. Jaques, E. (1955). Social systems as a defense against persecutory and depressive anxiety. In K. et.al (Ed.), New directions in psychoanalysis. London: Tavistock publications. Jern, S., Boalt Boëthius, S., Hidman, U., & Högberg, B. (Eds.). (1996). Grupprelationer. En antologi om förhållandena mellan individ, grupp och organisation (Andra upplagan ed.). Stockholm: Natur & Kultur. Kim, L., Ohlsson, R., & Sandström, U. (2001). Kan samverkan mätas? Om indikatorer för bedömning av KK-stiftelsen satsningar (Arbetsrapport 2001:2). Stockholm: Sister. Liedman, S.-E. (2001). Ett oändligt äventyr. Om människans kunskaper. Stockholm: Bonnier. Menzies, I. (1960). A case study in functioning of social systems as a defense against anxiety. Human Relations(13), 95-121. Miller, N., & Brewer, M. B. (Eds.). (1984). Groups in contact: The psychology of desegregration. New York: Academic Press. Molander, B. (1996). Kunskap i handling. Göteborg: Daidalos. Olofsson, P.-O. (1996). Det självkonstruerade fängelset. Götebord: Daidalos. Riceour, P. (1988). Från text till handling. En antologi om hermeneutik. Stockholm: Symposion. Schein, E. H. (1985). Organizational culture and leadership. San Fransisco: Jossey-Brass.
Page 1 and 2: JÄST I VERKLIGHETEN - FORSKAREN I
Page 3 and 4: 2 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIGH
Page 11 and 12: 10 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIG
Page 19: Resultat/nytta 18 HÖGBERG & JERN:

Paper i pdf - Blekinge Tekniska Högskola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?