Paper i pdf - Blekinge Tekniska Högskola

More documents

Recommendations

Info

11 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIGHETEN - FORSKAREN förhållande till ämnet skulle då kunna tolkas som att ”förbättra kvaliteten hos kommuncheferna”. Chefskapet i sitt sammanhang handlar också om att bringa kommuncheferna till personliga insikter om sig själva i sin roll. Här kommer forskarna in i en position som närmast liknar handledarens eller konsultens. Även här framträder en ensidighet. Forskarna beskriver att de ska ”bevattna” och ”injicera nya tankar”, ”befrukta och ge näring”. Det interaktiva systemet beskrivs som forskarnas handlingssystem (bevattna, injicera) medan det är kommunchefernas reflektionssystem (ta emot, smälta den näring som ges och omsätta den). Man talar också om handlingsläge och reflektionsläge vilket för tankarna till växellådan på en bil. Forskarna beskriver sig själva som leverantörer av teori. Att samhällsvetenskaplig teori alltid också innehåller värderingar förefaller inte vara problematiskt. Teorierna levereras i tre dialogformer: sakfrågan, pedagogik och ledarskap. I alla tre formerna intar forskaren en ledningsposition. Intresse av att marknadsföra teorierna skymtar fram mellan raderna. Genom att introducera teorier, som blir internaliserade av kommuncheferna påverkar man cheferna och får ett tolkningsföreträde, som i praktiken kommer att definiera kommunchefernas roll. Samverkan sker på så sätt inom en vertikal relation, som döljs bakom ett sken av horisontalitet. Ömsesidighet Samverkan bygger på det som förenar parterna. Författarna skapar detta genom ett gemensamt kunskapsintresse som båda kan omsätta i sina respektive världar. Ömsesidigheten skapas genom att göra en egen kontext, ett interaktivt handlingssystem. Kommuncheferna vill utveckla sitt kunnande för praktiska ändamål. Den intressanta frågan är här vad forskarna vet om detta? Sannolikt saknar de erfarenhetsbaserad kunskap, alternativt använder de inte en sådan då den är oförenlig med modellen av renodlingen av de tre systemen: forsknings, praktik och interaktivt system. Ömsesidighet baseras på forskarens förmåga att utveckla ett nära samarbete med praktiker och att olika intressen kan tillfredsställas: forskarens behov av kunskap för forskningsändamål, praktikers behov av utveckling i det egna arbetet. En fråga som inte problematiseras är huruvida de olika intressena verkligen är förenliga. I det interaktiva systemet döljs att forskarna styr detta genom benämningen handlingssystem och reflektionssystem. Denna skillnad kan betraktas i termer av aktiv och passiv eller styrande och följande. Växlingen mellan handling och reflektion framträder som olika lägen. Man får bilden av spakar som förs fram och tillbaka mellan dessa lägen och en dikotomi mellan handling och reflektion skapas. Här avspeglas en tämligen mekanistisk syn på människans lärande och sociala relationer. Ömsesidigheten framträder som grundad i att kommuncheferna ”får vara med i forskningsprocessen”. Ett sådant uttryck är att de engageras i tolkningen av det material de producerat. En alternativ tolkning av detta som är mindre ömsesidig är att kommuncheferna bistår forskarna med validering av deras tolkningar. En viktig fråga här är i vilken utsträckning kommuncheferna har kunnat förhålla sig autonomt till teorier och tolkningar som
12 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIGHETEN - FORSKAREN introducerats av forskarna, det vill säga huruvida de kunnat genomskåda grundläggande värderingar och förförståelse. Forskarna undviker ansvarsfrågan, vilket torde vara den stora skillnaden dynamiskt sett mellan dem och kommuncheferna. Ömsesidigheten är strategisk från forskarnas sida, skapar illusion av interaktivitet men forskarna introducerar metoder, föreställningar om samverkan men behåller tolkningsföreträdet. Praktikerna medverkar för att de vill utveckla sitt praktiska kunnande. Teori skulle kunna bidra till ett begripliggörande men det verkar inte som forskarna varit öppna för praktikererfarenheter och sökt efter teori som begripliggör dessa. Snarare tillförs teori som något man utgår från och passar in praktiken i. Här finns underförstått att kriteriet på framgång är att kommuncheferna förändras i riktning mot forskarans modeller och resultaten innehåller utvärderande kommentarer av forskaraktiviteten. Forskarna diskuterar att kognitiva strukturer kan vara svåra att förändrar. Här framträder forskarnas strävan att påverka i en viss riktning. Denna riktning beskrivs inte, men det är troligt att den är i enlighet med forskarnas teorier och uppfattningar. Att förändra kognitiva strukturer är något annat än att frigöra kommunchefernas tankeförmågor för att söka sina egna vägar. Ömsesidigheten hanteras instrumentellt och rationellt och presenteras helt utan spänningar och dynamik. Vaga beskrivningar och positiva bilder får ibland karaktär av marknadsföring medan konflikter och skillnader förnekas. Sammantaget kan man alltså säga att ömsesidigheten är tämligen ensidig i form av påverkan och styrning. I denna mening återspeglas den position som forskarna intagit och utvecklar. Men betraktar man ömsesidigheten utifrån en social dynamik och gruppaktivitet, så framträder en scen där forskarna intar en position av ledarskap, introducerar en tankemodell och formar kommuncheferna i en viss riktning. Forskarna har en maktposition i förhållande till kommuncheferna och en misstänkt dold dagordning är att forma dem till ”bättre kommunchefer”. Resultat/nytta Kunskapsbildningen beskrivs i termer av ledningssammanhang, ledningsarenor, chefsroll och chefsidentitet. Arenor verkar handla om sociala sammanhang. En sammantagen läsning av resultaten visar att detta handlar om att forskarna tagit fram en modell för interaktiv kunskapsbildning, att denna varit framgångsrik och de redovisade resultaten präglas av en marknadsföring av denna modell. Här kan man inte bortse från att denna forskning bedrivits vid en företagsekonomisk institution och att resultat och språk färgas av den institutionella tillhörigheten. Intresset för att skapa en produkt, marknadsföra och sälja denna lyser också igenom resultaten. Här kan resultaten särskiljas i termer av forskningssystem och praktiksystem. I forskningssystemet presenteras ”hur man gör detta”. Resultaten handlar om rekommendationen att forskaren intar ledningen, arbetar nära praktikerna och låter dem vara delaktiga. Forskningsmetoden ”grounded theory” kan användas som verktyg för detta. Det framhålls också att det går utmärkt att kombinera forskning och utvecklingsprogram med hjälp av en interaktiv modell. Marknadsföringen i förhållande till forskarvärlden blir alltså en fråga om en utvecklad modell, som kan säljas som produkt.
Page 1 and 2: JÄST I VERKLIGHETEN - FORSKAREN I
Page 3 and 4: 2 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIGH
Page 11: 10 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIG
Page 15 and 16: 14 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIG
Page 19 and 20: Resultat/nytta 18 HÖGBERG & JERN:

Paper i pdf - Blekinge Tekniska Högskola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?