Paper i pdf - Blekinge Tekniska Högskola

More documents

Recommendations

Info

15 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIGHETEN - FORSKAREN I Ranagårdens projekt är forskarrollen ”intakt”, det vill säga forskaren har sökt pengar, lagt upp en undersökning som hon samarbetar med lärarna att genomföra. Om någon annan roll intas är det en form av lärarroll genom att forskaren lär ut hantverket. Ömsesidigheten förefaller mindre problematisk, vilket torde ha att göra med att relationen baseras på en delad forskningsfråga. Både forskaren och lärarna är subjekt i samarbete. De olika rollerna har också bevarats. Just det gemensamma ämnet skapar förutsättningar för ett mer horisontellt samarbete mellan forskare och praktiker. Eftersom initiativet är otvetydigt lokaliserat uppstår inte heller frågor om legitimitet och dolda dagordningar. Ömsesidigheten Ömsesidigheten i Ohlssons studie framträder som ett kommunikationsprojekt. Ohlsson framhåller att det är en förenkling att forskaren har teori och praktikern inte har sådan. I stället är det en fråga om olika teorier som kan öppna mot en gemensam dialog. Författaren tolkar detta i termer av lokalt och generellt. Lärarna visar en misstro. På sitt sätt är ömsesidigheten skenbar. Den teoretiska ansatsen, som härstammar från Habermas kommunikativa handlande, leder till att de gruppdynamiska processerna i mötessamtalen undviks och tolkas som "brister beträffande kommunikativ rationalitet". Forskaren tillför "riktningsgivande begrepp" vilket antyder en konsultativ hållning. Ömsesidigheten framstår som tämligen ensidig, forskaren vill bidra till någon form av emancipation eller förändring hos lärarna. Rangården baserar ömsesidigheten på att arbeta tillsammans om en gemensam frågeställning. Hon leder ett särskilt samarbetsprojekt. I detta är inte relationen i förgrunden utan "saken", frågeställning där olikheterna, bidra till lärarens lärande och ta del av deras tysta kunskap är relaterad till en gemensam sakfråga som man samarbetar kring. Resultat/nytta Resultatet i Ohssons studie presenteras i termer av en modell för strukturella villkor i skolans arbetslag. Dessa tolkas som lärvillkor och ses i relationstermer. Det är ganska uppenbart att mycket handlar om organisation och arbetsvillkor. Dessa faller dock inte självklart in i den teoretiska modell som är forskarens utgångspunkt. Resultaten blir då en Prokrustes säng. Rationaliteten gör att man inte ser undvikandet av känsliga frågor i relation till organisationen, ledningen av samtalen, den struktur och dynamik som finns i den konkreta situationen. Ett annat sätt att uttrycka det är att betrakta kommunikation som fristående från relation. Konstaterandet att flera upplever samtalen som lyckade visar återigen på den konsultativa hållningen. Rangårdens resultat vittnar om att forskaren överraskats av det man funnit och att hon fått ompröva egna förväntningar. Man har funnit något nytt, det vill säga att elever som man väntade sig skulle vantrivas i skolan, trivs i skolan som social miljö. Däremot förefaller de trivas minde med skolarbetet. Dessa resultat har, om man drar ut konsekvenserna av dem, stor betydelse för lärarnas sociala identitet och deras tolkning av skolans huvuduppgift. Möjligen kan lärarnas intresse för frågeställningen handla om att detta är något de anat. Dock undviks
16 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIGHETEN - FORSKAREN hela detta problemkomplex i slutdiskussionen. Här framträder en annan sida av samverkan mellan forskare och praktiker: hur bör man förhålla sig till obekväma forskningsresultat? Näringslivet I Brulins och Gustavsens projekt beskrivs och diskuteras ett regionalt utvecklingsarbete i Gnosjö. Det handlar om regional utveckling genom att bygga på redan befintliga samarbetsformer. Detta sker genom att man skapar lärkonferenser, som drivs av lokala aktörer. I Brunåkers m.fl. två projekt beskrivs arbetet på ett pappersbruk. Projektet handlar om införande av ny teknik på pappersbruket och de sociala relationer som utvecklas i förhållande till detta. Pappersbruksstudierna görs med en konstruktivistisk ansats och forskaren framhåller betydelsen av att han blir en del av det han studerar. En studie handlar om att med utgångspunkt i tidigare forskning presentera och intervjua praktiker om de tidigare resultaten. Den andra studien gäller en historisk händelse på pappersbruket och uppfattningarna av denna. Initiativet I båda projekten är det svårt att avgöra hur kontakten mellan forskare och praktiken etablerats. Det framstår som att forskarna sökt upp eller känt till den lokala platsen. I Gnosjö uppmärksammades ett redan befintligt kulturellt näringslivssammanhang där man samarbetade och konkurrerade samtidigt. Intresset för att utveckla regionen formulerades så småningom och kanaliseras genom SAF:s EU-kontor i form av lärkonferenser. De genomfördes av Arbetslivsinstitutet. I genomförandet framträder institutet eller dess representanter i en styrande roll, igångsättare. I den skriva presentationen uppstår ett glapp som får läsaren att undra över om det funnits tidigare kontakter, formella eller informella. I studierna av pappersbruket förefaller initiativet komma från ledningen men det gällde ett tekniskt projekt. Det omvandlas så småningom till ett pedagogiskt projekt. Vad som orsakade denna omvandling är oklart. En tolkning är att det rörde sig mer om ett sociotekniskt problem. Av de presenterade undersökningarna framgår att studier gjorts tidigare och att forskaren befinner sig på pappersbruket över längre tid. Vilken samarbetsroll han har går inte att utläsa ur texterna. Dock förefaller här också finnas någon form av eller föreställning om institutionell samverkan mellan <strong>Högskola</strong>n i Gävle och pappersbruket. Forskaren som aktör I Gnosjö-projektet skapar forskarna arbetsformer som kan förändra arbets- och företagarorganisationer. Detta betraktas som ett generellt fenomen som engagerar konsulter och forskarorganisationer, framhåller man. Här är det svårt att avgöra huruvida dessa, konsult och forskare, är personer oberoende av varandra eller om det är samma person som ibland är forskare och ibland konsult. Bakom finns också tillhörigheten till forskarorganisationen. Vilken roll denna kan spela i den interaktiva samverkan berörs inte alls. Nu förefaller det inte
Page 1 and 2: JÄST I VERKLIGHETEN - FORSKAREN I
Page 3 and 4: 2 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIGH
Page 11 and 12: 10 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIG
Page 15: 14 HÖGBERG & JERN: JÄST I VERKLIG
Page 19 and 20: Resultat/nytta 18 HÖGBERG & JERN:

Paper i pdf - Blekinge Tekniska Högskola

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?