Paper i pdf - Blekinge Tekniska Högskola

2
HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIGHETEN - FORSKAREN
och sekundära socialisation präglar hennes sätt att finna mening i världen. I den interaktiva
forskningsprocessen är forskaren därmed inte bara en del av det fält som denne studerar.
Forskarens historia förändrar också fältet när det besöks och beforskas. Vi kommer i denna
artikel att granska hur forskaren framträder som samverkande part i de projekt denne deltar i.
Artiklarna är valda bland de bidrag som fanns tillgängliga på Internet till HSS-01 i Halmstad.
De behandlar några olika områden: skolan, ledarskap och regionalt näringsliv.
Författarnas bakgrund
Författarna till denna artikel är båda psykologer, utbildade vid samma institution i Lund under
skiftet mellan sextiotal och sjuttiotal. Efter ett antal år av psykologarbete inom
vuxenpsykiatri, barnpsykiatri och barnhabilitering återvände de på olika sätt till den
akademiska världen. Väsentligt för det resonemang som kommer att utvecklas i detta paper är
att de under drygt tjugofem år samarbetat på grupprelationskonferenser 2 av olika slag. De har
en lång gemensam historia i att förstå och utforska omedvetna processer i sociala system
enligt den så kallade Tavistock-traditionen (se: Boalt-Boëthius & Jern, 1996). Detta är
grunden för den konsultationspraktik som de under lika många år bedrivit var för sig, framför
allt inom offentlig förvaltning. Grupprelationskonferenserna kan karaktäriseras som ett
socialpsykologiskt laboratorium och att arbeta eller leda sådana konferenser är en slags
praktik, som ger färdigheter i att både föreställa sig och uppfatta det som står mellan raderna.
Detta är den praktiska, förenande sidan i läsarten av artiklarna. En annan del är olikheten.
Britta Högberg är verksam i en forsknings- och utvecklingsenhet i Stockholms läns landsting
och kopplad till Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Här engageras hon
dagligen av frågeställningar om förhållandet mellan forskning och praktik. Stefan Jern är åter
vid institutionen för psykologi i Lund, med en länk till Linköpings universitet. Stefans
forskningsfält är grupp- och organisationsforskning. Brittas är inriktat mot sociala processer i
förhållandet mellan individ och institution. Forskningsmässigt har de således olika inriktning
– enkelt uttryckt ”de har läst olika böcker”. Samarbetet i detta paper har således sin
utgångspunkt både i en lång gemensam historia av praktikinriktat samarbete och olika
teoretiska perspektiv samt olika institutionella hemvister.
Samverkan som ideologi och praktik
År 1997 infördes i lag att universitet och högskolor ska samverka med det omgivande
samhället. Denna samverkan betecknas nu allmänt ”den tredje uppgiften”. Att det uppstått
FoU-miljöer hänger, enligt Ekermo (2002), samman med behovet av en ny typ av
kunskapsproduktion. I denna framstår samverkan som det ideologiska portalbegreppet. Detta
gäller både inom den offentliga sektorns verksamheter och inom näringsliv. Man kan numera
på goda grunder anta att samverkan har institutionaliserats och ingår i civilisationsprocessen
både i ekonomisk och i kulturell bemärkelse. I ett konkurrensinriktat kunskaps- och
informationssamhälle är det föga förvånande att samverkan mellan näringsliv och högskola
uppfattas som en central tillväxtfaktor.
2 Se www.agslo.se