Landsbygdsprogram - Falköpings kommun

More documents

Recommendations

Info

Likvärdigt, men inte nödvändigtvis lika På lokal nivå och i småskaliga sammanhang fungerar schablonlösningarna sällan. Den ”politiska” diskussionen på landsbygden bygger oftast på samförstånd, inte på partipolitik. 12 Likvärdigt, men inte alltid lika Hur ser det ut i Skörstorp, Jäla, Börstig och Näs? Är det lika överallt? Nja, varje by och bygd i kommunen har sina speciella särdrag och är unik. Den ena byn/bygden kan inte självklart likställas med den andra. Kommunens landsbygd utgör ett oräkneligt antal unika miljöer, som möjligen är likvärdiga, men inte nödvändigtvis lika! Denna skillnad mellan “likvärdiga” och “lika” är viktig att förstå i all diskussion och vid alla beslut som berör landsbygden. Förutsättningarna och behoven som rör till exempel skolskjuts, företagande, vägarna, servicen, jordbruket, turismen, bygdegårdarna osv är likartade i Börstig och Jäla. Men förhållandena är inte nödvändigtvis lika! Den som handskas med frågor, beslut och planering som berör kommunens landsbygd måste ha insikt om att ingen bygd är den andra riktigt lik. Förhållandena i olika bygder skiftar, och i det småskaliga perspektivet har även de små skillnaderna stor betydelse. Vad som är självklart i den ena socknen kan helt sakna relevans i den andra. När man som tjänsteman eller politiker ska stimulera, lösa eller kanske analysera en landsbygdsrelaterad fråga så fungerar därför inte den gängse metoden att “plocka fram regelboken” och börjar bläddra i den för att hitta en lösning. Det fungerar inte eftersom varje by och bygd har sin egen individuella karaktär. Befolkningsstrukturen skiftar från bygd till bygd, liksom åldersfördelning, försörjningsmöjligheterna, vägarnas kvalitet, avståndet till närmaste service eller större arbetsplats osv. Schablonlösningen fungerar sällan i det enskilda fallet och därmed fungerar inte formella förhållningssätt gentemot landsbygdens frågor. Det blir verkningslöst och skjuter över målet. Det ligger i det småskaligas natur att det krävs ett ickeformellt och flexibelt förhållningssätt när småskaliga frågor behandlas, ska initieras och en för bygdernas och för hela kommunen positiv landsbygdsutveckling eftersträvas. Vad kan man göra? Kommun och landsbygdsbefolkning kan i samverkan utveckla nya förhållningssätt för att tackla problem och utvecklingsmöjligheter på lokal nivå! Lokala initiativ, demokrati och jantelag På bygdenivå så fattar man oftast samförståndsbeslut efter initiativ, diskussioner och samråd i exempelvis hembygds- eller bygdeföreningar. Man snackar ihop sig om en lösning, helt enkelt. Oftast oberoende och vid sidan av ”formella” sammanhang. Den “politiska” diskussionen i bygden äger alltså ofta rum utanför det gängse partipolitiska systemet. I många fall finns ingen kommunalpolitisk representation över huvud taget i den bygd som “behandlar” en fråga. Samförstånd och omsorg om gemensamma intressen innebär att man jobbar opolitiskt eller parallellt med det politiska livet i kommunen. Det gäller också beträffande den personliga representationen i varje fråga – är man engagerad så får man vara med och bestämma och det är engagemanget som avgör inflytandet. Eldsjälarnas engagemang är ofta opolitiskt, liksom arbetet med landsbygdsutvecklingen i praktiken. Att utvecklingsarbetet på landsbygden ofta har samförstånd som grund, är en omständighet som möjligen kan te sig hotfull för det traditionella politiska partisystemet, som i övriga kommunala sammanhang diskuterar, driver och agerar i
Det är lättare att motsätta sig förändring, än att finna vägen för att genomföra den. Tyvärr firar jantelagen triumfer när enskilda eldsjälars visioner baktalas, förlöjligas och motarbetas. Kunskaperna om vad som sker i andra bygder än den egna kan förbättras och fungera som goda exempel och förebilder för egna initiativ. kommunala frågor. Att samhällsengagemanget på detta sätt ofta är opolitiskt får dock inte hindra sakfrågorna från att få samma behandling som annars. Inget politiskt parti kan “äga” landsbygdens eller andra ämnesområdens angelägenheter och för det partipolitiska systemet kan opolitiskt utvecklingsarbete ses som en vitalisering av enskilda människors samhällsengagemang. Därmed vitaliserar lokalt engagemang demokratin i lika hög grad som politiskt engagemang i övrigt. I många bygder, där äldre auktoriteter släpper fram och uppmuntrar yngre människors initiativ går ofta utvecklingen framåt med stormsteg. Man samarbetar och löser problem på helt nya sätt i en anda av samförstånd, “jävlaranamma” och framtidsoptimism. Detsamma gäller de bygder där kultur, trivselarrangemang, turism eller andra aktiviteter samlar befolkningen till gemensamma mål. I andra bygder är de äldres (eller andras) konservativa och kanske luttrade inställning till “utveckling” ett hinder, som ibland kan vara stort. Det är lättare att säga “det går aldrig”, “vad var det jag sa” eller ”det duger som det är” än att våga gå ifrån det konventionella och prova något nytt. Det är enklare att sitta hemma vid köksbordet och beklaga sig över hur besvärligt allting är, än vad det är att verkligen ta sig an problemen, bemöta dem och försöka finna lösningar, forma visioner och genomföra idéer. Det är bekvämare att motsätta sig framtidsinriktade förändringar, än att finna vägen för att förverkliga dem. Tyvärr firar jantelagen ofta triumfer när enskilda människors, eller gruppers initiativ baktalas, förlöjligas och motarbetas i våra bygder. Det finns därför ett stort behov av att höja statusen på det arbete och engagemang som många enskilda lägger ner för att gynna sin hembygd, och som representerar en värdefull framtidstro och utvecklingsvilja. Det finns oerhört många bra utvecklingsidéer i våra bygder, vilket utgör en fantastisk framtidspotential för hela vår kommun. Men andelen goda idéer som också kommer till förverkligande kan bli väsentligt större än hittills, om den rätta stimulansen och inspirationen ges. Vad kan man göra? Kommunen kan ta de initiativ och beslut som krävs för att höja statusen på lokalt utvecklingsarbete genom att ge arbetet ett eget forum. Därigenom bekräftas värdet av arbetet, goda exempel får större uppmärksamhet, beslut kan delegeras och dialogen ökar. Dialog och information Det förekommer massor med vertikal kommunikation i kommunen. Broddetorp pratar med stadshuset. Och stadshuset pratar med Broddetorp. Men Broddetorp pratar sällan med Håkantorp, Gudhem eller Börstig. Att möta människor kring frågor om framtid och utveckling i en bygd en kväll, och nästa kväll prata om samma saker i bygden en halvmil bort ger snabbt en bild av hur lite horisontell kommunikation som förekommer. Informations- och kunskapsspridningen på horisiontell nivå är helt enkelt dålig. Den ena bygden vet inte vad den andra bygden gör, eller har dålig kunskap om varandras utvecklingsinitiativ. Det goda exemplets makt är stor när en bygd eller en privatperson på landsbygden tar nya initiativ för att förbättra boendemiljön, vägen, försörjningsmöjligheterna eller annat utvecklingsinriktat på landsbygden. Kunskapsspridningen om vad som sker utanför den egna bygden har dock inga pålitliga, naturliga vägar. Mediabevakningen är sporadisk och avhängig slumpen eller medias godtycke. Här kan mycket göras för att sprida kunskap om de goda exemplen. Med förbättrad horisontell kommunikation mellan bygderna gagnas kommunens 13
Page 1 and 2: Landsbygdsprogram för Falköpings
Page 3 and 4: Innehåll Karta ...................
Page 5 and 6: Falköpings kommuns landsbygd är e
Page 7 and 8: Falköpings kommun har många boend
Page 9 and 10: Det är vi själva, här i Falköpi
Page 11: Landsbygdsprogrammet är en viktig
Page 15 and 16: En halv miljon svenskar vill flytta
Page 17 and 18: Kommunen kan ta initiativet att sta
Page 19 and 20: Information är ett av de bästa ve
Page 21 and 22: 2 Föreningsstödet — Utveckla ko
Page 23 and 24: Datakommunikation — Kartlägg dag
Page 25 and 26: ”I järnvägsbanken som går geno
Page 27 and 28: ”En vädjan om kommunal hjälp me
Page 29 and 30: Friberg, Broddetorp, Sven Svensson,

Landsbygdsprogram - Falköpings kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?