Landsbygdsprogram - Falköpings kommun
Landsbygdsprogram - Falköpings kommun
Landsbygdsprogram - Falköpings kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
En kartläggning av<br />
landsbygdsvägarnas lokala<br />
betydelse, deras kondition<br />
och upprustningsbehovet kan<br />
ligga till grund för samråd<br />
mellan berörda, <strong>kommun</strong>en<br />
och Vägverket.<br />
Kommunens policy för<br />
föreningsstödet kan<br />
förändras i riktning mot att<br />
uppmuntra lokalt<br />
utvecklingsarbete.<br />
18<br />
Post, el, tele och IT<br />
Lokal postservice, och lantbrevbärningen, säkerheten i elleveranser och tele<strong>kommun</strong>ikationer<br />
är centrala frågor för landsbygdens del. En ständig oro gäller för<br />
lantbrevbärningen och hur statsmakterna agerar i denna fråga i framtiden.<br />
Men även el- och telesäkerheten är viktiga frågor, särskilt för småföretagen och<br />
jordbruket, och framför allt när det gäller IT-branschens möjligheter på landsbygden.<br />
En fördel med landsbygdsbaserat IT-företagande är det geografiska oberoendet,<br />
en nackdel är hur el- och telesäkerhet gestaltar sig i den bygd där företagandet<br />
bedrivs.<br />
Vad kan man göra?<br />
Kommunen kan i samråd med landsbygdens befolkning inventera kvaliteten inom<br />
nämnda områden och för respektive bygder. Resultatet av inventeringen kan därefter<br />
fungera som en startpunkt för framtida påverkan inom respektive område för<br />
en kvalitetshöjning.<br />
Vägar och skyltar<br />
Det finmaskiga vägnätet är en viktig utvecklingsfaktor på landsbygden. Dåliga vägar<br />
är en besvärlig hämsko för all slags utveckling, och på många sätt också en<br />
viktig symbolfråga för bygderna.<br />
Dålig vägstandard är ofta liktydigt med stagnerande bygder. Motsatt så betyder<br />
god vägstandard att möjligheterna för boende, företagande, transporter mm är<br />
betydligt bättre.<br />
Vägfrågorna är en svår fråga att greppa och starkt avhängigt Vägverkets resurser<br />
och prioriteringar.<br />
Goda förebilder finns dock inom <strong>kommun</strong>en, med flera vägprojekt som kunnat<br />
genomföras enligt samarbetsmodell, då lokala intressen, <strong>kommun</strong>en och Vägverket<br />
efter samråd genomfört ombyggnadsprojekt i samarbete och till lägre kostnader<br />
än vid ordinarie ombyggnader.<br />
Även frågan om lokal skyltning till exempelvis landsbygdsföretag, sevärdheter<br />
och gårdsbutiker är en viktig och även laddad fråga som på samma sätt berör kontakterna<br />
med Vägverket. Också i detta fallet borde samförstånd och samråd mellan<br />
lokala intressen, <strong>kommun</strong>en och Vägverket kunna leda till förbättringar.<br />
Vad kan man göra?<br />
Kommun och landsbygdsbefolkning kan i samråd arbeta för att fortsätta ansträngningarna<br />
att påverka Vägverket i en för bygderna positiv riktning.<br />
Föreningsstödet<br />
De ideella föreningarna på landsbygden och i de mindre tätorterna fungerar ofta<br />
som den samlande kraften för lokal utveckling. Det är i föreningarnas regi som<br />
utvecklingsfrågor och problemområden diskuteras och det är ofta via föreningarna<br />
som utvecklingsinitiativ tas.<br />
Föreningarnas roll som demokratiska utvecklingsforum kan dock stärkas och<br />
understrykas. Med en uttalat utvecklingsinriktad policy gentemot föreningarna kan<br />
utvecklingsfrågorna komma mer i fokus.<br />
Vad kan man göra?<br />
Kommunens policy för föreningsstödet kan förändras i riktning mot att, mer än<br />
idag, uppmuntra lokalt utvecklingsarbete.