TYLÖSAND FRÖSAKULL SANDHAMN - Halmstad

Fördjupad översiktsplan för 

TYLÖSAND 

FRÖSAKULL 

SANDHAMN 

Antagandehandling 

Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-23 

Lagakraftvunnen 2009-12-16 

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Layout: Louise Heimler 

Samtliga foton är tagna av Louise Heimler

FÖRORD 

Kustområdet är ett populärt besöksmål och många turister och 

kommuninvånare söker sig sommartid till de långa sandstränderna 

inom planområdet. Tylösand, Frösakull och Sandhamn har vuxit upp 

som fritidshusområden och förändras över tiden då fl er väljer att bo 

nära havet även under resten av året. Området har stora kvalitéer för 

kommuninvånarna och besökare som fritidsområde samtidigt som 

möjligheten ska ges för människor att bosätta sig i vackert belägna 

stadsdelar. 

Stadskontoret/samhällsbyggnad har i enlighet med Översiktsplan 

2000 upprättat en fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull 

och Sandhamn i Halmstads kommun. Förslaget var under våren/sommaren 

2007 föremål för samråd med länsstyrelsen samt myndigheter, 

sammanslutningar, föreningar och enskilda som har intresse av 

planen. Inkomna synpunkter under samrådet redovisas i samrådsredogörelsen. 

Förslaget har efter samrådet kompletterats och reviderats 

av stadskontoret. 

Det reviderade planförslaget ställdes ut under tiden 16 juni – 1 

september 2008. Efter utställning har den föreslagna utbyggnaden 

av parkeringen i Ringenäs tagits bort, även mindre justeringar och 

kompletteringar har gjorts. 

Ändringar i planen efter samrådet markeras med streck i kanten 

närmast texten. De justeringar som är gjorda efter utställningen 

markeras med ett bredare streck utanför samrådsstrecket. Förutom 

ändringar har delar av texten strukits. Detta redovisas dock inte med 

markering. 

Planen antogs av kommunfullmäktige 2009-04-23. Planen vann lagakraft 

2009-12-16. 

Samråd Utställning Antagande 

Stadskontoret/samhällsbyggnad oktober 2010. 

Sven Olof Nilsson Louise Heimler 

Samhällsbyggnadschef Planarkitekt 

Martina Pihl Fritsi 

Planarkitekt

Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn 

4 

Halmstads kommun

SAMMANFATTNING 

Karta 1 - Planområdets läge i kommunen. 

Planområdet är beläget vid kusten, ca 8 km från Halmstads 

centrum. Planområdet omfattar Tylösand, Frösakull, 

Ringenäs, Sandhamn, Görvik samt Tylön. 

Planens syfte är att diskutera bevarandefrågor och utvecklingsmöjligheter 

för området samt att redovisa den 

mark- och vattenanvändning som ska ligga till grund 

för efterkommande planering och ställningstaganden. 

Stadsdelarna inom planområdet har vuxit fram som 

fritidshusområden, men har under årens lopp fått en 

allt högre del bofast befolkning. Områdena vid havet 

är mycket populära, vilket resulterar i ett högt bebyggelsetryck 

och höga priser. Planen diskuterar områdenas 

karaktärer och hur stadsdelarna kan utvecklas utan 

att förlora sin identitet då bebyggelsen idag är större än 

tidigare. 

Planen föreslår främst områden för ny bostadsbebyggelse 

med syfte att tillskapa blandade boendeformer 

inom området samt områden för bl.a. hotell-, restaurang- 

och campingverksamhet. Planen anger fyra större 

områden för bostäder. 

I Frösakull föreslås ett område i den nordöstra delen 

i närheten av skolan samt ett område för lägenheter 

vid Tylö Center (Kronolund). Ytterligare ett område 

är föreslaget för bostadsbebyggelse i den sydöstra delen 

av Frösakull, vid Kungsvägen-Fammarpsvägen. I 

Tylösand fi nns det fjärde större utbyggnadsområdet i 

området mellan Tylösandsvägen och Handikappbadet. 

Stadskontoret/samhällsbyggnad 


Förslagen syftar till att tillskapa varierade boendeformer 

inom planområdet. 

Planområdet är viktigt för rekreation och turism. Sandstranden 

är en viktig målpunkt, särkskilt under sommaren. 

Området har stora grönområden, varav delar 

tillhör golfbanan, och har ett högt rekreationsvärde. 

Planen föreslår att större delen av grönstrukturen bevaras 

och att tillgängligheten till stranden tillgodoses. 

En viktig funktion inom planområdet är att möta efterfrågan 

på korttidsboende för besökare. Planen föreslår 

ett nytt område för hotell söder om S:t Olofs kapell i 

Tylösand. Nytt område för turistiskt boende öster om 

Kungsvägen vid Tylebäck föreslås samt möjlighet för 

Karlstorps camping att expandera åt norr, samtidigt 

som området kring Nyrebäcken säkerställs för allmänheten. 

Planen medger konferensverksamhet i den befi ntliga 

bebyggelsen på Tylön. Tylön är en unik häckningsplats 

för sjöfåglar och har höga biologiska värden. Bebyggelsen 

på ön har höga kulturhistoriska värden, vilket 

ställer krav på bevarande och försiktighet. Verksamheten 

tillåts inte medföra negativ påverkan på fågellivet, 

särskilt inte under häckningsperioden. 

I Tylösand föreslås servicen utvecklas för att accentuera 

Tylösand som besöksmål. Aktiviteter koncentreras 

till stranden nedanför hotellet. Strandnära service föreslås, 

samt centrumutveckling från hotellet och söder 

ut längs Tylösandsvägen. 

Planen föreslår mindre trafi kåtgärder för att höja trafi 

ksäkerheten. Framför allt gäller detta infarterna till 

Sandhamn/Görvik där vänstersvängfält föreslås på 

Nya Tylösandsvägen. Planen föreslår även två alternativ 

till vägreservat för en framtida förbindelse från 

Frösakull till Kustvägen/centrum. 

5


6 


INNEHÅLL 

1. INLEDNING ..................................................9 

1.1 Syfte ............................................................9 

1.2 Planområdets läge och avgränsning...........9 

1.3 Bakgrund och problemställningar ...............9 

2. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ..........10 

2.1 Historisk bakgrund ......................................10 

2.2 Tidigare planering och ställningstaganden .10 

Översiktsplan .......................................................... 10 

Detaljplaner ............................................................ 12 

2.3 Gällande bestämmelser ..............................12 

Riksintresse enligt 3 kapitlet miljöbalken ................ 13 

Riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken ................ 15 

Naturreservat ......................................................... 16 

Djur- och växtskyddsområde ................................. 17 

Strandskyddsområde ............................................ 17 

Särskilda skyddade områden/ 

Natura 2000 områden ........................................... 17 

Skyddsskogsområde enligt skogsvårdslagen ........ 18 

Fornlämningar ........................................................ 18 

Byggnadsminnen .................................................... 19 

Hotade arter ............................................................ 19 

2.4 Människorna ...............................................20 

Folkmängd .............................................................. 20 

Befolkningsutveckling ............................................. 20 

Åldersstruktur ......................................................... 20 

Ursprung ................................................................. 21 

Utbildning ................................................................ 21 

Sysselsättning ........................................................ 21 

Bilinnehav ............................................................... 22 

2.5 Bebyggelsekaraktär ....................................22 

Tylösand ................................................................. 22 

Frösakull ................................................................. 24 

Sandhamn .............................................................. 25 

2.6 Näringsliv och verksamheter ......................25 

2.7 Markägare ..................................................27 

2.8 Kommunikationer ........................................27 

Vägar ...................................................................... 27 

Gång- och cykelvägar ............................................. 31 

Kollektivtrafi k .......................................................... 31 

2.9 Teknisk försörjning ......................................32 

2.10 Friluftsliv, rekreation och turism ................32 

2.11 Naturmiljö och grönstruktur .......................34 



2.12 Hälsa, risker och skydd .............................36 

Buller ....................................................................... 36 

Markpåverkan ......................................................... 38 

Vattentäkter ............................................................ 38 

2.13 Utbildning ..................................................38 

Förskola .................................................................. 38 

Grundskola ............................................................ 38 

2.14 Sociala strukturer och socialt liv ................39 

2.15 Riskanalys .................................................40 

3. ÖVERVÄGANDEN OCH MOTIV .................42 

3.1 Bebyggelse .................................................42 




3.5 Friluftsliv, rekreation och turism ..................43 

3.6 Naturmiljö och grönstruktur ........................43 

3.7 Hälsa, risker och skydd...............................44 

3.8 Utbildning ....................................................44 

3.9 Sociala strukturer och socialt liv .................44 

4. PLANFÖRSLAG OCH 

REKOMMENDATIONER .................................45 

4.1 Bebyggelse .................................................45 

Nya bostadsområden ............................................. 45 

Riktlinjer befi ntliga bostadsområden ...................... 47 




4.5 Friluftsliv, rekreation och turism ..................55 

Riksintresse för friluftsliv ........................................ 57 

4.6 Naturmiljö och grönstruktur ........................57 

Riksintresse för naturvård ...................................... 59 

4.7 Utbildning ....................................................59 

4.8 Sociala strukturer och socialt liv .................59 

5. FÖLJDUPPDRAG ........................................65 

BILAGOR ........................................................66 

FÖRTECKNINGAR ..........................................66 

Underlagsmaterial ............................................66 

7


BILAGOR I HUVUDRAPPORTEN 

Länsstyrelsens granskningsyttrande 

Kommunfullmäktiges protokoll 

8 


1. INLEDNING 

Karta 2 – Illustration över planområdets läge i förhållande 

till Halmstad och omgivande orter. 

1.1 Syfte 

Planens syfte är att diskutera bevarandefrågor och utvecklingsmöjligheter 

för området samt att redovisa den 

mark- och vattenanvändning som ska ligga till grund 

för efterkommande planering och ställningstaganden. 

Syftet omfattar både lämpliga områden för ny bebyggelse 

och kommunikationer samt bevarandevärda natur- 

och kulturmiljöer. 

1.2 Planområdets läge och 

avgränsning 

Planområdet ligger 7-9 kilometer från centrala Halmstad. 

Planområdet omfattar sammanlagt ca 1500 ha, 

varav drygt 600 ha är vattenområde. 

Planområdet består av följande delområden (söderifrån): 

Sandhamn/Görvik , Tylösand, Tylön, Frösakull 

och del av Ringenäs . Avgränsningen följer den indelning 

i statistikområden som kallas nyckelkodsområden. 

Avgränsningen är dock inte helt statisk utan ett 

fl ertal sakfrågor kommer att beröra områden även utanför 

planområdet, t.ex. trafi k- och grönstrukturer. 


Karta 3 - Planområdets delområden. 


1.3 Bakgrund och problemställningar 

Tylösand, Frösakull och Sandhamn genomgår idag en 

förändring - karaktären av fritidshusområden och badorter 

omvandlas successivt till permanenta bostadsområden 

med en ökad exploatering. Attraktiviteten 

att bosätta sig och ha sommarhus i dessa orter är stort. 

Närheten till både havet och stadskärnan är kvalitéer, 

vilka har medverkat till att bostadsbeståndet är exklusivt. 

Bebyggelsens och tomternas karaktär förändras 

då fritidsboende blir permanentboende och detta inverkar 

på förhållandet mellan grönska och bebyggelse. 

Samtidigt som åretruntbefolkningen ökar, fortsätter 

antalet sommarbesökare till områdena, framför allt 

Tylösand, att vara stort. Detta innebär att behoven, 

t.ex. parkeringsmöjligheter, kollektivtrafi kförsörjning, 

gatudimensionering, renhållning, bullerskydd, etc., 

varierar kraftigt mellan sommar- och vintersäsong. 

Kustområdet omfattas av både 3 och 4 kap. miljöbalken 

(MB) för friluftsliv/rörligt friluftsliv. I översiktsplanen 

för Halmstads kommun är kustsamhällena 

9


viktiga för närrekreation för tätort, framför allt havet 

och stranden men även de vegetationsstråk som delar 

upp bebyggelsen. De värden som områdena besitter 

ska bevaras för kommande generationer och en högre 

exploatering måste vara förenlig med detta samtidigt 

som boendekvaliteten för den bofasta delen av befolkningen 

ska vara god även med ett stort antal besökare 

under sommarmånaderna. 

Stadsdelarna inom planområdet är idag fortfarande separerade 

från varandra, med undantag för Sandhamn 

och Görvik. En frågeställning att behandla är hur varje 

orts karaktär ska bevaras och förstärkas eller om en 

framtida exploatering ska medföra att orterna kommer 

att få en sammanhängande struktur av bebyggelse. 

Distinktionen mellan stadsdelarna är idag diffus, 

framför allt för turister där namnet Tylösand kan omfatta 

hela kuststräckan från Tylösand till Ringenäs. 

2. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 

2.1 Historisk bakgrund 

Orterna vid kusten började sin egentliga framväxt under 

1900-talets början, från att tidigare varit utmark 

och mest präglats av fi sknäring och kustbevakningsverksamhet. 

Industrialiseringen hade börjat i Sverige 

och innebar att livs- och arbetsförhållandena förändrades 

för befolkningen. Trångboddhet och dålig luft 

föranledde att svaga och bleka stadsbarn till mindre 

bemedlade erbjöds sommarvistelse på den barnkoloni 

som uppfördes i södra Tylösand under 1900-talets början. 

Under de första decennierna började badgästerna 

hitta ut till de salta bad och den friska luft, som kusten 

hade att erbjuda. Tylösand var det område som först 

etablerades med restaurang och så småningom hotell 

och sommarbostäder. Tältstaden i södra Tylösand blev 

snabbt permanenta fritidshus och tälten ersattes snart 

av små, enkla trähus och har sedan dess varit karaktärsgivande 

för området. 

I Frösakull vändes blickarna mot Tylösand under 

1930-talet, där badorten då redan var etablerad, och 

viljan fanns att skapa ett liknande rekreationsområde 

i Frösakull, vilket också gjordes. Stugor för familjer 

lanserades som ett, redan då, lugnare alternativ till Tylösand 

med lummiga trädgårdar med relativt små hus. 

10 

Bostadsbeståndet är huvudsakligen enbostadshus 

inom hela planområdet och det stads- och strandnära 

läget gör att värdet på fastigheter är högt. Medelåldern 

i Tylösand, Frösakull och Sandhamn är 44,9 år, vilket 

är drygt 4 år högre än för kommunen som helhet. 

Den demografi ska sammansättningen visar att antalet 

unga vuxna (18-30 år) ligger betydligt lägre inom planområdet 

än i både Halmstad tätort och i kommunen. 

Detta kan bero på att tillgången på hyreslägenheter är 

begränsat och att fastighetspriserna ligger högt. Tylösand, 

Frösakull och Sandhamn har även en homogen 

befolkning där endast 6,3 % är födda utomlands, varav 

de fl esta inom Nordeuropa. Detta gör att det fi nns anledning 

att refl ektera över hur fl er boendeformer kan 

erbjudas för att öka mångfalden inom området. 

Fram till 1960/70-talet var besökssäsongen koncentrerad 

till sommarmånaderna, både för hotellet och för 

stugområdena. Standardhöjningen och permanentboendet 

kom framför allt under 1980-talet, då det kom 

nya byggnadsplaner och husen tilläts bli större samtidigt 

som det kommunala vatten- och avloppsnätet 

dragits fram. Befolkningen ökade kontinuerligt fram 

till mitten av 90-talet, då ökningen avstannade för att i 

början av 2000 långsamt öka igen. Förhållandet mellan 

fritids- och permanentboende är idag inom hela planområdet 

ungefär 40 % fritidshus och 60 % permanentbostäder. 

2.2 Tidigare planering och 

ställningstaganden 

Översiktsplan 

En översiktsplan är ett kommunomfattande strategiskt 

dokument som i stora drag redogör för hur vatten- och 

markområden ska användas i framtiden. Varje kommun 

ska, enligt plan- och bygglagen, ha en aktuell 

översiktsplan, vilken ska ge riktlinjer för kommande 

planeringsprocesser och redogöra för hur den bebyggda 

miljön ska utvecklas och bevaras. Översikts- 


planen är, till skillnad från detaljplanen, inte juridiskt 

bindande utan ett vägledande dokument där föreslagen 

användningen är en sammanvägning av förutsättningar, 

lämplighet, miljökonsekvenser och allmänna 

intressen. Syftet med översiktsplanen är att underlätta 

detaljplaneringen då de övergripande konsekvenserna 

och lämpligheten behandlats i översiktsplaneprocessen. 

Översiktsplanen för Halmstads kommun, antagen av 

kommunfullmäktige 2002-04-25, anger Tylösand, 

Frösakull och Sandhamn som delar av staden och 

föreslår områden för förändrad markanvändning. 

Karta 4 - Utsnitt ur Översiktsplan 2000. 



Hallands kustområde omfattas av riksintressen (se 

nedan), vilket begränsar exploateringsmöjligheterna. 

Översiktsplanen föreslår ny bebyggelse i anslutning 

till befi ntliga bebyggelsestrukturer. Kustområdets 

grönområden är markerat som stadsnära friluftslivsområde 

och närrekreationsområde och ingår även i ett 

större grönstråk från Västra stranden till Ringenäs. I 

Tylösand föreslår översiktsplanen ca 50 lägenheter i 

grupp vid Tylöhusvägen och en förtätning inom befi 

ntlig bebyggelsestruktur med ca 30 lägenheter. I Frösakull 

föreslås tre nya områden för bebyggelse med 

sammanlagt 180 lägenheter. I nordöstra delen är även 

ett fritidshusområde markerat, vilket idag är utbyggt. 

11


Förtätning inom befi ntlig struktur omfattar ca 50 lägenheter. 

Sandhamn föreslås byggas ut mot norr med 

ca 20 lägenheter. I övrigt förväntas ingen nämnbar 

förtätning inom området. Öster om Kungsvägen vid 

Tylebäck fi nns ett område markerat för turistiskt boende. 

I övrigt föreslås befi ntliga grönområden bevaras 

och planen kommenterar även promenadstråk inom 

golfbanorna som friluftsområden med området kring 

Nyrebäcken som ett huvudstråk. 

Detaljplaner 

För området fi nns ett antal olika detaljplaner med varierande 

syften och innehåll. Plan- och bygglagen (PBL) 

anger ett visst obligatoriskt innehåll för detaljplaner. 

Av en detaljplan ska framgå hur de olika intressena har 

sammanvägts och hur gemensamma frågor har lösts. 

Utformningen och användningen av gator och andra 

allmänna platser ska redovisas liksom användningen 

av kvartersmark och vattenområden. Detaljplanen styr 

alltså i detalj hur marken och vattnet får användas, var 

och hur man får bygga eller förändra. 

I Tylösand, Frösakull och Sandhamn fi nns det runt 30 

antagna detaljplaner. Både i Tylösand och Frösakull 

pågår parallellt med denna fördjupade översiktsplan 

ett antal detaljplanearbeten. Detaljplanerna anger i huvudsak 

markanvändning för bostäder samt golf-, camping-, 

hotell- och restaurangverksamhet. 

12 

2.3 Gällande bestämmelser 

I miljöbalken anges ett fl ertal olika sätt för att skydda 

områden. Syftena kan vara att bevara biologisk mångfald, 

vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller 

livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter, tillgodose 

behov av områden för friluftslivet, skydda ett särpräglat 

naturföremål etc. I beslutet anges de bestämmelser 

bl.a. inskränkningar i rätten att använda mark- eller 

vattenområdet som behövs för att uppnå syftet med 

förordnandet. Det kan gälla t.ex. förbud mot bebyggelse, 

uppförande av stängsel, upplag, schaktning, 

täkt, uppodling, dikning, plantering, avverkning mm. 

Landskapsbildskydd är begrepp enligt f.d. naturvårdslagen 

och behålls för de områden som har fått sina 

skydd med stöd av den. 

Riksintresse avser områden och verksamheter som 

är av stor betydelse och värde ur nationell synpunkt. 

Det är de centrala sektorsmyndigheterna som beslutar 

om vilka områden som ska vara av riksintresse. Riksintressen 

anges för såväl bevarande, t.ex. natur- och 

kulturminnesvård, som exploatering, t.ex. nya vägsträckningar 

och industriproduktion. Riksintressena 

ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada det 

som behöver bevaras eller utnyttjas för visst ändamål. 

Tillsammans omfattar riksintressena en areal som 

motsvarar drygt 30 % av hela landets yta. Inom planområdet 

omfattas i princip allt av något riksintresse. 

Nedan följer en genomgång av gällande riksintresse 

för planområdet. För övriga bestämmelser hänvisas 

till Översikplan 2000. 


Riksintresse enligt 3 kapitlet miljöbalken 

Riksintresse för naturvården 

6 § Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt 

som har betydelse från allmän synpunkt på grund av 

deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn 

till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder 

som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. 

Behovet av grönområden i tätorter och i närheten 

av tätorter skall särskilt beaktas. 

Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården 

eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder 

som avses i första stycket. 

Områden av riksintresse för naturvården ska representera 

huvuddragen i den svenska naturen och utgöra de 

mest värdefulla områdena i ett nationellt perspektiv. 

Inom planområdet fi nns följande områden: 

Bobergs udde – Ringenäs (NN15) 

Mångformigt kustavsnitt, ljunghedar, fl ygsandsfält 

med sanddyner, strandängar, hällmarker, rik fl ora och 

fauna. 

Laholmsbukten - Eldsbergaåsen - Genevadsåsen - Lagan 

(NN19) 

Havsbukt och sandvandringskust med värden för fi skeribiologi. 

Flygsandsfält, tallskog, lövsumpskog, 

vandrande åmynningar, fuktängar, rullstensås samt 

rik fl ora och fauna. 

Riksintresse för kulturmiljön 








Kulturmiljöer ska representera olika tidsperioder, näringar 

och byggnads- och boendeförhållanden för olika 

sociala grupper. Inom planområdet fi nns följande 

område: 

Tyludden - Tylöns fyrplats (KN 34) 

Förhistoriska gravrösen och bebyggelse som belyser 

olika sidor av kustnäringens utveckling - sjöfartens utbyggnad 

i lots- och fyrplatser, ett mindre fi skeläge och 

”Tältstaden”, en tidig badortsbebyggelse med anknytning 

till arbetarrörelsen. 


Karta 5 - Riksintresse för naturvård. 

Karta 6 - Riksintresse för kulturmiljövård. 


13


Riksintresse för friluftslivet 








Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i 

naturen för naturupplevelser, fysisk aktivitet och avkoppling. 

Områden av riksintresse för friluftslivet 

ska ha stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- 

och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och 

god tillgänglighet för allmänheten. De är eller kan bli 

attraktiva för besökare från hela eller en stor del av 

landet eller utlandet. Inom planområdet fi nns följande 

område: 

Skrea strand – Tylösand (FN 10) 

Omväxlande kustavsnitt, delvis med sandstränder med 

dyner, delvis med klippkuster. Vacker landskapsbild, 

en stor tillgänglighet och etablerat fritidsutnyttjande. 

Bad, båtsport och fritidsfi ske samt strövområden med 

spår, stigar och fritidsvägar gynnar friluftslivet. 

14 

Riksintresse för energiproduktion – vindkraft 

8 § Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga 

för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, 

energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning 

eller avfallshantering skall så långt möjligt 

skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten 

eller utnyttjandet av sådana anläggningar. 

Områden som är av riksintresse för anläggningar som 

avses i första stycket skall skyddas mot åtgärder som 

kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av 

anläggningarna. 

Halland är ett län med bra vindförhållanden på land 

och till havs. Energimyndigheten har tagit fram områden 

som är av riksintresse för elproduktion från vindkraft. 

Det är en signal om att vindkraftsutbyggnad är 

väl lämpad i dessa områden. Inom planområdet fi nns 

följande område för riksintresse: 

Havsområde utanför södra Hallands kust ( N11) 

Länsstyrelsen har föreslagit att området utgår som 

riktintresseområde. 

Karta 7 - Riksintresse för friluftsliv. Karta 8 - Riksintresse för vindkraften. Området föreslås 

av länsstyrelsen utgå som riksintresseområde. 


Riksintresse för totalförsvaret 

9 § Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret 

skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder 

som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen. 

Områden som är av riksintresse på grund av att de 

behövs för totalförsvarets anläggningar skall skyddas 

mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten 

eller utnyttjandet av anläggningarna. 

10 § Om ett område enligt 5-8 §§ är av riksintresse 

för fl era oförenliga ändamål, skall företräde ges åt det 

eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en 

långsiktig hushållning med marken, vattnet och den 

fysiska miljön i övrigt. Behövs området eller del av 

detta för en anläggning för totalförsvaret skall försvarsintresset 

ges företräde. 

[…] 

Inom planområdet fi nns inget riksintresse för totalförsvaret, 

men i direkt anslutning norr och väster ligger 

Ringenäs skjutfält, som är av intresse för totalförsvaret. 

Största delen av riksintresseområdet fi nns till havs. 

Beslut utfärdat av Fortifi kationsverket 1989. 



Riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken 

1 § De områden som anges i 2-8 §§ är, med hänsyn till 

de natur- och kulturvärden som fi nns i områdena, i sin 

helhet av riksintresse. Exploateringsföretag och andra 

ingrepp i miljön får komma till stånd endast om 

1. det inte möter något hinder enligt 2-8 §§ och 

2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas 

natur- och kulturvärden. 

Bestämmelserna i första stycket 2 och i 2-6 §§ utgör 

inte hinder för utvecklingen av befi ntliga tätorter eller 

av det lokala näringslivet eller för utförandet av 

anläggningar som behövs för totalförsvaret. Om det 

fi nns särskilda skäl utgör bestämmelserna inte heller 

hinder för anläggningar för utvinning av sådana fyndigheter 

av ämnen eller material som avses i 3 kap. 7 § 

andra stycket. Lag (2001:437). 

2 § Inom följande områden skall turismens och friluftslivets, 

främst det rörliga friluftslivets, intressen 

särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av 

exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön: 

[…] 

Kustområdet i Halland 

Karta 9 - Riksintresse för totalförsvaret. Karta 10 - Riksintresse för friluftsliv enligt kap 4 MB. 

15


I miljöbalkens 4 kapitel § 2 fi nns, av riksdagen beslutade, 

geografi ska områden vilka har särskilda natur- 

och kulturvärde,. Kustområdet i Halland fi nns med 

bland dessa områden där särskilda bestämmelser för 

hushållning med mark och vatten gäller samt där området 

i sin helhet är av riksintresse. Exploatering inom 

dessa områden får därför bara ske under vissa förutsättningar. 

Inom planområdet fi nns följande område: 

Kustområdet i Halland 

Hela Hallandskusten omfattas av riksintresse enligt 

4 kap. MB. Kustlandskapet är omväxlande med både 

öppen och skogsbevuxen mark och unika sanddyner. 

Rekreationsmöjligheterna i kustområdet är höga och 

inom riksintresset ska turismens och det rörliga friluftslivets 

intressen tas tillvara. Planering och exploatering 

av kustområdet ska, om inte särskilda skäl föreligger, 

vara förenligt med riksintresset. 

Naturreservat enligt 7 kapitlet miljöbalken 

4 § Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen 

eller kommunen förklaras som naturreservat i syfte att 

bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla 

naturmiljöer eller tillgodose behov av områden 

för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, 

återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller 

livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras 

som naturreservat. 

I ett naturreservat skyddas och vårdas värdefulla naturområden 

enligt 7 kap MB. Naturreservaten ska bidra 

till att bevara den biologiska mångfalden genom 

att vårda, bevara och skydda värdefulla naturmiljöer 

samt återställa eller nyskapa områden för naturvård. 

Naturreservaten ska även tillgodose behoven av områden 

för friluftslivet samt att skydda, återställa eller 

nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter. Inom planområdet 

fi nns följande områden: 

Tylön 

Tylön och omgivande vattenområde är skyddat som 

naturreservat för att bibehålla optimala förhållanden 

för häckande sjöfåglar. Ljung och gräs täcker största 

delen av kommunens enda ö och fåglar som har sina 

häckningsplatser här är bl.a. ejder, havstrut, fi sktärna 

och den rödlistade tobisgrisslan. 

Eketånga 

Eketånga är ett trädbevuxet fl ygsandsområde som 

främst är naturreservat för friluftslivet. Det tätortsnä- 

16 

ra läget gör att området är viktigt för närrekreation. 

Främst växer björk och tall inom området. 

Möllegård 

Trots att Möllegård ligger utanför planområdet, kan 

reservatet påverka planeringsförutsättningarna. Möllegård 

karaktäriseras av mjuka kullar och fl ygsandsryggar 

med ekhagar, naturbetesmarker och klibbalskog av 

översilningstyp. Nyrebäcken rinner genom området 

och det fi nns två nyckelbiotoper med rödlistade arter. 

Nyrebäckens dalgång 

Nyrebäcken ligger delvis inom naturreservatet för 

Möllegård (se ovan) och är ett reproduktionsområde 

för havsöring och grönling. Nyrebäcken har föreslagits 

ingå som riksintresse för fritidsfi sket. Området kring 

Nyrebäcken omfattas även landskapsbildsskydd enligt 

7 kapitlet 4 § miljöbalken (beslut enl. NVL § 19). 

Karta 11 - Naturreservat. 


Djur- och växtskyddsområde enligt 7 kapitlet 

miljöbalken 

12 § Om det utöver förbud enligt 8 kap. 1 och 2 §§ 

eller förbud och begränsningar enligt jakt- och fi skelagstiftningen 

behövs särskilt skydd för en djur- eller 

växtart inom ett visst område, får länsstyrelsen eller 

kommunen meddela föreskrifter som inskränker rätten 

till jakt eller fi ske eller allmänhetens eller markägarens 

rätt att uppehålla sig inom området. 


Tylön 

För att skydda häckningsplatser och fågellivet har länsstyrelsen 

har inrättat särskilda föreskrifter för Tylön. 

Detta innebär bl.a. att stora delar av ön inte får besökas 

under häckningssäsong (april till juli) samt att vegetation 

inte får skadas eller djurlivet avsiktligt störas. Det 

är heller inte tillåtet att tälta eller elda på Tylön. 

Strandskyddsområde enligt 7 kapitlet 

miljöbalken 

13 § Strandskydd råder vid havet och vid insjöar och 

vattendrag. 

Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna 

för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda 

livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. 

Generellt strandskydd gäller land- och vattenområde 

intill 100 meter från strandlinjen. Länsstyrelsen kan 

besluta om utökat avstånd till högst 300 meter. Syftet 

är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv 

och att bevara goda livsvillkor på land och i 

vatten för djur- och växtlivet. Inom strandskyddsområdet 

för man inte uppföra nya byggnader, ändra användningen 

av dem till väsentligt annat ändamål eller 

utföra andra anläggningar eller anordningar som 

påverkar allmänhetens möjligheter till friluftsliv eller 

väsentligt försämrar livsvillkoren för djur- och växtarter. 

Om det fi nns särskilda skäl kan man få dispens 

från bestämmelserna. 

Inom planområdet fi nns följande områden: 

Havskusten 

Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet och 

utmed havskusten är området på land utökat till 300 

meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. 

Områden med detaljplaner fastställda innan 1975 om- 



fattas inte av strandskyddet. Inom planområdet har 

strandskyddsbestämmelserna inte införts inom detaljplanelagda 

områden. 

Nyrebäcken 

Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 

100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. 

Särskilda skyddade områden/Natura 2000 

områden enligt 7 kapitlet miljöbalken 

28 § Regeringen får förklara ett naturområde som 

särskilt skyddsområde, om området enligt direktiv 

79/409/EEG är särskilt betydelsefullt för skyddet av 

vilda fåglar. 

Ett område som enligt artikel 4.4 i direktiv 92/43/EEG 

om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter 

har valts ut som ett område av intresse för gemenskapen 

skall av regeringen förklaras som särskilt bevarandeområde. 

Regeringen får efter samråd med kommissionen upphäva 

en förklaring enligt första eller andra stycket, om 

områdets naturvärden inte längre motiverar en sådan 

förklaring. Lag (2001:437). 

Natura 2000 är ett nätverk av särskilt värdefulla naturområden 

inom EU. Syftet är att bevara naturtyper 

och livsmiljöer för arter, som EU-länderna har kommit 

överens om är av gemensamt intresse. Natura 2000 har 

tillkommit med stöd av EG:s Habitat- och fågeldirektiv. 

För åtgärder inom ett Natura 2000-område krävs 

särskilt tillstånd. De områden som är beslutade som 

Natura 2000-områden omfattas även av miljöbalkens 

7 kap 28 § som särskilt skyddsområde. Inom planområdet 

fi nns följande område: 

Tylön 

Ön är en viktig häckningsplats för sjöfågel med en 

av västkustens största koncentrationer av ejder, samt 

kolonier av grå- och havstrut. Tylön är beslutat som 

naturreservat enligt fågeldirektivet. (68 ha, SPA mars 

1996, SPA arter – Fisktärna (A193); Jorduggla (A222); 

Storskarv (A391)). 

17


Karta 12 - Natura 2000-område. 

Karta 13 - Skyddsskogsområde. 

18 

Skyddsskogsområde enligt skogsvårdslagen 

15 § Regeringen meddelar föreskrifter om att skog som 

är svår att föryngra på grund av dess ogynnsamma 

läge eller som behövs som skydd mot sand- eller jordfl 

ykt eller för att förhindra att fjäll- gränsen fl yttas ned 

skall avsättas som svårföryngrad skog eller skyddsskog. 

Regeringen eller den myndighet som regeringen 

bestämmer meddelar också föreskrifter om vilka delar 

av den svårföryngrade skogen som skall anses utgöra 

fjällnära skog. Lag (1993:553). 

16 § I svårföryngrad skog eller skyddsskog får avverkning 

inte ske utan Skogsstyrelsens tillstånd. 

I ansökan om tillstånd skall sökanden redovisa vad 

han avser att göra för att tillgodose naturvårdens och 

kulturmiljövårdens intressen. 

I samband med att tillstånd ges kan Skogsstyrelsen besluta 

om åtgärder för att begränsa eller motverka olägenhet 

och trygga återväxten. 

Tillstånd behövs inte för röjning eller gallring som 

främjar skogens utveckling. Lag (2005:1164). 

Sandfl ykten var fram till 1800-talet ett stort problem 

för kustbönderna. Skogsplantering var den första åtgärd 

som vidtogs som gav varaktigt resultat och stoppade 

sandfl ykten. Utmed kusten fi nns därmed ett 

skyddsområde för skog som behövs som skydd mot 

sand- eller jordfl ykt. Avverkning får inte ske inom 

detta område utan tillåtelse från Skogsvårdsstyrelsen. 


Kuststräckan 

Hela planområdet ligger inom skyddsskogsområdet, 

där den befi ntliga vegetationen av främst tall inte bara 

är sandfl yktsskydd utan är även karaktärsgivande för 

hela området. 

Fornlämningar 

Inom området fi nns många fornlämningar, både på 

fastlandet och på Tylön. Här fi nns rösen, som är en 

typisk företeelse i bergiga kuststräckningar i större 

delen av landet. Här fi nns även högar, gravar och andra 

lämningar, vilket tyder på att området har en lång 

historia. 


Karta 14 - Schematisk redovisning av kända 

fornlämningar. 

Karta 16 - Hotade arter. 


Karta 15 - Byggnadsminnen. 

Byggnadsminnen 


Tylöns fyrplats och Bruno Mathssons sommarhus är 

byggnadsminnen inom planområdet. Tylöns fyrplats 

är från 1850-1920 och är arkitektoniskt intressant och 

en miljöskapande byggnad. Bruno Mathssons sommarhur 

är ritat av honom själv på 1960-1970. Huset är 

unikt och introducerade en ny slags arkitektur. 

Hotade arter 

Inom planområdet fi nns många hotade arter, främst 

vid Ringenäs och längs Nyrebäcken upp mot Möllegård. 

De hotade arterna omfattar både fl ora och fauna. 

Dynlandskapet inom planområdet skapar livsbetingelser 

för mycket sällsynta arter, bl.a. murgrönsmöja och 

havsmurarbi, vilket gör området speciellt och känsligt 

för förändringar. 

19


2.4 Människorna 

Folkmängd 

Under 2007 fanns ungefär 2300 folkbokförda personer 

i Tylösand, Frösakull och Sandhamn. Befolkningen i 

kommunen var samtidigt ca 90 000 personer. Befolkningen 

inom planområdet utgör således ca 2,6 % av 

kommunens befolkning. 

Befolkningsutveckling 

Befolkningsutvecklingen i området var mellan mitten 

av 1980-talet och mitten av 1990-talet varit mycket 

god, men avstannade sedan för att under de senaste 

åren öka något igen. Befolkningen i Tylösand, Frösakull 

och Sandhamn ökade från drygt 1300 invånare år 

1985 till 2200 invånare år 2002. 

Antal invånare 

20 

2400 

2200 

2000 

1800 

1600 

1400 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

2,40% 

2,20% 

2,00% 

1,80% 

1,60% 

1,40% 

1,20% 

1,00% 

0,80% 

0,60% 

0,40% 

0,20% 

0,00% 

Befolkningsutveckling i Frösakull, Tylösand och Sandhamn 1985-2002 

Främst har befolkningsökningen kommit till stånd 

genom permanentning av fritidshus. Sannolikt kommer 

permanentningen att fortgå successivt under kommande 

år. Största antalet bostäder är friliggande enfamiljshus, 

både bland fritids- och permanentbostäder. 

Ett visst bestånd av fl erbostadshus fi nns idag inom 

planområdet och en fortsatt byggnation kan förväntas 

öka befolkningen och ge ett större boendeutbud. 

Åldersstruktur 

0 

1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 

0 år 5 år 10 

år 

15 

år 

20 

år 

Åldersstruktur i jämförelse 

25 

år 

30 

år 

35 

år 

40 

år 

45 

år 

50 

år 

55 

år 

60 

år 

65 

år 

70 

år 

75 

år 

80 

år 

Medelåldern i Tylösand, Frösakull och Sandhamn är 

44,9 år, vilket är drygt 4 år högre än i Halmstad kommun. 

Det är en följd av att man i Tylösand, Frösakull 

och Sandhamn har en betydligt större andel av befolkningen 

som är äldre än 40 år och att man i området 

har ett ”underskott” av invånare i åldern 20 till 35 år. 

Anledningen till att åldersstrukturen ser ut som den 

gör kan delvis förklaras i permanentningen 

av fritidshus och de höga fastighetspriserna 

i Tylösand, Frösakull och 

Sandhamn. Även begränsningen i olika 

upplåtelseformer kan vara en bidragande 

faktor till att de ”unga vuxna” är få 

inom området. 

Tylösand, Frösakull 

och Sandhamn 

Halmstad kommun 

Halmstad tätort 

85 

år 

90 

år 

95 

år 

100år 

Diagram 1 – Befolkningsutveckling inom 

planområdet. 

Diagram 2 - Åldersstruktur i Tylösand, 

Frösakull och Sandhamn i jämförelse 

med Halmstad tätort och Halmstads 

kommun. 


Ursprung 

Endast 6,3 % av de boende i Tylösand, Frösakull 

och Sandhamn är födda utomlands. De 

största ursprungsländerna är Tyskland och 

Finland med ett 20-tal, i övrigt är ursprungen 

ganska spridda. Andelen med utländskt födelseland 

i kommunen är 12,4 % och 15,2 % i 

staden. Tylösand, Frösakull och Sandhamn är 

alltså ett homogent område ursprungsmässigt. 

Utbildning 

Utbildningsnivån i Tylösand, Frösakull och 

Sandhamn är betydligt högre än i kommunen 

i övrigt. Andelen med eftergymnasial utbildning 

i Tylösand, Frösakull och Sandhamn är 12 

procentenheter högre än kommunen i övrigt. 

Sysselsättning 

De boende i Tylösand, Frösakull och Sandhamn 

arbetar i större utsträckning än kommunen 

i övrigt med handel och fi nanser, medan 

man i mindre utsträckning är sysselsatt inom 

tillverkning samt vård och omsorg. 

Av befolkningen i Tylösand, Frösakull och 

Sandhamn är ca 77% över 16 år. Merparten av 

de som arbetar gör det inom kommunen, men 

många pendlar till både andra kommuner och 

regioner för att arbeta. Totalt är det drygt 160 

personer som arbetar utanför Hallands län, 

kvinnorna utgör en tredjedel av dem. 

40% 

35% 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

Jordbruk, 

skogsbruk, jakt, 

fiske 

Tillverkning, 

utvinning 

Energi-, 

vattenförsörjning, 

avfallshantering 


45% 

40% 

35% 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

Sysselsättning (näringsgren) 

Byggverksamhet 

Handel, 

kommunikationer 

Utbildningsnivå 


Tylösand, Frösakull och 

Sandhamn 

Halmstad 

Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 

Finansiell 

verksamhet, 

företagstjänster 

Diagram 4 - Sysselsättning inom olika näringsgrenar (2003/2004). 

Karta 17 - Födelseländer utanför Sverige för befolkningen inom 

planområdet. 

Diagram 3 – Utbildningsnivå inom planområdet i jämförelse med 

Halmstads kommun (2003/2004). 

Utbildning, 

forskning 

Tylösand, Frösakull och Sandhamn 

Halmstads kommun 

Vård, omsorg 

Personliga och 

kulturella tjänster 

Offentlig 

förvaltning mm 

Ej specificerad 

verksamhet 

21


Bilinnehav 

De boende i Tylösand, Frösakull och Sandhamn 

har ett betydligt större bilinnehav än 

både Halmstad tätort och kommunen i övrigt. 

I Tylösand, Frösakull och Sandhamn 

har drygt 20 % av familjerna två bilar eller 

fl er. Motsvarande siffra i kommunen är 

drygt 10 % och för Halmstad tätort knappt 

10 %. Inom planområdet har även hushåll 

med en bil högre representation i jämförelse 

med kommunen och Halmstad tätort. Således 

är antalet hushåll utan bil är få – ¼ av familjerna 

klarar sig utan bil. I jämförelse med 

Halmstad tätort och kommunen har drygt 40 

% av befolkningen ingen bil. 

2.5 Bebyggelsekaraktär 

Bebyggelsen inom planområdet är varierad både arkitektoniskt 

och volymmässigt. Gemensamt för större 

delen av bebyggelsen är dock att den domineras av friliggande 

enfamiljshus. I övrigt är karaktären skiftande 

både inom och mellan orterna. I vissa delar återfi nns 

den ursprungliga sommarhuskaraktären med inbäddade 

stugor medan andra områden har förvandlats till 

åretruntbostäder med större volymer och mer exponerade 

lägen. Nedan följer en beskrivning av bebyggelsekaraktärerna 

i Tylösand, Frösakull och Sandhamn. 

Tylösand 

Fritidshusen i Tylösand är främst från 1930–50-talet 

och delvis infl uerade av funktionalismens arkitektur. 

I början av 1970-talet började förvandlingen från fritidshus 

till åretruntbostäder, vilka byggdes i tidstypisk 

stil med tegel och tryckimpregnerat trä. Idag fortgår 

omvandlingen med mer varierade stilar utifrån egna 

önskemål och nutida ideal. I Tylösand möts det traditionella 

och det moderna på samma gata, från nationalromantik 

till funkis och postmodernistiska enklaver. 

I södra Tylösand återfi nns fortfarande mindre fritidshus 

och karaktären är generellt småskalig där naturen 

är dominerande. Husen, enfamiljshus traditionellt med 

träfasad och sadeltak i 1-1½ våning, ligger ofta placerade 

indragna på tomterna. Under sommarhalvåret 

skapar detta ett gaturum som ramas in av grönska och 

bidrar till att sommarhuskaraktären bibehålls. 

22 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Bilinnehav 

Tylösand, Frösakull och Sandhamn 

Halmstad tätort 

Halmstad kommun 

Utan bil Med en bil Med 2 eller flera bilar 

Diagram 5 - Bilinnehav inom planområdet i jämförelse 

med Halmstad tätort och kommunen (2002). 

Bild 1 - Trähus med sadeltak i Tylösand. 

Bild 2 - Funkishus i Tylösand. 


Bild 3 - Hus i Tylösand, som ligger indraget på tomten med 

träd planterade mot gatan. 

Bild 4 - Höga häckar omger husen. Tall är ett 

karaktärsgivande inslag i Tylösand 

I mellersta Tylösand har omvandlingen från sommarhus 

till åretruntbostäder gått längre än i de södra delarna. 

Området är här mer exploaterat och byggnadsvolymerna 

större. Större del av tomterna är bebyggda 

och husen har en mer framträdande roll i gatubilden 

här. Även i de mellersta delarna har omvandlingen 

skett successivt och husens arkitektur sträcker sig över 

olika tidsepoker; från början av 1900-talet med nationalromantiska 

trävillor, 30-talets funkishus med platta 

tak och rena linjer, 70- och 80-talets postmodernistiska 

stil med volyminösa hus och tak fram till dagens 

byggande i ”nyfunkis” och med putsade fasader och 

glaspartier. Gaturummet avgränsas av både staket och 

häckar, vilket ger varierade gaturum. Husen är karaktärsgivande 

tillsammans med vegetationen inom området. 


Bild 5 - Nybyggt hus i funkisstil i Tylösand. 


Bild 6 - Delar av den äldre bebyggelsen fi nns kvar i 

Tylösand. 

23


Bild 7 - Bebyggelsen ligger vackert placerad i grönska i 

Frösakull. 

Bild 8 – Vackra utblickar mot havet i Frösakull. 

Bild 9 - Gaturummen i Frösakull präglas av grönska. 

24 

Det fi nns idag mest friliggande enfamiljshus, men 

även kvarter med radhus. Bebyggelsen består främst 

av hus uppförda i 1½ våning. Färgerna på husen varierar 

liksom fasadmaterialen. 

Norra Tylösand karaktäriseras av friliggande hus, 

vilka främst är för permanentboende. 1-2 våningar 

förekommer och postmodernismen har satt sin prägel 

och bryter skalan från de omkringliggande äldre husen. 

Även här varierar det arkitektoniska språket och 

fl era av husen har en personlig karaktär med starka 

uttryck. Området avgränsas i norr av Nyrebäcken och 

den vegetation som omger den. Även i den norra delen 

är vegetationen ett viktigt inslag för karaktären. 

Frösakull 

Frösakull började liksom Tylösand som ett fritidshusområde 

och har i sina delar behållit den karaktären. 

I andra delar har nya permanentbostäder tillkommit 

samtidigt som en permanentning har skett från sommarhus 

till åretruntbostad. Generellt kan karaktärerna 

lokaliseras i väster och öster om Kungsvägen. 

I väster fi nns stor- och småskalig bebyggelse blandat 

där viss fritidshusbebyggelse fi nns kvar. Gröna rum 

binder samman området. Gatunätet är karaktäristiskt 

med raka gator som skapar utblickar mot havet. Här är 

husen vanligtvis mindre volymer i en våning. Bebyggelsen 

ligger inbäddade av vegetation på och omkring 

tomten. Traditionellt är fasaderna av trä och taken av 

sadeltakskaraktär. I den västra delen är vegetationen, 

som delar upp området mellan gatorna, mycket karaktärsgivande 

och viktig för rekreation. Med hänsyn till 

det strandnära läget och den ursprungliga karaktären 

är området känsligt för stora volymer och exponerad 

placering av huskroppar. 

Öster om Kungsvägen har bebyggelsen mer vuxit 

fram som permanentbostäder, men det fi nns områden 

för renodlad fritidsbebyggelse. Åretruntbostäderna är 

främst i 1½-plan och fasadmaterialen varierar mellan 

tegel, puts och trä. Förutom ett fl erbostadsområde 

vid skolan, består området av enfamiljshus. Området 

har framför allt vuxit fram under 1970-, 80- och 90talet 

och är i karaktären postmodernistiskt. Mellan 

bostadsenklaverna fi nns naturområden, som används 

som strövområden och lekplatser. 


De raka gatorna som bildar strukturen i den västra delen 

av Frösakull bryts delvis av i den mellersta delen. 

Bebyggelsen är varierad mellan fritidshus, kedjehus 

och storskaliga villor. Bebyggelsen tenderar över tiden 

öka i volym och grönstrukturen har fått stå tillbaka 

till förmån för bostäderna. Den mindre småskaliga 

bebyggelsen återfi nns på spridda tomter medan gaturummet 

i större delen präglas av hus, garageuppfarter, 

murar och staket i varierat utförande. I mellersta Frösakull, 

vid Kungsvägen, fi nns en mataffär och ett visst 

utbud av boendeservice. Det fi nns även två tennisbanor 

längs Doktorsvägen. 

Sandhamn 

Med skog i norr och havet i söder ligger Sandhamn och 

Görvik i ett vackert och skyddat läge. Stadsdelarna är 

sammanvuxna och består av både bebyggda och gröna 

rum. Området växte liksom Tylösand och Frösakull 

fram som ett fritidshusområde under 1900-talets första 

hälft. Snart började dock de små stugorna byggas 

till och 1975 gjordes en byggnadsplan över området, 

som i stort gäller fortfarande. Idag är drygt hälften av 

fastigheterna taxerade för åretruntboende, vilket är ett 

tecken på att standarden på husen ökat och även volymerna. 

Området är småskaligt, även fast många av åretruntbostäderna 

har en ansenlig boendeyta, och väl förankrat 

i brynet där skogen möter stranden. Tomterna 

är relativt rymliga och husen har traditionellt underordnats 

naturen. De stora gröna ytorna och stråken är 

starkt identitetsskapande element och skapar ett sammanhang 

där det arkitektoniska formspråket varierar 

kraftigt. Fritidshusen är vanligtvis i en våning medan 

övriga hus varierar i upp till två våningar. Fasadmaterial, 

takutformning och färgsättning varierar från hus 

till hus. Gatustandarden och den glesa exploateringen 

med stora grönområden bildar tillsammans med husen 

Sandhamn/Görviks identitet. 

2.6 Näringsliv och verksamheter 

För den befolkning som bor permanent i Tylösand, 

Frösakull och Sandhamn har majoriteten av de som arbetar 

sin arbetsplats utanför planområdet någonstans 

i kommunen. Detta innebär att många lämnar området 

under dagtid, något som speglas i att tillgången på 

service i form av affärer, restauranger, caféer etc. är 



Bild 10 - Sandhamn har kvar delar av fritidsbebyggelsen. 

Bild 11 - Gaturummet avgränsas av vegetation. 

begränsad. Det fi nns dock verksamheter även inom 

planområdet som sysselsätter drygt 300 personer inom 

olika näringar. 

Förutom mindre familjeföretag och mindre företag 

med ett par anställda, fi nns runt 10 arbetsgivare med 

10 eller fl er anställda. Den i särklass största arbetsgivaren 

är Hotel Tylösand med ca 150 anställda. Halmstad 

kommun sysselsätter ca 40 personer, främst inom 

skola och omsorg. Det fi nns en grundskola, F-5, i Frösakull 

och i anslutning till denna en kommunal förskola 

(se vidare kapitlet Utbildning). Kommunen har även 

en gruppbostad i Frösakull. Bland de övriga större arbetsgivarna 

inom planområdet återfi nns bygg-, hotell- 

/konferens-, restaurang- och affärsverksamhet. 

25


Karta 18 - Service inom och i anslutning till planområdet 

(2006). 

Tillgången till service för de boende är varierande 

inom planområdet och är till viss del säsongsbetonad. 

Den enda åretruntöppna livsmedelsbutiken fi nns på 

Tylö Center i Frösakull. Den ökande aktiviteten under 

sommaren skapar större efterfrågan och underlag för 

kiosker, restauranger etc. och vissa av dessa är endast 

öppna under sommaren. Servicen är främst koncentrerad 

till Tylösand och delvis Frösakull. I Sandhamn 

saknas service, förutom en sommaröppen fi skbod. 

Idag fi nns följande serveringar och mataffärer inom 

planområdet: 

- Pizzabutik Caprati 

- Kiosk/snabbmat Ringenäs 

- Pensionat Frösakull 

- Tylö Center (livsmedel) 

- Gillberg´s kök 

- Krono Camping 

- Tylebäcks kursgård (kiosk, restaurang, pub) 

- Tylösands Golfkrog 

- Hotel Tylösand (kiosk, restaurang, nattklubb) 

- Restaurang Salt 

26 

- Restaurang Carlos 

- Restaurang Punsch 

- Restaurang Paradiso 

- Kiosk/gatukök Tjuvahålan 

- Kiosk Handikappbadet 

- Fiskbod Sandhamn 

Förutom Hotel Tylösand, Tylebäcks kursgård, 

Gillberg’s kök och Tylösands Golfkrog (mars till december) 

är alla säsongsöppna, dvs. sommartid. På 

Karlstorps Camping fi nns även kiosk/gatukök/café 

sommartid, som i första hand vänder sig till campinggäster. 

Sommartid fi nns även ambulerande försäljning 

på stranden. Temporära vagnar med matförsäljning 

har tidigare funnits vid hotellet i Tylösand under sommaren. 

Inom planområdet erbjuds olika former av korttidsboende 

och konferensmöjligheter. Hotel Tylösand är med 

över 200 rum den största anläggningen och har öppet 

året runt. Under senare tid har även möjligheten 

att bedriva konferensverksamhet på Tylön diskuterats. 

Även Tylebäcks kursgård erbjuder konferensmöjligheter 

och är öppen hela året med ett varierat utbud av 

boende; hotell, vandrarhem och camping. I Frösakull 

fi nns rum till uthyrning på Pensionat Frösakull (Kronolund). 

Krono Camping och Karlstorps Camping är 

områdets största campingplatser med viss tillgång till 

uthyrningsstugor. Campingplatserna är öppna under 

sommarsäsongen. Det förekommer även till viss del 

privat uthyrning av stugor. (En reservation till ovanstående 

genomgång av boende och serveringar görs, 

då ytterligare mindre rumsuthyrningar och tillfälliga 

serveringar kan förekomma samt att verksamheten 

upphört.) 

Trycket på rum och campingplatser är stort i området 

under sommaren och antalet människor som vistas och 

bor i området ökar markant under en fi n sommar. Detta 

ger både positiva och negativa konsekvenser, främst 

i Tylösand där efterfrågan och nöjeslivet är som störst. 

Det kan dock konstateras att Tylösand, Frösakull och 

Sandhamn är attraktiva orter för turister att besöka och 

det offentliga livet varierar mellan sommar och vinter. 


2.7 Markägare 

Största delen av fastigheterna i Tylösand, Frösakull 

och Sandhamn består av fristående enfamiljshus, vilket 

innebär att det fi nns många fastighetsägare inom 

planområdet. För de hus som fortfarande är fritidshus 

fi nns ofta fl era lagfarna ägare, då huset tagits över från 

den äldre generationen. Förutom enskilda mindre fastighetsägare 

fi nns ett antal större fastighetsägare, bl.a. 

Halmstads kommun, som framför allt äger allmänna 

platser, men även kvartersmark för bostäder. 

Den initiala framväxten av stadsdelarna för sommarvistelse 

resulterade i att gemensamma ytor, som 

grönområden och gator, skulle förvaltas av de boende. 

Detta har skett genom att väg-, villa- eller andra föreningar 

har bildats för att ombesörja skötsel av gator och 

park-/naturmark. Dessa föreningar lever kvar i de tre 

delområdena och ansvarar till stor del för skötsel och 

underhåll för allmänna platser, vilka ofta även ägs av 

föreningen. I Frösakulls olika delar ägs den allmänna 

platsmarken av någon förening, privat eller av kommunen. 

Tylösand har också föreningar, som ansvarar 

för skötsel av gator, natur och planteringar men i Tylösand 

ägs större delen av den allmänna platsmarken av 

kommunen. I Sandhamn fi nns en vägförening, vilken 

har hand om skötsel för vägar inom området. Däremot 

äger vägföreningen inte marken, utan denna ägs av ett 

stort antal delägare, däribland kommunen. Det stora 

omkringliggande grönområdet och stranden ägs av en 

samfällighet och sköts av samfällighetsföreningen. 


2.8 Kommunikationer 

Vägar 


De två största vägar till planområdet är Nya Tylösandsvägen 

(Frösakullsvägen) i öst-västlig riktning 

och Kungsvägen i nord-sydlig. Dessa vägar ingår i 

huvudnätet och är klassade som genomfart/infart enligt 

trafi knätsanalysen (fastställd av kommunstyrelsen 

2003-04-15, § 120). Störst trafi krörelse sker på Nya 

Tylösandsvägen med ca 6400 fordon/årsmedeldygn . 

Längs Kungsvägen är trafi kfl ödet ca 3800 fordon/årsmedeldygn 

1 i södra delen och 2300 fordon/dygn (2004) 

i norr. I Frösakull ansluter Onsjövägen i den norra delen. 

Tylösandsvägen, Älgvägen och Tångvägen tillhör 

också huvudnätet men här är trafi krörelserna färre 

med under 2000 fordon/årsmedeldygn. Övriga gator 

inom planområdet är lokalgator. 

Huvudmannaskapet av vägarna är delat mellan vägföreningar, 

kommunen och Vägverket. Kommunen 

är huvudman för Nya Tylösands, Tylöhus- och Tjuvahålsvägen 

samt Frösakullsvägen-Kungsvägen. Onsjövägen, 

där Vägverket är väghållare, är smal och slingrar 

sig fram genom kulturlandskapet. För övriga gator 

gäller enskilt huvudmannaskap där vägföreningarna 

är väghållare. Kommunen ansvarar dock för drift och 

underhåll på vägföreningarnas vägar. 

Vägarna har god framkomlighet, men har inte kapacitet 

att klara av det stora trafi kfl öde som uppstår sommartid 

då många människor söker sig till stranden. 

Olyckorna har varit relativt få under senare år, men 

det fi nns anledning förändra vissa punkter, främst 

korsningar, för att öka trafi ksäkerheten. Framför allt 

är vänstersvängande fordon utsatta inom planområdet 

då vänstersvängfält saknas. Detta är påtagligt främst 

längs Nya Tylösandsvägen. Även Kungsvägen bör utredas 

för att höja säkerheten. I Tylösand, Frösakull och 

Sandhamn föreslår trafi kanalysen att ett kontinuerligt 

arbete bör ske för säkring av 30 km/h inom bostadsområdena 

för att förbättra säkerheten. 

1 Sista mätningen på aktuellt område gjordes 1996 och 

redovisat trafi kfl öde är beräknat utifrån ökning av trafi k 

på närliggande mätpunkter där ökningen mellan 1996 och 

2004 varit ungefär 8 % och denna ökning har applicerats på 

aktuellt område. 

27


Karta 19 - Vägnamn på de större vägarna. 

28 

Inom planområdet fi nns många målpunkter; stranden, 

hotellet, golfklubben etc., och trafi ken till dessa kan 

vara tät under perioder. Säkerhet och bullerstörningar 

är viktiga frågor för de boende och framkomlighet 

samt orienterbarhet är väsentligt för bilister. Trafi ken 

bör ledas så effektivt som möjligt för att nå målet och 

minimera störningar. Idag fi nns ett befi ntligt utfartsförbud 

på Kungsvägen från tomter, vilket bör vidhållas 

för en säkrare trafi krörelse genom Frösakull. Ett 

vägprojekt som nyligen avslutats är färdigställandet av 

Kustvägen. Vägen kommer att passera nordöst om planområdet 

och kan få betydelse för trafi ken för framför 

allt Frösakull. 

Parkeringen inom planområdet sker i första hand på 

den egna tomten eller för bostadsområden på anvisad 

plats för de boende. I Tylösand och Frösakull fi nns 

större parkeringsplatser för besökare. Vintertid är parkeringsbehovet 

litet för att eskalera under sommaren 

då många dagsbesökare vill bevista stranden. Under 

högsäsong blir parkeringsplatserna fort fulla och även 

gatorna används för parkering. Detta gör att framkomligheten 

försämras och i det mest allvarliga scenariot 

blockeras även räddningstjänstens framkomst, vilket 

kan få allvarliga konsekvenser. Samtidigt är det orealistiskt 

att anlägga parkeringar så att behovet under de 

mest välbesökta dagarna ska kunna tillfredsställas, då 

20 000 människor kan vistas på stranden. Detta skulle 

kräva mycket stora ytor inom området och det maximala 

utnyttjandet skulle vara begränsat till ett fåtal 

veckor under sommaren. En satsning på förbättrade 

kollektivtrafi kförbindelser och tydligare anvisningar 

var man kan parkera är således mer aktuella åtgärder 

som kan vidtas för att avhjälpa problemet. 

Funtionsindelning av vägnätet 

Nättyp Länktyp Huvudsaklig trafikuppgift 

Huvudnät 

Lokalnät 

Genomfart eller infart 

Huvudgata (övriga 

länkar i huvudnätet) 

Lokalgata (länk i 

lokalnätet) 

Karta 20 - Vägar med kommunalt huvudmannaskap. Figur 1 - Vägnätets typer och funktioner. 

Biltrafik genom eller in till 

en tätort 

Biltrafik mellan tätortens 

olika områden. 

Biltrafik inom ett område. 


Karta 21 - Illustration över parkeringsplatser med ungefärligt antal platser. 



29


30 

Prins Bertils stig med förlängning till Möllegård 

Separerad cykelbana 

Cykelstråk på väg 

Karta 22 - Illustration över gång- och cykelvägarna. 


Gång- och cykelvägar 

Gång- och cykelvägnätet är utbyggt inom området och 

är sammanlänkat med stadens gc-nät. Längs Nya Tylösandsvägen, 

Frösakullsvägen och Kungsvägen fi nns 

ett sammanhängande nät av separata cykelbanor som 

leder in till stadens centrum. Även till och inom Tylösand 

fi nns separerade cykelbanor längs Tylösandsvägen, 

Tylöhusvägen, Älgvägen, Tjuvahålsvägen samt 

Tångvägen. I Frösakull fi nns en separat cykelbana från 

Kungsvägen till skolan längs Skeabergsvägen. 

Längs Nya Tylösandsvägen och Tylösandsvägen fi nns 

cykelbanor på båda sidor vägen och i korsningen Nya 

Tylösandsvägen-Tylösandsvägen fi nns en planskild 

korsning för cyklister och gångtrafi kanter. Vid övriga 

korsningar är standarden mindre god eller låg, enligt 

trafi knätsanalysen. Detta gäller korsningen Frösakullsvägen-Kungsvägen 

samt längs Kungsvägen där 

oskyddade trafi kanter korsar gatan utan att där fi nns 

säkra passager för gångtrafi kanter och cyklister. I Tylösand, 

längs Älgvägen och Tylöhusvägen, fi nns förvisso 

separerade cykelbanor, men här fi nns många 

tomtutfarter, vilka korsar cykelbanan och detta är ett 

riskmoment, särskilt om bilar backar ut från tomten till 

gatan. En 30-säkring inom bostadsområdena (se ovan) 

skulle höja säkerheten för oskyddade trafi kanter. På så 

sätt skulle behovet av särskilt reglerade gång- och cykelpassager 

över gatan minska. 

Ett vackert rekreationsstråk, Prins Bertils stig, löper 

från Tylösand in till Halmstad slott. Stigen går längs 

kusten den ca 13 km långa vägen passerar bl.a. söder 

om Sandhamn. Inom planområdet är stigen bitvis svårtillgänglig 

på grund av den kuperade terrängen längs 

kusten, men på större delen av sträckan är framkomligheten 

god. Det fi nns informationsskyltar om platser 

stigen passerar, vilket bidrar till att öka kunskapen och 

förbättra upplevelsen av vistelsen. Stigen är ett viktigt 

kommunikations- och grönstråk för staden. 



Karta 23 - Busshållplatser med område 300 m från 

hållplatsen markerat. 

Kollektivtrafi k 

Restid med buss 

Karlstorp Tylösand Frösakull 

Centrum 16 min. 17 min. 25 min. 

Figur 2 - Restider med buss till och från centrum. 

Två busslinjer går igenom planområdet och försörjer 

Tylösand, Frösakull och Ringenäs. Linje 10 går via 

Tylösand till Frösakull/Ringenäs och vidare till Villshärad 

(Gullbrandstorp) och avgår 2 ggr/timme morgon 

och eftermiddag och däremellan varje timme. Linje 

11 passerar Karlstorps camping och fortsätter vidare 

via Frösakullsvägen/Kungsvägen till Gullbrandstorp. 

Bussen går 1 gång i timmen mellan kl. 9 och kl. 15. 

Sandhamn saknar kollektivtrafi k genom området och 

hänvisas till hållplatser vid Sandhamns-/Nya Tylösandsvägen 

samt Görviks-/Tylösandsvägen. Sommartid 

fi nns en bussförbindelse från Österskans till Handikappbadet 

med en avgång per dag i vardera riktning. 

31


Inom planområdet ligger en majoritet av bostäderna 

inom en 500-meters radie till närmaste busshållplats 

och fl ertalet hushåll ligger närmre än 300 m från busshållplats. 

Detta innebär att tillgängligheten till kollektivtrafi 

k anses god inom planområdet. 

2.9 Teknisk försörjning 

Kommunalt vatten- och avloppsnät samt el-, tele- och 

bredbandsnät (ADSL2+) är utbyggt inom befi ntliga 

bostadsområden. Kapaciteten för vatten- och spillvattenledningar 

är god, enligt tekniska kontoret, och en 

vidare utbyggnad av området är möjlig utifrån dagens 

kapacitet. Dagvattenhanteringen i Tylösand och Frösakull 

är idag inte löst på ett tillfredsställande sätt och 

fl er hårdgjorda ytor till följd av exploatering skulle 

innebära ytterligare problem med hanteringen av dagvattnet, 

såvida inte åtgärder vidtas. Problemet med att 

leda bort vatten med dagens lösningar gör att det periodvis 

kan stå vatten inom vissa områden. Detta beror 

delvis på att diken och bäckar inte hålls öppna och 

ledningar är underdimensionerade varpå vattnet inte 

kan avledas. En annan av orsakerna till dagvattenproblematiken 

är att andelen hårdgjorda ytor ökar samt 

att grundvattnet är relativt högt inom området. Dagvattnet 

behöver infi ltreras eller fördröjas i magasin vid 

större vattenmängder för att kunna ta hand om vattnet 

lokalt samt minska risken för oönskad vattensamling. 

Redan idag och framför allt vid en ytterligare exploatering 

måste dagvattenfrågan lösas. I Sandhamn har 

bebyggelsen hittills varit begränsad och stora grönytor 

fi nns inom området. Dagvattnet har inte tagits om 

hand på något särskilt sätt, då andelen hårdgjorda ytor 

varit liten. Dagvattnet infi ltreras i marken eller avleds 

i öppna diken. Vid kraftig nederbörd uppkommer idag 

problem med dagvattenhanteringen, då dikena inte har 

tillräcklig kapacitet eller fyllts igen. Med erfarenhet 

från Tylösand och Frösakull, fi nns det anledning att 

refl ektera över hur dagvattnet ska tas omhand under 

hand som Sandhamn permanentas och ytterligare hus 

kan tillkomma. 

32 

2.10 Friluftsliv, rekreation och turism 

Tylösand är ett känt varumärke och stranden, golfen 

och utelivet lockar årligen många besökare, både nationellt 

och internationellt. Frösakull och Sandhamn 

är mindre turistexploaterade och besökare hit är oftare 

fritidshusägare eller dagsbesökare. Den långa 

stranden och de salta baden var det som först lockade 

människor till området och då turistorterna började 

ta form, utvecklades även parallella näringar så som 

hotellet och vidare restauranger, pensionat och campingplatser. 

Samma koncept lockar besökare idag och 

för de turistrelaterade verksamheterna i området är 

sommarmånaderna de mest hektiska. Turismen är en 

viktig näring för kommunen och omsatte närmare 1,2 

miljarder kronor 2004, enligt uppgift från Turistbyrån, 

och det sammanlagda antalet gästnätter var samma år 

2,3 miljoner i kommunen. Vädret under semestrarna 

har stor betydelse för hur besökare fyller sina lediga 

dagar med innehåll och det bekräftas av statistiken, 

vilken visar att under en dålig sommar ökar shoppingomsättningen 

samt antalet dagsutfl ykter. Detta har betydelse 

för sommarorter som Tylösand, Frösakull och 

Sandhamn där vackert väder är en viktig förutsättning 

för att locka turister till stranden för sol och bad samt 

aktiviteter och evenemang. Hotell- och konferensverksamheterna 

samt golfklubbens långa säsong har bidragit 

till att aktiviteten pågår under hela eller större delen 

av året i Tylösand och Frösakull. 

Förutom bebyggda områden är även grönområden 

del av stadens struktur. Grönområdena har en viktig 

funktion ur miljösynpunkt men även för människors 

välbefi nnande. Natur och parker erbjuder både avkoppling 

och aktiviteter och det är viktigt att människor 

har tillgång till gröna miljöer i sin närmiljö för 

ökad livskvalitet. I översiktsplanen är kustområdet 

markerat som närrekreationsområde och har stor betydelse 

för friluftslivet (se genomgång av riksintressen 

ovan). Stranden och kringliggande grönområden är 

värdefulla vandringsstråk och naturen som penetrerar 

bebyggelsen erbjuder rekreationsområde i nära anslutning 

till bostaden. Det är viktigt att främja tillgängligheten 

till stranden genom anvisade stigar och god 

framkomlighet. Handikappbadet är ett område där tillgängligheten 

är god för rörelsehindrade och för övriga 

stranden kan spänger och iordninggjorda gångvägar 

underlätta framkomligheten. 


Karta 24 - Målpunkter för boende och besökare. 



33


Grönstråken mellan bostadsområdena används främst 

av de boende som genvägar till fots och cykel. Det är 

platser där barn kan leka och bygga kojor, där man kan 

rasta hunden och uppleva naturens skiftningar. Närheten 

är kanske här grönområdenas främsta kvalitet för 

de boende, oberoende av artrikedom. 

I norra delen av planområdet, Ringenäs, fi nns ett 

viktigt grönområde som öppnar upp landskapet mot 

havet. Utblickarna över hagmarken från Onsjövägen/ 

Kungsvägen/Doktorsvägen mot havet och landskapet, 

vilket sluttar svagt från Onsjöberget till stranden har 

höga kvalitéer och högt bevarandevärde. Enligt kommunens 

landskapsbildsanalys är detta en supervy och 

landskapsbildsvärdet är knutet till utblickarna mot havet, 

vilket betonar vikten av att låta marken vara öppen 

i denna del av kusten. 

Längs kusten från Halmstad slott till Tylösand knöts 

1997 befi ntliga promenadstråk samman och fi ck 

namnet Prins Bertils stig - ett kustnärarekreationsstråk, 

vilket har blivit populärt för promenader och 

joggingturer. Stigen fortsätter i norra Tylösand längs 

Nyrebäcken och vidare till naturreservatet Möllegård. 

Längs bäcken fi nns en rik fl ora, vilket gör det till ett 

vackert strövområde och bäcken är skyddat av riksintresse 

för reproduktion för fi sk. 

Gång- och cykelvägarna inom planområdet fungerar 

som rekreationsstråk i båda riktningarna mellan planområdet 

och centrum. Mellan Tylösand och Frösakull 

fi nns idag en stig som binder samman områdena, men 

stigen kan vara svår att fi nna och har viss begränsad 

framkomlighet i den tallskog som omger den. Stranden 

är givetvis en omtyckt plats för promenader, även vår, 

vinter och höst. Nyrebäckens utlopp utgör en barriär 

på stranden för den som inte vill bli blöt om fötterna. 

För att komma till en bro behöver man gå upp längs 

bäcken ungefär i höjd med Älgvägen. 

I Tylösand fi nns två anlagda offentliga gröna rum för 

besökare att vistas i. På 1930-talet anlades Rhododendronparken 

nedanför S:t Olofs kapell och parken är 

idag ett besöksmål med höga rhododendronbuskar och 

ett rikt fågelliv. Vid Handikappbadet ligger en park 

som är särskilt anpassad för att vara tillgänglig för alla 

och som strävar efter att låta fl era av våra sinnen uppleva 

naturen. 

34 

Ett ytterligare sammanhållet grönområde för rekreation 

är golfbanan. Trots att det i antal är många människor 

som rör sig på golfbanan, är nyttjandet förbehållet 

medlemmar i Halmstad Golfklubb och deras gäster. 

Detta gör att golfbanan förvisso är ett stort grönområde 

för rekreation, men nyttan för allmänheten uteblir 

varpå banan inte ingår i det närrekreationsområde som 

övriga sammanhängande grönområden gör. 

2.11 Naturmiljö och grönstruktur 

Varje stad eller ort omges av ett landskap och detta 

landskap ger förutsättningar för att växter och djur 

ska kunna leva och är betydelsefullt ur miljösynpunkt. 

Landskapet kan bestå av jordbruksområden, skogar, 

betesmarker, ängar, vattendrag etc. och defi nieras allmänt 

som natur, vilken utifrån typ kan klassas som 

olika naturmiljöer. Kopplingar mellan stad och land 

Karta 25 - Illustration över landskapet med utblickar och 

grönstråk. 


fi nns genom infrastruktur, som t.ex. vägar, men även 

i form av grönområden som sträcker sig från landet in 

i staden. Dessa kopplingar bildar strukturer och stråk 

där växter kan sprida sig och djur röra sig, vilket är 

en förutsättning för att den biologiska mångfalden ska 

kunna bestå. Genom grönstrukturen fi nns biologiska 

värden även i staden; i parker, alléer, träddungar, buskage, 

trädgårdar, skogar etc., vilka ingår i ett större 

sammanhang. 

I Tylösand, Frösakull och Sandhamn har grönstrukturen 

två huvudstråk; ett som sträcker sig från Nyårsåsen 

över slätterna till Tylösand samt ett längs kusten 

från Västra stranden till Ringenäs. Stadsdelarna defi 

nieras av tydliga gröna gränser, som gör att de tydligt 

kan urskiljas från övriga stadsdelar. Generellt är 

naturområdena dominerande inom planområdet och 

stranden och grönområdena omfattar ca 400 ha. Adderas 

golfbanorna ökar grönstrukturen med ungefär 

100 ha vilket gör att ca 500 ha av totalt nästan 900 ha 

land är grönytor. 

Naturmiljöerna inom planområdet kan delas upp i tre 

områden; havet, stranden och skogen. Tylösand, Frösakull 

och Ringenäs har Blå Flagg, vilket innebär att 

vattnet vid dessa stränder uppfyller internationella kriterier 

för bl.a. bra badvatten. Detta betyder att det inte 

får förekomma orenade industri- eller avloppsrelaterade 

utsläpp som påverkar eller kan påverka vattenkvaliteten 

varken i strandens direkta närhet eller i övriga 

områden som kan påverka vattnet negativt. 

Havet är ett visuellt viktigt element för bebyggelsen 

och karaktären för Tylösand, Frösakull och Sandhamn. 

Utblickar, kontakt och tillgänglighet är viktiga aspekter 

att ta hänsyn till i kommande exploatering av 

området. 

Kustområdet har mycket höga naturvärden och är en 

viktig livsmiljö för många arter. Sanddynerna som 

sträcker längs kusten är unika och ger förutsättningar 

för en biologisk mångfald då de sköts rätt. Dynerna är 

bevuxna med sandrör och strandråg. Innanför stranddynerna 

tar större vegetation vid. Bergtall och tall 

planterades för att förhindra att sanden skulle fl yga 

och lägga sig som en hinna på det övriga landskapet. 



Karta 26 - Planområdets grönstruktur med strand och 

strandskog. I öster möter vegetationen odlingslandskapet. 

Tallvegetationen har blivit karaktärsgivande i hela området 

och barrträd är det dominerande trädslaget, men 

inslag av löv fi nns. De stora naturområdena är viktiga 

livsmiljöer för många arter, även vissa hotade. 

Tylön är med sin unika natur en viktig häckningsplats 

för sjöfåglar. Ön omfattas av skyddsbestämmelser för 

både naturreservat och Natura 2000, vilket är en bekräftelse 

på att här fi nns mycket höga ekologiska värden. 

För att skydda de arter som fi nns på ön, särskilt 

under häckningsperioden, är det inte tillåtet att vistas 

på Tylön mellan 1 april och 15 juli. 

Nyrebäcken är av riksintresse för fi skreproduktion 

och runt bäcken är en artrik miljö av både växter och 

djur. Bäckmiljön är lummig och består till stor del av 

lövträd och ger gynnsamma förutsättningar även för 

hotade arter. 

35


Norr om Sandhamn fi nns ett skogsparti med främst 

barrträd med inslag av löv. Generellt kan det sägas att 

grönstrukturen är sammanhängande inom hela området, 

dels av större grönområden och dels av trädgårdsvegetationen 

som skapar gröna samband även mellan 

stråken. Därmed fi nns naturliga spridningskorridorer 

för djur och växter inom planområdet, vilket ger kvalitéer 

för både miljön och människor. 

2.12 Hälsa, risker och skydd 

Planområdets omfattning och läge gör att här fi nns 

relativt små hälsorisker från föroreningar av luft, vatten 

eller buller. Inom planområdet fi nns ingen direkt 

tillverknings- eller småindustri som kan orsaka mark- 

eller luftföroreningar. För de verksamheter som fi nns 

inom planområdet består föroreningarna främst av 

buller och luktemissioner (konserter, diskotek, restauranger 

etc.). Det fi nns dock anledning att ändå refl ektera 

över vissa aspekter när det gäller hälsa, risker och 

skydd. 

Buller 

Buller är ett stort miljö- och hälsoproblem och antalet 

människor som känner sig bullerstörda ökar. En av svårigheterna 

med buller är att det upplevs olika störande 

för olika människor och kan dessutom vara relaterat 

till olika tider på dygnet eller bero på sammanhanget. 

Riksdagen har antagit riktvärden för buller, som inte 

bör överskridas vid nybyggnad. För befi ntlig bebyggelse 

fi nns inte antagna värden, men riktlinjerna för 

nybyggnad ger en indikation även för befi ntlig bebyggelse. 

Riktvärdena är: 

30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus 

45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid 

55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus vid fasad 

70 dB(A) maximalnivå vid uteplats i anslutning till 

bostad 

Trafi ken är en vanlig källa till buller och generellt gäller 

att höga trafi kfl öden och hastigheter ger högre ljudalstring. 

Buller från trafi ken drabbar främst Tylösand 

och Frösakull/Ringenäs, där trafi kmängden är stor 

och där det även fi nns genomfartstrafi k. Längs Nya 

Tylösandsvägen ligger inga bostäder inom planområdet 

och buller från trafi ken här berör bostadsområden 

utanför planområdet. I Sandhamn är trafi ken begrän- 

36 

sad och det fi nns ingen genomfartstrafi k, vilket gör att 

trafi kmängden är liten och därtill är hastigheten låg, 

30 km/h, inom stadsdelen. Bullerstörningarna från 

fordon är således minimal i Sandhamn. I Tylösand är 

trafi ken tät under sommaren, speciellt till ortens målpunkter 

(stranden, golfen och hotellet). De mest trafi - 

kerade vägarna är Tylöhusvägen, Tjuvahålsvägen och 

Golfbanevägen, men då hastigheterna är låga minimeras 

bullerstörningarna. På övriga vägar i Tylösand 

är hastighetsbegränsningen 30 km/h. På Kungsvägen 

genom Frösakull passerar i genomsnitt ungefär 4000 

fordon per dag. Bebyggelsens avstånd till vägen och en 

högsta tillåtna hastigheten av 50 km/h gör att gör att 

det inte heller längs Kungsvägen fi nns allvarliga bullerproblem. 

För bostadshus som ligger nära vägen kan 

förhöjda bullervärden uppkomma. Övriga gator inom 

Frösakull är begränsade till 30 km/h. 

I Tylösand är nattlivet påtagligt under vissa sommarkvällar 

och konserter och diskotek kan medföra höga 

ljudnivåer i delar av området. Även restaurangverksamheterna 

kan orsaka förhöjda bullernivåer under 

sommarsäsongen med hög bakgrundsmusik. 

Karlstorps camping har i nuvarande form genererat 

störningar för de närboende i form av buller, främst 

under midsommarhelgen då det bedrivs ungdoms 

camping på platsen. De boendes klagomål har lett 

till rättslig prövning. Den rättsliga processen kring 

bullerstörningarna för de närboende har lett till den 

slutgiltiga domen från Miljööverdomstolen 2008-04- 

09 samt till gränsvärden för buller i Miljödomstolens 

dom 2007-05-10. Ur domen 2008-04-09 kan man läsa 

att Miljööverdomstolen inte fi nner några skäl till att 

förbjuda campingen. ”Campingen har varit etablerad 

på nuvarande plats i många år. Med hänsyn härtill och 

då det får anses tillräckligt med föreskrivna försiktighetsåtgärder 

för att undvika olämplighet för människor 

hälsa, fi nner Miljööverdomstolen inte skäl att 

förbjuda campingen.” Campingens verksamhet skall 

anpassa till de domar som gäller. ”Då buller från campingen 

kan medföra olägenhet för människors hälsa 

åligger det föreningen att vidta skäliga åtgärder för att 

begränsa det buller som campingen för med sig. Miljööverdomstolen 

fi nner inte skäl till ändring av de bullervärden 

som Miljödomstolen fastställt.” 


Karta 27 - Områden med olika sorters markpåverkan. 



37


Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre 

ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostad än: 

55 db (A) måndag – fredag (kl 07.00-18.00) 

45 db(A) nattetid (kl 22.00-07.00) 

50 db(A) övrig tid 

Momentana ljud nattetid (kl22.00-07.00 får inte överskrida 

55 db(A) 

Vidare konstaterar man i Miljööverdomstolen att regelmässig 

hög musik under midsommarhelgen inte 

kan bedömas som en helt tillfällig störning, midsommarhelgens 

ljudnivåer omfattas således av ovan nämnda 

bullerrestriktioner. 

Markpåverkan 

Inom planområdet fi nns tre platser med förorenad 

mark, vid Hotel Tylösand (förbränningsanläggning), 

vid den tidigare miljöstationen norr om Karlstorps 

camping (deponi) samt vid Frösakulls Ängar (pumpstation). 

Områdena är identifi erade men inte utredda 

i nuläget. 

Radon är ett radioaktivt grundämne som förekommer 

i marken, berggrunden samt grundvatten och kan utgöra 

en hälsorisk för människan i höga halter. I Ringenäs 

och norra Frösakull består marken av grovkornigt 

isälvsmaterial och svallgrus, vilket gör att området 

klassas som normalriskområde enligt den markradonundersökning 

som gjorts i kommunen. Detta innebär 

att det kan förekomma förhöjda halter av markradon i 

befi ntlig bebyggelse. För ny bebyggelse som uppförs 

radonskyddat bör inga problem med radon för människor 

uppstå. 

Vattentäkter 

Det fi nns en grundvattentäkt inom planområdet mellan 

Kungsvägen och Frösakullsvägen. Vattentäkten skyddas 

av ett primärt och sekundärt skyddsområde som 

sträcker sig över golfbanans östra del och ut mot slätten 

och Trottaberg. Vattentäkten är djupt liggande och 

har förmodligen ett stort underjordiskt tillrinningsområde. 

Verksamheter som fi nns ovanpå täkten – vägar, 

bostäder, camping och golfbana – får inte medföra någon 

risk att förorenat vatten når vattentäkten. Ny eller 

förändrad markanvändning får inte stå i konfl ikt med 

vattentäkten. 

38 

Antal 

2.13 Utbildning 

Antalet skolor är få inom planområdet och omkringliggande 

stadsdelars skolor har sina upptagningsområden 

även i Tylösand, Frösakull och Sandhamn. För de 

yngre eleverna fi nns det möjlighet till utbildning inom 

planområdet medan skolor för de äldre eleverna och 

vuxenutbildning fi nns i närliggande stadsdelar och 

Halmstad centrum. 

Förskola 

Inom planområdet fi nns det två förskolor, båda lokaliserade 

till Frösakull, varav en är kommunal (Lokes 

förskola) och en privat (Storkens stuga). Förskolorna 

är placerade i närheten av varandra i nordöstra delen 

av stadsdelen med närhet till både skog, hav, skola och 

bussförbindelser. Lokes förskola har cirka 40 barn i 

åldrarna 1-5 år medan den privata förskolan har knappt 

20 barn i samma åldrar. Lokes förskola är idag fullt utnyttjad 

och behovet av nya avdelningar ökar om antalet 

barn i området blir fl er. Även den privata förskolan 

är i princip fullt utnyttjad. De Frösakullsbarn som inte 

får en förskoleplats i Frösakull hänvisas tillsammans 

med barnen från Tylösand och Sandhamn, där det inte 

fi nns någon förskola, till förskolor i Söndrum i första 

hand. 

Barnprognos för Tylösand, Frösakull och Sandhamn 2006-2011 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

År 

1-5 år 6-12 år 12-15 år Totalt 

Diagram 6 - Barnprognos fram från 2006 till 2011. 

Grundskola 

I slutet av 90-talet byggdes en grundskola (F-5), Frösakullsskolan, 

i Frösakull. Skolan byggdes efter ekologiska 

principer vad det gäller materialval, drift samt 

underhåll och miljötänkandet speglas även i undervisningen 

och aktiviteter för barnen. Barnen i Frösakull 

går i Frösakullsskolan och idag har skolan ca 150 elev- 


er i åldrarna 6-11 år. Frösakullsskolan tar också emot 

ett mindre antal barn från Villshärad. Elever på Frösakullsskolan 

fortsätter från årskurs 6 till 9 på Gullbrandstorpsskolan. 

Barnen i Tylösand och Sandhamn går 

på Jutarum-, Klockargårds-, Kyrk- eller Bäckagårdsskolan 

upp till år 5. År 6-9 fortsätter dessa elever sin 

undervisning på Hallägraskolan. 

Verksamheten på de skolor som berör barn och ungdomar 

inom planområdet ligger på eller nära sitt maximala 

antal elever, vilket gör att skolsituationen påverkas 

av nybyggnation av bostäder och ökat antal barn 

både inom och utanför planområdet. I Frösakull fi nns 

viss möjlighet till utbyggnad av både förskolan och 

skolan för att möta kommande behov. För barnen i Tylösand 

och Sandhamn påverkar bostadsbyggande både 

i Söndrum och inom planområdet behovet av barnomsorg. 

Skolor för elever från förskolan till 5:e klass har 

förutsättningar att möta framtida behov medan Gullbrandstorpsskolan 

och Hallägraskolan kan behöva 

byggas ut för att ta emot ett större antal elever. De är 

främst de närmaste åren som belastningen kommer att 

vara stor på skolorna då den stora kullen barn födda 

på 90-talet kommer att gå igenom systemet. Efter det 

förväntas trycket minska då kommande årskullar har 

varit mindre. 

2.14 Sociala strukturer och socialt liv 

En ort består inte bara av sin fysiska miljö med hus, 

gator och grönområden utan även av sociala strukturer 

och det liv som pågår mellan husen. De sociala elementen 

påverkar både upplevelsen av ett område och 

även vilken social robusthet området har. Den sociala 

strukturen beskriver sammansättningen av människor 

inom ett område och innefattar en mängd olika parametrar 

t.ex. ålder, kön, ursprung och sysselsättning. 

Det sociala livet ger förutsättningar för människor att 

träffas i olika forum och för olika slags aktiviteter. 

Möten kan ske spontant eller vara planerade, platser 

kan vara utformade för en viss aktivitet eller tas i anspråk 

för stunden. Beroende på åldersgrupp kan det 

fi nnas olika sätt och platser för socialt liv och det är 

eftersträvansvärt att alla grupper i samhället får sina 

behov tillgodosedda. 

I Tylösand, Frösakull och Sandhamn är den sociala 

strukturen unik för kommunen. Området har hög status 

med hög levnadsstandard och högre utbildnings- 



nivån än genomsnittet. Få inom planområdet arbetar 

inom tillverkningsindustrin eller vården. Integrationen 

är mycket låg inom planområdet och befolkningen är 

homogent svensk med få personer från övriga Europa 

och endast enstaka personer födda utanför Europa. I 

ett sådant enhetligt område är det viktigt att försöka 

öka mångfalden av människor för att skapa en struktur 

som mer speglar samhället i övrigt. Det handlar dels 

om att öka integrationen med unga vuxna (20-35 år) 

för att få en jämnare åldersstruktur och dels minska 

segregationen för människor med utländsk bakgrund 

för att stärka den kulturella mångfalden. Till följd av 

att området med få undantag består av friliggande hus 

och att fastighetspriser dessutom är mycket höga, begränsas 

möjligheten för många att bosätta sig inom 

området då det inte fi nns mer varierade boendeformer. 

Befolkningssammansättningen bidrar negativt till områdets 

sociala robusthet. 

De tre stadsdelarna har vuxit upp som fritidshusområden 

och är det till viss del även idag. Det innebär 

att fritidshusen står tomma under delar av året och 

befolkningen ökar under semestrarna, då även antalet 

dagsbesökare till området stiger markant. Detta påverkar 

det sociala livet då antalet människor som rör sig i 

området varierar kraftigt över året. Förutom aktiviteter 

knutna till konferens- och hotellanläggningarna är 

utbudet av aktiviteter begränsat under större delen av 

året. Golfbanan och klubbhuset är en mötesplats för 

medlemmarna och där även andra evenemang kan förekomma. 

Det fi nns ett antal föreningar som är aktiva 

inom planområdet, t.ex. väg- och villaföreningar, Hem 

och skola och Frigymnasterna. Flertalet av dessa föreningar 

är dock främst inriktade på frågor som berör 

ortens väl och ve. Det fi nns stora offentliga grönområden 

som får användas av alla och sommartid är stranden 

en populär mötesplats. Detta till trots är det generellt 

sett ett mindre tillfredsställande aktivitetsutbud 

som står att tillgå inom planområdet och för den som 

söker aktiviteter fi nns dessa främst i Halmstad tätort. 

För ungdomar, som lever sina liv inom mindre geografi 

ska områden än vuxna, är tillgången på aktiviteter 

få. Det fi nns två tennisbanor i Frösakull som är fria att 

använda, men i övrigt fi nns få iordningställda ytor för 

sport och lek för den yngre delen av befolkningen. Det 

förekommer inte heller någon ungdomsverksamhet, 

vilket gör att även ungdomarna får söka sig till andra 

stadsdelar för aktiviteter. 

39


2.15 Riskanalys 

Inom planområdet bedöms följande risker vara relevanta 

i översiktsplanesammanhang: 

Havsnivåhöjning 

Enligt klimat och sårbarhetsutredningen förväntas 

havsnivån globalt sett stiga med runt 88 cm. Vid en 

havsnivåhöjning drabbas framför allt turistnäringen 

då stranden blir mindre. Enligt kommunens översiktliga 

höjddata ligger bebyggelsen kring 5-meterskurvan 

och således är risken för översvämning från havet 

begränsad utifrån dagens scenarion. Kommunen bedömer 

inte att det fi nns fara för liv vid en successiv 

havsnivåhöjning under de kommande 100 åren. 

Olje- eller annat miljöfarligt utsläpp från förbipasserande 

båtar 

Vid en olycka med fartyg som transporterar olja eller 

annat miljöfarligt gods kan, beroende på var olyckan 

inträffar och vilka strömmar som råder, stranden inom 

planområdet bli drabbat. Ett sådant utsläpp får konsekvenser 

för besöksnäringen samt för växter och djur i 

havet och på stranden. Återhämtningsperioden är beroende 

på hur stort utsläppet blir. 

Brand, bombhot eller annat riktat hot mot publika 

verksamheter och områden 

Inom delar av planområdet vistas vid olika tillfällen 

mycket folk på liten yta. Områdets publika verksamheter 

är: Hotel Tylösand, First Camp, Karlstorps 

Camping, Kronolund (utgår i planförslaget), Halmstad 

Golfklubb och Tylebäck. Därtill fi nns ett antal restauranger 

inom planområdet. Under vackra sommardagar 

lockar stranden tiotusentals besökare. Främst är besökarna 

koncentrerade till stranden i Tylösand, där besöksintensiteten 

periodvis är mycket hög. I händelse av 

brand eller annat hot mot dessa områden med hög personintensitet 

är utrymning essentiell för att förhindra 

personskada. Risk för skogsbrand fi nns med tanke på 

att vegetationen av bl.a. bergtall är omfattande i området 

och ofta förekommer i direkt anslutning till bebyggelse, 

både villor och fritidshus. Vegetationen binder 

ihop området, ur brandsynpunkt, ofta på ett icke 

önskvärt sätt. Därför utgör den en potentiell brandrisk, 

speciellt under sommarens torra perioder. 

40 

Olycka på väg eller vid publika verksamheter och områden 

Vid scenariot att många människor befi nner sig på 

stranden och en olycka sker, antingen på stranden eller 

på någon av tillfartsvägarna till området, föreligger en 

risk att trafi kstockning sker, vilket kan försvåra framkomlighet 

för räddningstjänst, polis och ambulans. Vid 

olyckshändelse på Tylön försvåras räddningsarbetet 

genom att tillgängligheten till ön är begränsad till helikopter 

eller båt. Förebyggande åtgärder av förlängda 

utryckningstider kan vara utbildning av personal samt 

effektiva larmrutiner vid olycka för att förhindra allvarliga 

skador på människor. 

Förorenat dagvatten och badvatten 

Kraftiga regn kan leda till hastig ytavrinning från 

jordbruksmarker, vilket kan orsaka försämrad vattenkvalitet 

i havet på grund av de ämnen vattnet för 

med sig. Även spillvattennätet riskerar att överbelastas 

vid kraftig nederbörd på grund av inträngande vatten 

via otätheter och felaktiga anslutningar. Då dagvatten 

inte ska ingå i spillvattensystemet orsakar sådant intrång 

kapacitetsproblem för nätet. Således fi nns risk 

för bräddning av spillvattennätet och förorenat vatten 

kan därmed gå via vattendrag vidare till havet, vilket 

kan leda till bl.a. infektioner hos människor som badar 

i vattnet. Förorenat vatten kan även orsaka översvämning 

på tomter eller tränga upp i källare, vilket kräver 

saneringsåtgärder för fastighetsägaren. 

Förorening i Söndrums vattentäkt 

Grundvattentäktens vattenkvalitet kan påverkas drastiskt 

vid ett läckage av t.ex. petroleumprodukter eller 

andra hälsofarliga ämnen. Vattnet kommer vid sådan 

skada att vara otjänlig som grundvattentäkt för Halmstads 

kommun. Inom området fi nns inga farligt godsleder, 

men tunga fordon kan trafi kera över vattentäkten 

regelbundet vid t.ex. ett oljeutsläpp till havs. 

I övrigt redovisas befi ntliga risk- och skyddsobjekt i 

karta. Det kan även noteras att infl ygning till fl ygplatsen 

inte normalt sker över området. 


Karta 28 - Riskananalyskarta 

* Miljöstationen vid Karlstorp har fl yttats till Flygstaden. 


* 


41


3. ÖVERVÄGANDEN OCH MOTIV 

3.1 Bebyggelse 

Bebyggelsen inom planområdet står med ett ben i den 

ursprungliga fritidshusbebyggelsen och ett ben i dagens 

och framtidens permanentboende. Redan idag gör 

omvandlingen av fritidshusområden sig påmind och 

nya hus ger sin prägel åt orterna. Denna förändringsprocess 

är troligen här för att stanna och efterfrågan på 

större hus förväntas inte att minska de närmaste åren. 

Dock behöver karaktären bevaras och utvecklingen 

bör vara förenlig med det ursprung och särprägel som 

stadsdelarna har. 

Bostadsbeståndet är homogent och består till övervägande 

del av friliggande villor och ett mer varierat 

boende skulle öka attraktiviteten bland grupper som 

idag har låg representation i området. Ett mer varierat 

bostadsbestånd skulle vara positivt för den sociala 

strukturen inom området och ge möjlighet till ökad 

integration. 

Idag är områdena förhållandevis lågt exploaterade 

och grönområden samt rekreationsområden fi nns nära 

tillgängligt för de boende. Detta är en kvalitet som är 

viktig att värna om och som samtidigt har satt sin prägel 

till stadsdelarna. Framtida bebyggelseområden bör 

således passa in i den befi ntliga strukturen och bevara 

samspelet mellan bebyggelse och grönytor. Dock fi nns 

möjlighet att exploatera grönområden för framtida bostäder 

då de allmänna intressena ändå kan tillgodoses. 

Det fi nns utbyggnadsmöjligheter i samtliga stadsdelar 



Stora delar av planområdet omfattas av riksintresse för 

friluftsliv och rörligt friluftsliv. Detta innebär att grönområden 

och stranden är viktiga att hålla tillgängliga 

för allmänheten. Det betyder även att de verksamheter, 

så som camping och hotell, vilka gynnar turismen och 

besöksnäringen är värdefulla inslag inom området. 

Det stora antalet besökare till området, särskilt under 

sommaren, bidrar till det offentliga livet och karaktären. 

Exempelvis har Hotel Tylösand blivit en del av Tylösands 

identitet och lockar i sig många besökare 

42 

både från kommunen och från andra delar av landet. 

Service och korttidsboenden är viktiga aspekter för att 

bibehålla områdets attraktivitet som turistmål. Samtidigt 

fi nns det stora delar av strandområdet som är 

orört, vilket i sig är en kvalitet. 

I Frösakull fi nns den enda livsmedelsbutiken inom 

området och affären är en kvalitet för både sommar- 

och åretruntboende i området. I anslutning till butiken 

fi nns även andra mindre verksamheter och platsen ligger 

strategiskt i stadsdelen och bör stärkas som centrum 

för Frösakull. 


Inom planområdet fi nns ett fungerande vägnät med relativt 

god framkomlighet under stora delar av året. Under 

sommaren är dock belastningen på vägnätet markant 

högre än under övriga säsonger, vilket orsakar 

parkerings- och framkomlighetsproblem. Det bedöms 

emellertid inte rimligt att vidtaga sådana åtgärder, som 

kan motsvara behovet då belastningen är som högst 

under ett par veckor på sommaren. Förbättringar kan 

dock ske inom området, exempelvis kan parkeringssituationen 

förbättras genom tydligare skyltning och 

hänvisning till de parkeringsplatser som fi nns inom 

planområdet. 

Det fi nns idag framkomlighetsproblem längs Nya Tylösandsvägen 

till och från planområdet. Ny bebyggelse 

med fl er bostäder kommer naturligtvis att öka trafi kbelastningen 

på vägen ytterligare, särskilt till och från 

Halmstad centrum. Dock kommer ny bebyggelse att 

ha mindre påverkan under de tider som trafi ken är som 

högst under året, d.v.s. under sommaren. I detta sammanhang 

är bostadstrafi ken sekundär då majoriteten 

fordon är besökare till stranden eller campingplatser. 

Dock kan en övergripande översyn av vägstrukturen 

behöva göras för att skapa en hållbar trafi kmiljö. En 

sådan översyn är avhängigt framtida utbyggnadsprojekt 

som ligger utanför denna plans ramar, men kan 

eventuellt komma att innefatta en anslutning från Frösakull 

till Kustvägen. Planens intention är att säkerställa 

att en eventuell framtida förbindelse inte omöjliggörs 



Stora delar av bostadsområdena inom planområdet 

har nära till busshållplatser, vilket är en positiv förutsättning 

för kollektivtrafi ken. Dock uppstår problem 

med framkomligheten under sommaren, då vägarna 

är starkt trafi kerade. Ur både miljö- och framkomlighetssynpunkt 

är en ökad kollektivtrafi kanvändning 

positiv. Minskad biltrafi k till Tylösand, Frösakull och 

Sandhamn skulle även innebära att behovet av parkeringsplatser 

dämpas. Det är viktigt att kollektivtrafi 

ken prioriteras vid en eventuell framtida utredning 

om Nya Tylösandsvägen och att information till både 

boende och besökare ges om de fördelar kollektivtrafi - 

ken innebär. Utbyggnadsområden bör främst ske inom 

områden med god tillgång till kollektivtrafi k. 


Spill- och avloppsvattenshanteringen inom området 

fungerar tillfredsställande och tål även att nybyggnation 

sker. Däremot är dagvatten ett problem inom stora 

delar av planområdet och ökad exploatering minskar 

andelen gröna ytor, där naturlig infi ltrering kan ske, 

vilket ökar behovet av fungerande dagvattensystem 

ytterligare. Dagvattenhanteringen påverkas inte bara 

av nyexploaterade områden, utan även omvandlingen 

från fritids- till åretruntbostäder bidrar till att den 

hårdgjorda marken ökar successivt. Dagvattenhanteringen 

bör ses över inom samtliga delområden. Vid 

kommande detaljplanering bör bestämmelserna säkerställa 

att diken längs gata infi ltrerar dagvatten och att 

varje fastighet, genom grönytor och avledningsmöjligheter 

till diken, omhändertar dagvattnet. 


De riksintressen och skydd som fi nns inom planområdet 

indikerar att här fi nns starka allmänna intressen 

att ta hänsyn till. Sandstranden längs kusten är inte 

bara unik i kommunen utan även i landet och är den 

faktor som gjort området populärt för besökare och 

senare även som bostadsorter. Riksintresset för det 

rörliga friluftslivet och turismen innebär att området 

ska värna om de förutsättningar som gynnar detta, exempelvis 

möjlighet till fritids- och korttidsboende och 

tillgänglighet för allmänheten till stranden. 

Aktiviteter och evenemang som lockas till stranden 

bör koncentreras till Tylösand för att bibehålla övri- 



ga stränder fria från permanenta sommaraktiviteter. 

Stranden nedanför Hotel Tylösand är redan idag en 

frekvent använd aktivitetsstrand, vilket gör det naturligt 

att lokalisera aktiviteter hit. 

Gång- och cykelstråken kan utvecklas mer för att skapa 

bättre förbindelser och ge möjlighet för fl er rekreationsstråk. 

Möllegårds naturreservat ligger i anslutning 

till planområdet och är ett vackert strövområde. Samtidigt 

saknas idag en tydlig gång- och cykelförbindelse 

mellan Tylösand och Frösakull i den västra delen. 

Tillgängligheten till stranden är viktig och även personer 

med rörelsehinder ska ges möjlighet att sola och 

bada. Handikappbadet är väl utvecklat för att alla ska 

kunna bada och har god tillgänglighet. Förbättrad tillgänglighet 

även till andra delar av stranden är positivt 

för besökare, t.ex. personer med begränsad rörlighet 

eller barnvagns- och småbarnsfamiljer. 


Stora delar av planområdet består av gröna områden. 

Grönområdena vittnar om områdenas historia och 

framväxt och är karaktärsgivande i hela planområdet. 

Grönområdena har höga bevarandevärden som närrekreationsområden 

och för att bibehålla stadsdelarnas 

karaktär som kust- och sommarorter. 

Traditionellt har husen legat indragna från gatan med 

vegetation mot gatan som döljer huset. Detta håller 

successivt på att förändras och tomter, hus och garageuppfarter 

tenderar att öppna upp gaturummen och 

ge en annan upplevelsebild. För att bevara karaktären 

är det viktigt att vegetationen bevaras och att husen 

placeras med omtanke. 

Det fi nns skäl att bevara naturmiljöerna i så stor utsträckning 

som möjligt, dels för att inte bryta av 

sammanhängande grönstråk och dels för att bevara 

karaktären inom områdena. Såväl grönområden och 

vegetation på tomterna är positivt för omhändertagande 

av dagvatten, vilket är och kan bli ett problem 

inom orterna. Vid ny- och ombyggnad bör stor hänsyn 

tas till grönytorna och att hårdgjorda ytor på tomten 

kompenseras med gröna ytor. 

43


3.7 Hälsa, risker och skydd 

Inom planområdet fi nns relativt begränsade risker för 

föroreningar i luft, mark och vatten. Huvudanvändningen 

av marken är bostäder samt natur- och grönområde. 

Bostäderna alstrar trafi k och detta kan medföra 

emissioner och buller. Beräkningar tyder inte på 

att gränsvärdena för buller överskrids längs vägarna 

inom planområdet. Utsläppen är inte mätta längs vägarna 

inom planområdet, dock har beräkningar på 

partiklar gjorts längs Nya Tylösandsvägen (se Miljökonsekvensbeskrivning) 

där beräkningen tyder på att 

det kan förekomma förhöjda partikelvärden. Påverkan 

på luften kan uppkomma även utanför planområdet 

vid nybyggnad. Här avses främst luftkvaliteten på vägar 

till och genom stadskärnan. Vid en exploatering 

behöver behovet av åtgärder för att inte överstiga luftkvalitetsnormerna 

inne i staden övervägas. 

Vattentäkten i Tylösand påverkas idag inte av den 

markanvändning som pågår inom skyddsområdena. 

Planen föreslår ingen markanvändning, som inte redan 

fi nns inom vattenskyddsområdet. 

Markradon och förorenad mark påverkar inte den 

övergripande användningen av mark. Dock kan åtgärder 

behöva vidtagas vid detaljplanering och bygglov 

inom dessa områden. 


Frösakullsskolan klarar viss nybyggnation men kan 

behöva byggas ut på sikt. Dock är det svårt att beräkna 

hur många barn som kan förväntas, eftersom det dels 

beror på ålder på de som fl yttar till området och dels 

att det idag fi nns möjlighet att välja skola. Både skolan 

och förskolan i Försakull har en gynnsam lokalisering 

med närhet till grönområden och med naturpark inom 

skolområdet. Framtida utveckling av för-/skolan bör 

ske i anslutning till den befi ntliga verksamheten för att 

minimera transporter och ta tillvara de kvaliteter som 

skolans pedagogik erbjuder. I Tylösand saknas barnomsorg, 

vilket är en brist i området. Vid behov ska 

möjlighet till utbyggnad av förskola fi nnas i Tylösand. 

44 


Både befolkningen och bostadsbeståndet inom planområdet 

är enhetligt. Dessutom erbjuds relativt få arbetstillfällen 

inom planområdet, vilket gör att de som 

arbetar i stor utsträckning lämnar området under dagtid. 

Sammantaget gör detta att det fi nns brister i den 

sociala strukturen. Emellertid är det offentliga livet 

och aktiviteterna under sommaren goda då befolkningen, 

besökarna och verksamheterna ökar. 

Aktiviteter för ungdomar kan förläggas till skolans 

lokaler. Trots att det mest fördelaktiga hade varit att 

erbjuda många divergerade aktiviteter året runt inom 

planområdet, är målgruppen begränsad, vilket försvårar 

kontinuerliga fritidsaktiviteter. I omkringliggande 

orter och Halmstad centrum fi nns däremot ett större 

utbud av aktiviteter. Goda förbindelser genom kollektivtrafi 

k och gång- och cykelvägar kan underlätta att 

ungdomar själva tar sig till och från aktiviteter på annat 

håll och därmed får tillgång till ett större utbud. 


4. PLANFÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER 

I följande kapitel beskrivs planförslaget för Tylösand, 

Frösakull och Sandhamn utifrån ovanstående genomgång 

av förutsättningar och ställningstaganden. 

4.1 Bebyggelse 

Nya bostadsområden 

Inom planområdet bedöms sex områden för sammanhållen 

bebyggelse lämpliga. I övrigt föreslås förtätningar 

på lucktomter inom områdena, vilka redovisas 

på plankartan. Områden för sammanhållen bebyggelse 

är: 

1. I nordöstra Frösakull i närheten av skolan pågår idag 

ett detaljplanearbete för bostäder. Området föreslås 

varieras mellan friliggande villor, lägenheter och par- 

/kedjehus i högst två våningar, 60-75 bostäder. Husen 

ska anpassas till den övriga bebyggelsen och karaktären 

i Frösakull. 

2. Vid Kronolund anses bostadsbebyggelse kunna 

stärka Frösakulls centrum genom att öka antalet boende 

i närhet till affären och de verksamheter som fi nns 

i dess anslutning. Området är lämpligt för fl erfamiljshus 

med en högre exploatering, ca 110 bostäder. Den 

högre exploateringen ska ändå anpassas till omkringliggande 

bebyggelse och inte utformas som punkthus. 

Området föreslås bidra till att Frösakull får ett mer 

varierat boendeutbud. Husen ska anpassas till omkringliggande 

vegetation och trots höjd inte förändra 

områdets karaktär. Husen bör utformas så att mötet 

med Kungsvägen och Tylö Center skapar en tilltalande 

karaktär och som tillför en kvalitet till Frösakull. Bebyggelsen 

föreslås hållas söder om den bäck som rinner 

över tomten. Norr om bäcken fi nns berg i dagen 

och vegetation som föreslås bevaras som orört grönområde. 

Träden på kullen är bevarandevärda vid en 

exploatering då den högre bebyggelsen kan förankras 

i den bakomliggande vegetationen. Utfart från nya bostäder 

ska ske mot Kronolundsvägen och utformning 

samt placering av husen ska anpassas till en eventuell 

ny förbindelse till Kustvägen via Kronolundsvägen. 

Föreslagen bebyggelse ska i sitt uttryck förstärka området 

som Frösakulls centrum. 



3. I översiktsplanen fi nns en bostadsenklav föreslagen 

vid Fammarpsvägen, som överensstämmer med de 

två enheter som byggts längs Kronolundsvägen/Möllegårdsvägen. 

Friliggande hus eller parhus i högst 1½ 

våning, ca 20 bostäder. Husen ska anpassas till de två 

befi ntliga enklaver som fi nns inom detta område. 

4. Söder om Fammarpsvägen fi nns ett större område 

där det på längre sikt kan vara aktuellt att bygga bostäder. 

Inom de närmaste åren bör inte området prioriteras 

för ny bebyggelse, men bedöms dock som ett 

lämpligt exploateringsområde inför framtiden, 70-100 

bostäder i högst två våningar. Bebyggelsen ska harmoniera 

med övriga Frösakull och vid kommande planläggning 

ska grönytorna särskilt beaktas. Hur stor del 

av tomten som får bebyggas bör regleras i detaljplan i 

förhållande till tomtstorleken. 

5. Vid Tylösandsvägen bedöms ett större område 

lämpligt för exploatering i Tylösand. Området blir en 

naturlig utveckling av stadsdelen mot sydost och här 

fi nns möjlighet att tillskapa lägenheter för att variera 

upplåtelseformer och utbudet av bostäder. Området 

ligger vid entrén till Tylösand och bör utformas för att 

förstärka stadsdelens identitet. Mötet mellan föreslagen 

bebyggelse och Tylösandsvägen bör planeras med 

höga estetiska värden för att skapa en tydlig port till 

området. Planen föreslår en låg och tät exploatering 

för att knyta an till de omkringliggande husen. Bebyggelsen, 

ca 70 bostäder, i tvåvåningar kan anpassas dels 

till Tylösands bebyggelsekaraktär och dels till den vegetation 

som fi nns inom området idag. Området bör 

utvecklas så att en varierad arkitektonisk utformning 

kan åstadkommas. Området föreslås utformas med gemensamma 

gröna ytor mellan husen. Tallar som solitärer 

knyter an till det strandnära läget och Tylösands 

karaktär. Vid planering ska grönytor även särskilt beaktas 

för omhändertagande av dagvatten. Bostadsområdet 

föreslås även innefatta område för lek på gemensamma 

grönytor. Inom området ska möjlighet ges att 

bedriva förskoleverksamhet om detta behov uppkommer. 

Bebyggelsen bör även utformas med hänsyn till 

en ny förbindelse till Handikappbadet och den trafi k 

som badet alstrar. 

45


46 

2 

1 

5 

3 

4 

6 

0 500 1000 m 

Karta 29 - Bostadsbebyggelse. 


6. I Sandhamn bör exploateringen stämma överens 

med stadsdelens befi ntliga struktur och skala. Förtätningen 

föreslås vid befi ntliga vägar, där bebyggelsen 

idag fi nns på en sida, utan att ta grönområden, som 

skapar visuella pauser mellan husen, i anspråk. Karaktären 

med friliggande hus föreslås bevaras. Exploateringen 

inom tomten bör stå i relation till tomtstorleken. 

Husen ska samspela med den omkringliggande 

vegetationen och utformas med hänsyn till naturens 

färgskala. Placering bör även ske med stor hänsyn till 

omkringliggande hus och deras utsikt. Större volymer 

föreslås delas upp i mindre enheter. Friliggande hus i 

högst 1½ våningar, 10-15 bostäder. Gaturummet föreslås 

fortsättningsvis präglas av grönska. 

Vid nya bostadsområden är det viktigt att beakta områdets 

karaktär och den nya bebyggelsen ska anpassas 

till ortens genius loci. De nya områdena ska knyta an 

till det havsnära läget och vegetationen är ett viktigt 

karaktärsskapande element. Vid ny exploatering ska 

särskilt dagvattenfrågan beaktas och andelen hårdgjorda 

ytor ska begränsas för att dels bevara stadsdelarnas 

gröna karaktär och möjliggöra att dagvatten 

omhändertas på tomten. 

Förtätningar inom andra områden än föreslagna bedöms 

som olämpliga, främst med hänsyn till områdenas 

karaktär. Detta gäller såväl exploatering av 

grönområden som förtätning inom den befi ntliga bebyggelseområden. 

För samtliga utbyggnadsområden ska särskild hänsyn 

tas till miljön och människors hälsa. Byggnadsmaterial 

ska medföra så liten miljöbelastning som möjligt 

under sin livscykel och i största möjliga mån vara möjlig 

att återvinna. Samtidigt ska de ge ett bra inomhusklimat 

för de boende och ha lång livstid. Hus och lägenheter 

ska uppföras energieffektivt och resurssnålt, 

både vid byggnation och drift. Tekniska lösningar ska 

bidra till att energi- och vattenförbrukningen hålls låg. 

Uppvärmning ska ske med hållbara och miljövänliga 

energikällor och ej med individuell vedeldning. 

Föreslagen bebyggelse ligger i anslutning till befi ntliga 

bostadsområden. Förtätningen innebär ökad belastning 

på befi ntligt vägnät. Dock är tillgängligheten till 

kollektivtrafi k i stora delar av planområdet i sin helhet 

god och fl era av de större utbyggnadsområdena ligger 



inom gångavstånd till busshållplats. Förtätning inom 

föreslagna områden bedöms förenliga med riksintressen 

för friluftsliv och rörligt friluftsliv. 

Riktlinjer befi ntliga bostadsområden 

Den förändring som pågår inom planområdet sker 

framför allt inom den befi ntliga bebyggelsen genom 

omvandlingen från fritidshus till permanentbostäder 

och därmed från små hus till större. Planen ger nedan 

rekommendationer att bevara stadsdelarnas genius loci 

genom att beskriva deras karaktärsområden och ge 

generella förslag på utformning vid ny- och ombyggnad. 

Generellt för samtliga områden bör kommande 

detaljplanering ange exploateringsgrad i förhållande 

till tomtstorlek. 

Tylösand 

Norra Tylösand 

Mellersta Tylösand 

Södra Tylösand 

Karta 30 – Tylösand. 

Södra Tylösand 

Södra delen av Tylösand är känsligt för förändringar 

i bebyggelsestrukturen, då delar fortfarande karaktäriseras 

av fritidshusbebyggelse. I södra delen fi nns 

även Tältstaden, värdefull miljö enligt bevarandeplanen, 

som vittnar om områdets betydelse som fritidshusområde 

från 40-talet och framåt. I anslutning till 

47


Tältstaden fi nns även ett modernt fritidshusområde. 

Övrig bebyggelse är blandad med karaktärsgivande 

fritidshusinslag. 

Den naturliga vegetationen består av lövträd och tall. 

Vegetationen bör i så stor utsträckning som möjligt bevaras 

längs gator och på tomter för att bevara karaktären. 

Gaturummet föreslås förstärkas med tall eller 

annan vegetation som ger vackra gaturum. 

Trähus och sadeltak tillhör den lokala traditionen och 

bör eftersträvas vid ny- och ombyggnad. Jordfärger 

och en tillbakahållen färgskala på fasaden anknyter 

till det havsnära läget och den vegetation som omger 

området. Helhetsbilden bör inte brytas med högre hus 

än 1 ½-plan. Genom att hålla tillbaka bebyggelsen 

från gatan samt att inte markera garageuppfarter med 

iögonfallande markbeläggning kan det under sommarhalvåret 

lummiga gaturummet fortsättningsvis vara 

ett viktigt inslag för helhetsbilden. Tomterna bör inte 

omges med murar utan avgränsas lämpligen med låga 

trästaket eller häckar av t.ex. bok. 

Mellersta Tylösand 

I mellersta Tylösand är bebyggelsen varierad och 

byggnadernas komplexitet är områdets gemensamma 

nämnare. Större enheter med utseendemässigt identiska 

bostäder skulle bryta det divergerande mönstret 

som fi nns i området idag och variationen är således ett 

viktigt inslag. Variationen i arkitekturen föreslås även 

fortsättningsvis samspela mellan olika tidsepoker. Husens 

placering ska göras med hänsyn till omkringliggande 

bostäder för att i största möjliga mån undvika 

skymd utsikt och skuggning. Husen bör inte bryta helhetsbilden 

av 1½-planshus mot gatan. Färgskalan bör 

anpassas till omkringliggande bebyggelse samt lokal 

tradition och tidsepok. 

Även i mellersta Tylösand är vegetationen karaktärsgivande 

för gaturummet och helhetsbilden. Björk och 

tall skapar en enhetlig bild och föreslås karaktärisera 

gaturummen. Tomterna bör inte omges med murar 

utan avgränsas lämpligen med låga trästaket eller 

häckar av t.ex. bok. 

Entréerna är vanligtvis vända mot gatan och husen 

exponeras mot gatan tydligare än i södra Tylösand. 

Entrén är således en del av gaturummet och karaktären 

där husen är placerade närmre gatan. Dock måste 

48 

hänsyn tas till gaturummet vid utformning av entrén 

så att ett estetiskt värde eftersträvas i samklang med 

omkringliggande bebyggelse. 

Norra Tylösand 

I den norra delen fi nns större vegetationsområden och 

även Nyrebäcken som avgränsar stadsdelen åt norr. 

Här återfi nns friliggande villor i 1-1½ våning och fl era 

hus ligger förankrade på föredömligt sätt i vegetationen 

genom att höga träd har bevarats på och runt tomten. 

Den naturliga vegetationen är bevarandevärd och bidrar 

till vackra gaturum, vilka kan förstärkas med 

t.ex. tall. Tomterna bör inte omges med murar utan avgränsas 

lämpligen med låga trästaket eller häckar av 

t.ex. bok. 

Vid förändringar av bebyggelsen ska hänsyn visas till 

grannarnas utsikt och allmänna utblickspunkter. Traditionellt 

består husen av träfasad och sadeltak. Detta 

föreslås utgöra grunden för ny bebyggelse, vilket kan 

kompletteras med personliga val i detaljutformningen. 

Färgskalan bör med tanke på det närheten till havet 

vara tillbakahållen och gärna i jordfärger. 

Frösakull-Ringenäs 

Västra Frösakull & 

Ringenäs 

Karta 31 – Frösakull-Ringenäs. 

Östra 

Frösakull 


Västra Frösakull och Ringenäs 

Väster om Kungsvägen har tidigare varit ett renodlat 

fritidshusområde där det traditionella huset är indraget 

från gatan och har en naturtomt som på ett ombonat 

sätt döljer huset. Idag har ombyggnader förändrat 

denna karaktär. 

Det kuperade landskapet och gatustrukturen skapar 

vackra utblickar med havet som fondmotiv. Utblickarna 

mot havet är mycket värdefulla för området och 

är viktig del av Frösakulls identitet. Utblickarna mot 

havet ska beaktas vid förändringar inom området, så 

att dessa inte går förlorade. I den norra delen fi nns 

även grönområden med tall- och lövvegetation mellan 

husraderna, vilket är en viktig del av områdets identitet. 

Naturen föreslås bevaras i största möjliga mån, 

både som grönområden och på tomterna. Tall förstärker 

känslan av att befi nna sig nära havet. 

Ny bebyggelse föreslås anpassas till naturen och förankras 

i vegetationen. Den traditionella byggtraditionen 

med sadeltak och träfasad knyter ihop nutid med 

områdets ursprung. I västra Frösakull och Ringenäs 

bör stora huskroppar delas upp i mindre volymer som 

kan anpassas till topografi n och den naturliga vegetationen. 

Stor hänsyn bör tas till grannarnas utsikt vid 

ny- eller ombyggnad av husen för att inte skymma 

utsikten för omkringliggande hus. Genom att placera 

husen i sicksackmönster kan fl er hus få utsikt. Husen 

bör anpassas till den allmänna karaktären genom att 

vara 1-1½ våning höga. Voluminösa tak kan inverka 

negativt på karaktären inom området och taken bör, i 

likhet med husen, inte överdimensioneras. Jordfärger 

och en tillbakahållen färgskala föreslås. Tomterna bör 

inte omges med murar utan avgränsas lämpligen med 

låga trästaket eller häckar av bok eller tall. 

Gaturummen är vanligen avgränsade av grönska, vilket 

är ett sammanhållande karaktärsdrag för området. 

Husen bör placeras indragna på tomten för att bibehålla 

ett grönt gaturum. Gaturummet påverkas även av 

iögonfallande garageuppfarter och garage, vilket bör 

undvikas. Garage och uthus bör, liksom huvudbyggnaden, 

anpassas till gaturummet och vegetationen. 

Garage och uthus bör volymmässigt vara anpassade 

till sitt huvudsakliga ändamål. En carport eller pergola 

kan ha mindre påverkan på gaturummet än ett garage, 

då de förstnämnda diskret och graciöst kan smälta in 

i karaktären. 



Östra Frösakull 

Den östra delen av Frösakull är ett tämligen okänsligt 

område där en varierad bebyggelse av åretrunt- och 

fritidsbostäder skapar karaktären. Området ligger visuellt 

inte i kontakt med havet, vilket medför att området 

är mindre känsligt för förändring i den bemärkelsen. 

Däremot är stadsdelen synligt från slätten öster 

om Frösakull, vilket ställer arkitektoniska krav på bebyggelsen 

i den östra delen. 

Bostadsenklaverna delas upp av grönområden, som är 

populära rekreationsstråk. Även här består vegetationen 

till stor del av tall, vilket blir ett gemensamt element 

för hela Frösakull. Så mycket som möjligt av den 

naturliga vegetationen ska behållas inom området och 

gaturummet kan förstärkas med tall och björk. 

Bebyggelsen består av 1-1½-planshus. Många är permanenta 

bostäder, men det fi nns även fritidshus liksom 

renodlade fritidshusområden. Hushöjden bör underordnas 

skogen och vegetationen, i synnerhet i den 

östra delen där bebyggelsen bildar siluett mot slätten 

ifrån Onsjöberget mot Frösakull. 

Tylö centrum är områdets servicecentrum. Området 

kring affären bör utvecklas för att förstärka centrumkänslan 

och skapa en naturlig mötespunkt i stadsdelen. 

Även entréerna till Frösakull och Ringenäs bör förstärkas 

för att tydligt markera områdets egen identitet. 

Sandhamn 

Sandhamn-Görvik 

Sa S ndha ha h mn m -Gör ör ö vi vik 

Karta 32 - Sandhamn-Görvik. 

Sandhamn är beläget med skog i ryggen och havet 

framför sig. Helhetsbilden i Sandhamn ger intrycket 

av en utspridd stadsdel som binds samman av grönområden 

med tall och björk. Vegetationen är viktigt 

att bevara inom området där tall och björk gärna får 

förstärka gaturummet. 

49


Bebyggelsen är varierad från små fritidshus till voluminösa 

permanentbostäder. Fasadfärger i gråa och bruna 

nyanser samt övriga jordfärger harmonierar med omgivningen. 

Husen bör hållas under två våningar för att 

inte dominera vegetationen. Idag karaktäriseras området 

av att en stor del av husen helt eller delvis dolda 

av vegetation i gatusektioner. Detta är en bra riktlinje 

även för ny- och ombyggnad inom området. 

Gaturummen präglas av grönska, vilket är ett sammanhållande 

karaktärsdrag för området. Husen bör 

placeras indragna på tomten för att bibehålla ett grönt 

gaturum. Gaturummet påverkas även av iögonfallande 

garageuppfarter och garage, vilket bör undvikas. Garage 

och uthus bör, liksom huvudbyggnaden, anpassas 

till gaturummet och vegetationen. Garage och uthus 

bör volymmässigt vara anpassade till sitt huvudsakliga 

ändamål. En carport eller pergola kan ha mindre 

påverkan på gaturummet än ett garage, då de förstnämnda 

diskret och graciöst kan smälta in i karaktären. 

Många vill ha utsikt mot havet från bostaden. Detta 

har gjort att vegetationen i vissa fall tagits bort och exploaterar 

hus på ett inom området karaktärsbrytande 

sätt. Placering och utformning av både hus och tomt 

bör följa principen se men inte synas för att områdets 

karaktär ska bevaras både inom bebyggelsen samt från 

stranden. 

Större volymer bör delas upp i mindre enheter och anpassas 

till landskapet och den naturliga vegetationen. 

Naturtomter och lummiga trädgårdar speglar stadsdelens 

karaktär och är bevarandevärt. Tomterna bör inte 

omges med murar utan avgränsas lämpligen med låga 

trästaket eller häckar av t.ex. bok. 

Förslagen för den befi ntliga bebyggelsen innebär att 

särskild hänsyn ska tas till områdets karaktär och om- 

och tillbyggnad av byggnader ska göras med anpassning 

till platsen. Vid bygglovprövning och framtida 

planläggning kan denna fördjupade översiktsplan vara 

ett vägledande dokument gällande utformning och anpassning 

till platsen med hänsyn till karaktären och 

omkringboende. 

50 


Då Tylösand idag inte har något centrum, har Hotel 

Tylösand blivit en samlings-, träff- och målpunkt för 

området. Hotellets verksamhet är del av Tylösands 

identitet och verksamheten är viktig för stadsdelen och 

har idag även funktion som en centrumplats. Planen 

ställer sig positiv till hotellets verksamhet och ger hotellet 

möjlighet att utvecklas i rimlig mån inom befi ntligt 

hotellområdet. Vid förändringar ska dock hänsyn 

tas till upplevelsen av hotellet från stranden. Volym, 

höjd och utformning ska särskilt anpassas till platsen. 

För att komplettera detta och skapa ytterligare offentliga 

rum föreslås Tylösandsvägen från hotellet till Golfbanevägen 

utvecklas i karaktär mot centrumplats och 

därmed samtidigt skapa ett rörelsestråk söderut mot 

Tjuvahålan. Längs denna väg fi nns ytterligare restauranger, 

kiosk och minigolfbana, vilket gör det till en 

naturlig målpunkt. Det stora antalet besökare till Tylösand 

under sommaren ställer högre krav på tillgänglighet 

till sittplatser och papperskorgar. 

Tylösands föreslås utvecklas som turistort med ökat utbud 

av service och aktiviteter. Planen ställer sig positiv 

till utveckling av befi ntliga pensionat för korttidsboende 

inom området. Genom gestaltningsprogram (se 

Följduppdrag) kan området förstärkas som Tylösands 

centrum. Stranden nedanför hotellet föreslås för olika 

strandaktiviteter och service för besökare. Genom att 

tillåta aktiviteter och evenemang i Tylösand, bör övriga 

stränder bevaras som naturstränder. Vid stranden 

nordväst om Tältstaden föreslås för ett mindre område 

för service, t.ex. restaurang. Planen föreslår även 

att viss service, t.ex. duschfaciliteter eller mindre kiosk, 

är möjlig vid Tjuvahålan. Stråken från hotellet till 

Trången och Tjuvahålan förstärks för att skapa samband 

mellan Tylösands olika delar. 

Nya byggnaders utformning och karaktär ska väl anpassas 

till det strandnära läget och den omgivande 

vegetationen. Även byggnadshöjd och totalhöjd bör 

hållas låg och inte dominera över vegetationen. Vid 

exploatering i strandnära lägen bör stor hänsyn tas till 

de allmänna intressena och allmänhetens tillgänglighet 

till strandzonen. 

Oavsett scenario fi nns risk för bullerstörningar. Dock 

bedöms störningarna vara av sådan karaktär att de kan 

avhjälpas genom utformning och ljuddämpande åtgärder, 

vilka ska godkännas av kommunen. 




0 500 1000 m 

Karta 33 - Service. 

51


Söder om S:t Olofs kapell kvarstår förslag om hotellverksamhet 

med utgångspunkt från gällande detaljplan 

över området. Hotellverksamhet är positivt ur besökssynpunkt 

och erbjuder fl er övernattningsmöjligheter 

för besökare i Tylösand. Det strandnära läget och 

närheten till S:t Olofs kapell ställer dock stora krav på 

utformningen. Byggnaden bör vara låg och graciös för 

att inte dominera området och anpassas till det strandnära 

läget. Färgsättning och fasadmaterial bör väljas 

med tanke på lokal tradition och närheten till havet. 

I Frösakull föreslås Tylö Center utvecklas som centrum 

för stadsdelen. Centrumfunktionen föreslås förstärkas 

och kan kompletteras med ytterligare mindre 

verksamheter till de idag befi ntliga. Utformningen av 

platsen är viktig för Frösakulls ansikte utåt då Tylö 

Center ligger strategiskt längs genomfartsvägen. Tillgängligheten 

till centrat ska vara god för bilister, cyklister 

och gångtrafi kanter och övergångsställen samt 

in- och utfarter behöver vara säkra för samtliga trafi - 

kanter. 

Strandservice, så som försäljning och toaletter, under 

sommarmånaderna föreslås i första hand förläggas i 

samband med permanenta verksamheter, så som Hotel 

Tylösand, First Camp och Restaurang Paradiso, och 

parkeringsplatser. Tillfällig strandservice kan i mindre 

utsträckning medges på strandsträckan mellan Hotel 

Tylösand och Ringenäs. Strandservicen bör vara koncentrerad 

till ett fåtal platser, dit besökare hänvisas med 

hjälp av skyltning på vägar samt på stranden. Lämpliga 

lokaliseringar för sådan försäljning är vid parkeringsplatsen 

i Ringenäs, nedanför First Camp samt vid 

förlängningen av Tångvägen. Befi ntlig service på Hotel 

Tylösand, vid Tältstaden samt Handikappbadet bedöms 

som positiva för besökare och föreslås vara kvar. 

Vid Handikappbadet föreslås befi ntlig verksamhet ha 

möjlighet att utökas med kiosk- och serviceverksamhet. 

I övrigt bör ingen ytterligare stationär försäljning 

tillkomma längs strandsträckan, dock är ambulerande 

försäljning på stranden positivt ur servicesynpunkt för 

strandens besökare sommartid. I Sandhamn är stranden 

inte lika välbesökt som i övriga planområdet och 

den service som fi nns att tillgå i Sandhamn är en fi skbod, 

vilken ligger i västra delen av stadsdelen. Ingen 

ytterligare service föreslås i Sandhamn. 

Statens Fastighetsverk ställer sig positiva att utveckla 

Tylön för mindre konferenser i öns befi ntliga hus. 

52 

Verksamheten föreslås vara begränsad för att inte störa 

det unika fågelliv som fi nns på Tylön samt att fyrvaktarbostäderna, 

vilka tillhör kulturmiljöprogrammet, 

bevaras och underhålls kontinuerligt och varsamt. Ny 

bebyggelse föreslås inte ske på Tylön med undantag av 

en mindre förvaringsbod i anslutning till bryggan. För 

att få en säker angöring för båtar behöver bryggan på 

Tylön förlängas. 

Förslagen bedöms var förenliga med riksintressena 

för friluftsliv och rörligt friluftsliv då service och 

korttidsboenden föreslås. Samtidigt föreslår planen att 

stora delar av stranden bevaras som naturstrand utan 

exploatering. 


Ytterligare bostäder inom planområdet kommer att 

alstra mer trafi k, framför allt till och från Halmstad 

centrum. Trafi kåtgärder längs Nya Tylösandsvägen för 

förbättrad framkomlighet ligger utanför planområdet, 

men bör vid en framtida exploatering inom planområdet 

utredas för att få en hållbar trafi ksituation. Inom 

planområdet föreslås trafi kåtgärder vidtagas för ökad 

säkerhet, främst vid korsningar. Följande korsningar 

föreslås ny utformning för säkrare trafi ksituation 

(förslag på åtgärder är idéer till lösning, dock behöver 

varje korsning studeras närmare för att ange den slutgiltiga 

utformningen): 

Korsningen Nya Tylösandsvägen-Sandhamnsvägen. 

Vänstersvängfält på Nya Tylösandsvägen föreslås primärt 

för att höja säkerheten vid vänstersvängande från 

Halmstad centrum. Alternativt kan Sandhamnsvägen 

ledas om för att möta Gamla Tylösandsvägen där en 

signalreglerad fyrvägskorsning kan förbättra framkomligheten 

för både trafi kanter från Gamla Tylösandsvägen 

och Sandhamnsvägen. Detta innebär även 

att den planskilda korsningen med gång- och cykelbana 

får anpassas till en ny korsningsutformning. 

Korsningen Tylösandsvägen-Görviksvägen. Vänstersvängfält 

från Tylösandsvägen föreslås för säkrare 

trafi ksituation. 

Korsningen Tylösandsvägen-Tylöhusvägen. Ny vägutformning 

föreslås för att skapa nya förbindelser till 

Halmstad Golfklubb, föreslaget bostadsområde söder 

om Tylösandsvägen samt Handikappbadet. Korsning- 




0 500 1000 m 

Karta 34 - Vägar och parkeringar. 

53


en bör utformas så att entrén till Tylösand accentueras 

och förbättras, både trafi kmässigt och estetiskt. Halmstad 

Golfklubbs infart föreslås gå genom det skogsparti 

som skiljer fairway från bebyggelsen. Ny vägförbindelse 

genom föreslaget bostadsområde föreslås 

även leda trafi k till Handikappbadet (utformning och 

sträckning behöver utredas vidare i samband med planeringen 

av föreslaget bostadsområde). 

Korsningen Tångvägen-Kungsvägen-Frösakullsvägen. 

Trafi krörelsen mellan Frösakullsvägen och Kungsvägen 

bör förbättras och korsningen mot Tångvägen 

förnyas. Vid förändring av korsningen föreslås även 

gång- och cykelövergången ses över. Detaljstudie krävs 

för att utreda hur vägen korsar Nyrebäcken. 

Planen avser säkra en eventuell framtida förbindelse 

med Kustvägen från Frösakull. En ny anslutning är i 

nuläget inte aktuellt då detta är avhängigt övrig bostads- 

och infrastrukturplanering i kommunen. Inom 

planområdet fi nns två möjliga anslutningar till Kustvägen. 

Åtgärder, som förhindrar en framtida anslutning, 

bör inte vidtagas innan beslut är fattat om en 

ny väg ska tillskapas och var den i sådant fall ska gå. 

Inom planområdet föreslås följande alternativ som 

reservat inför en eventuell anslutning; Kronolundsvägen 

samt ny vägsträckning i skogsområdet från Fammarpsvägen 

i sydöstra Frösakull. Vid en utbyggnad 

av 230 lägenheter i Frösakull kan, enligt beräkningar, 

en förbindelse mellan södra Frösakull (Fammarpsvägen) 

och Kustvägen avlasta Nya Tylösandsvägen med 

cirka 4000 fordon/dygn och Onsjövägen med cirka 

1000 fordon/dygn. Vid en förbindelse vid Tylö Center 

Karta 35 - Skiss för anslutning från Frösakull till 

Kustvägen enligt planförslagets två alternativa 

förbindelser. 

54 

blir avlastningen på Nya Tylösandsvägen cirka 3000 

fordon/dygn medan Onsjövägen får i princip samma 

avlastning som vid den södra förbindelsen. 

Kungsvägen är tidvis hårt trafi kerad och enskilda utfarter 

mot vägen bör undvikas där det är möjligt. Ett 

övergripande gestaltningsprogram för att hålla hastigheterna 

nere och öka säkerheten bör tas fram, se vidare 

Följduppdrag. 

Trots att parkeringssituationen under sommaren kan 

vara kaotisk, föreslår planen få nya parkeringsplatser. 

Vid Kungsvägen och Snäckvägen i Frösakull kan befi 

ntliga parkeringa tillkomma eller kompletteras med 

ytterligare platser. För att tillfredsställa behovet vid 

vackra sommardagar med många strandbesökare behövs 

stora ytor, vilka under resterande delen av året 

skulle gapa tomma. Planen föreslås istället att de parkeringsplatser 

som fi nns får tydligare skyltning och 

att parkering på gator kan ske där bilarna inte utgör 

någon trafi kfara eller blockerar räddningstjänstens 

utryckningsvägar. Vidare är det, särskilt sommartid, 

viktigt att de boende/fritidsboende som har parkering 

på tomten samt reserverade parkeringsplatser använder 

dessa och inte parkerar på allmänna parkeringsplatser 

och gator för att minska trycket på de allmänna 

parkeringarna. Täta bussturer samt information om 

tillgänglighet med cykel kan ge besökare alternativ 

till att åka i egen bil och på så vis kan trycket minska 

något på parkeringsplatser. Vid ytterligare behov kan 

parkeringen vid Snäckvägen utökas med ca 50 platser 

och en parkering öster om Kungsvägen byggas ut med 

ca 40 platser. 

För att främja andra transportmedel och verka för en 

hållbar utveckling föreslås särskilda cykelparkeringar 

med god standard anordnas vid parkeringsplatserna i 

närhet till stranden. 

Nya vägutformningar innebär en ökad trafi ksäkerhet 

inom området. En förbindelse mellan Frösakull och 

Kustvägen bör utredas vidare innan beslut kan tas om 

och var en sådan anslutning ska gå samt vilka konsekvenser 

en förbindelse får. 



Inom planområdet är dagvattenhanteringen ett bekymmer. 

En övergripande utredning för omhändertagande 

av dagvatten föreslås tas fram för att långsiktigt 

lösa frågan i sig samt ansvarsfördelningen för 

hela kuststräckan, se vidare Följduppdrag. Om och hur 

övergången till kommunalt huvudmannaskap skulle 

kunna ske kan diskuteras först efter att den idag pågående 

pilotstudien i södra Haverdal är genomförd 

och utvärderad. Planen föreslår att naturlig infi ltrering 

på tomter och gröna ytor ska främjas vid kommande 

detaljplanering och bygglov. Andelen hårdgjorda ytor, 

både i form av byggnader och olika slags markanordningar, 

per tomt bör regleras i detaljplan för att kunna 

omhänderta dagvatten samt minska avrinningen. Detaljplanen 

föreslås ange en högsta andel hårdgjord yta 

i förhållande till tomtstorlek. Om bestämmelsen om 

största tillåtna andel hårdgjord yta inte uppfylls bör 

detaljplanen ange att annan likvärdig åtgärd vidtas för 

att ta hand om dagvatten på den egna tomten. 

Infi ltration genom makadamfyllda diken och fördröjningsmagasin 

är åtgärder, vilka kan motverka att 

oönskade vattensamlingar uppstår. På så vis kan både 

dagvatten från gata och fastighet ledas ut i havet eller 

infi ltreras i marken. 

Tylön saknar idag kommunalt vatten och avlopp. En 

förutsättning för att driva konferensverksamhet på ön 

är att den ansluts till kommunalt VA på fastlandet genom 

ledning på havsbotten. 


Stranden och sanddynerna är inom planområdet unika 

och föreslås skyddas mot framtida exploatering med 

undantag av ovan nämnda servicefunktioner. Aktiviteter, 

med anknytning till stranden och havet under 

sommaren, så som vindsurfi ng, beachvolleyboll, etc. 

föreslås lokaliseras och koncentreras till stranden nedanför 

hotellet i Tylösand. Övriga stränder inom planområdet 

föreslås bevaras som naturstränder. 

För att tillgodose turismens och det rörliga friluftslivets 

intressen föreslås stränderna bevaras så att människor 

kan röra sig längs stranden på allmän mark. 



Gång- och cykelvägar till området är väl utbyggda. 

Åtgärder för att förbättra kommunikationerna inom 

planområdet föreslås. Planen föreslår förbättrade cykelförbindelser 

från Frösakull till Halmstads centrum 

via Möllegård. Sträckningen ligger till stor del utanför 

planområdet, men förtydligad och förbättrad cykelväg 

i Frösakull förbättrar förutsättningarna att cykla till 

stadskärnan. Den stig som idag fi nns mellan Frösakull 

och Tylösand nedanför First Camp föreslås få höjd 

standard för att skapa ett kommunikationsstråk mellan 

de två stadsdelarna. Tydligare gångstråk föreslås även 

genom skogsdungen mellan Tylösandsvägen och Tjuvahålsvägen. 

En koppling här emellan förstärker känslan 

att Tjuvahålan och Trången är delar av Tylösand. 

Vid livräddarna föreslås tillgängligheten till stranden 

öka med hjälp av gångstråk ner mot vattnet. Detta kan 

underlätta framkomligheten för t.ex. barnvagnar eller 

personer som behöver stöd att gå. Liknande gångväg 

föreslås från parkeringen i Ringenäs, där dock hänsyn 

till områdets fl ora och fauna behöver tas. Vid Nyrebäckens 

utlopp föreslås en spång för att ge människor 

möjlighet att promenera längs stranden även efter 

badsäsongen. Spången bör utformas så att den lätt kan 

fl yttas allt eftersom åns meander förändrar dess utlopp. 

Ett rekreationsstråk föreslås genom skogen i sydöstra 

Frösakull mot Gamla Tylösandsvägen. 

Planen föreslår att tillgängligheten till stranden hålls 

hög med hjälp av spänger, vilka underlättar passager 

över dynerna. Stormar och vågor förändrar med jämna 

mellan rum strandens utseende. För att bibehålla strandens 

attraktivitet för besökare bör ett skötselprogram 

utarbetas för att förhindra erosion av dynerna och återställa 

stranden efter stormar, se vidare Följduppdrag. 

Golfbanan ges möjlighet att utvecklas i viss mån 

inom planområdet, enligt planförslaget. En ny infart 

från Tylösandsvägen underlättar orienterbarheten till 

klubbstugan och även trafi ksäkerheten. Vid en framtida 

utbyggnad av golfbanan bör utformning anpassas 

till naturen och landskapet och inte medföra negativ 

påverkan på landskapsbilden. 

Det sammanhängande skogspartier i planens sydöstra 

del föreslås i framtiden kunna utvecklas i högre grad 

till rekreationsområde som kompensation för minskade 

grönområden vid föreslagen exploatering. Skogen 

omfattar drygt 100 ha och inkluderar Eketånga naturreservat. 

Skogen och naturreservatet är en kvalité för 

55


56 

0 500 1000 m 

Karta 36 - Friluftsliv, rekreation och turism. 

/turistiskt boende 


åde planområdet och omkringliggande områden och 

viktig att bevara som ett sammanhängande grönområde 

för att säkra närrekreationsområde för invånarna. 

Inom grönområdet fi nns även en motionsslinga, vilket 

gynnar rekreationen. 

Gällande lekytor är dessa förenliga med grönområden 

inom planområdet. Planen anger således inte exakta 

lokaliseringar för lekytor men ställer sig positiv till 

barn och ungas möjligheter till spel och lek inom planområdet. 

I kommande detaljplanearbeten ska lekytor 

fastställas för att tillgodose behovet av lekplatser och 

andra aktivitetsytor för barn, ungdomar och vuxna. 

Förslag till utveckling för gång- och cykelbanor samt 

rekreationsstråk nämns ovan. Planområdets viktigare 

rekreationsstråk är längs kuststräckan samt längs Nyrebäcken 

mot Möllegård. Dessa stråk bevaras som en 

värdefull tillgång för boende och besökare. För planområdet 

föreslås att sittmöjligheter samt tillgång till 

papperskorgar längs gång- och cykelbanor samt vid 

målpunkter ses över. 

Planen föreslår ett nytt område för turistiskt boende 

på östra sidan av Kungsvägen. Ett ytterligare område 

för turistiskt boende är positivt för besöksnäringen 

då fl er boendealternativ erbjuds. Gällande detaljplan 

tillåter campingplats och campingstugor. Att möjliggöra 

byggnation för annan typ av korttidsboende (lägenheter, 

mindre radhus etc.) innebär att man inte är 

lika säsongsberoende och kan på så sätt nå en helt ny 

målgrupp av besökare. Karlstorps camping föreslås 

utökas åt norr. Campingen föreslås avsmalnas för att 

öka tillgängligheten till Nyrebäcken. För en expansion 

norr ut är en markundersökning nödvändig då markföroreningar 

fi nns identifi erade, som kan leda till att 

delar av området behöver saneras. Föreslagna områden 

för camping ligger inom det primära vattenskyddsområdet 

för Söndrums vattentäkt. Detta innebär att man 

vid anläggandet av en ny samt utbyggnad av befi ntlig 

behöver beakta vattentäkten. Planen föreslår att områdena 

ska innefatta gröna ytor och begränsa andelen 

hårdgjorda ytor, vilket regleras i detaljplan. Gräs och 

markvegetation ger skydd, från t.ex. läckage från bilar, 

för täkten. Campingen har i nuvarande form genererat 

störningar för de närboende i form av buller, 

främst under midsommarhelgen då det bedrivs ungdoms 

camping på platsen. De boendes klagomål har 

lett till rättslig prövning. Den rättsliga processen kring 



bullerstörningarna för de närboende har lett till den 

slutgiltiga domen från Miljööverdomstolen 2008-04- 

09 samt till gränsvärden för buller i Miljödomstolens 

dom 2007-05-10 (se s.36) Campingens verksamhet 

skall anpassa till de domar som gäller. 

Söder om S:t Olofs kapell föreslås, i enlighet med gällande 

detaljplan, hotellverksamhet (se ovan). 

En utveckling av verksamheten inom Tylebäck bedöms 

också som positiv för korttidsboende och konferensverksamhet, 

vilket främjar besöksnäringen. 

All nybyggnation och iordningställande av mark ska 

göras med omsorg och anpassas till landskapet och naturen. 

Byggnader ska uppföras i samklang med den 

naturliga vegetationen, både gällande färgskala och 

material. 

Riksintresse för friluftsliv 

Genom att beakta de höga attraktionsvärdena för friluftslivet 

i genomförandet av planen, bedöms riksintressena 

inte påverkas i negativ riktning. Inom planområdet 

värnar man om riksintresset för det rörliga 

friluftslivet och turismen exempelvis genom att utöka 

möjligheten till fritids- och korttidsboende. Vidare tar 

planen fasta på områdets värden för rekreation genom 

att föreslå en förstärkning av stråk för gång- och cykel 

samt allmänhetens tillgänglighet till stranden. 


De gröna kilar som delar upp bebyggelsen i Frösakull 

föreslås bevaras, då dessa är karaktärsgivande för området. 

Även gröna stråk mellan stadsdelarna är av betydelse 

för att understryka varje stadsdels egen identitet. 

Tallen som planterades för att förhindra sandfl ykten 

är karaktärsgivande för området och markerar gränser 

mellan bebyggelse och strand. För nybyggnation 

föreslås placering och utformning av husen anpassas 

och ta stöd av vegetationen på liknande sätt som de 

ursprungliga fritidshusen gjort. 

Vid Ringenäs är utblicken mot havet viktig och har ett 

stort värde för landskapsbilden. Området föreslås bevaras 

fritt från framtida exploatering. 

Vegetationen längs Nyrebäcken är värdefull för ett rikt 

växt- och djurliv och området kring bäcken föreslås 

57


58 

0 500 1000 m 

Karta 37 - Skola, förskola och centrumutveckling. 


evaras och underhållas så arter i bäckens närhet gynnas. 

Nyrebäcken är även ett viktigt rekreationsstråk 

(se ovan). 

Vegetationen på Tylön föreslås få kontinuerlig skötsel 

i samband med att konferensverksamhet etableras. 

Idag har vegetationen vuxit då inget naturligt slitage 

förekommer och vissa fågelarter har på grund av ändrade 

förhållanden hittat nya häckningsplatser. Planen 

föreslår att skötselplan för Tylön framarbetas för att 

förbättra förutsättningarna för ett rikt fågelliv. 

Inga nya grönområden föreslås tillkomma inom planområdet, 

utan planen föreslår att vissa grönområden 

tas i anspråk för ny markanvändning. Grönstrukturen 

bedöms trots det vara sammanhängande med kvalitéer 

för både växt- och djurliv och för rekreation. 

Riksintresse för naturvård 

Föreslagen exploatering inom planen bedöms inte 

medföra betydande påverkan på riksintressen för naturvår 

(NN15, NN19). De särskilt utpekade naturvärdena 

som exempelvis naturbetesmarker etc bevaras intakt 



I Frösakull föreslås ett område som reservområde för 

skolverksamhet i anslutning till förskolan i Frösakull. 

Viss nybyggnation för Frösakullskolan är möjlig för 

att ta emot fl er elever. Förskolan bör kompletteras vid 

exploatering av nya bostadsområden. 

Antalet 0-5-åringar i Tylösand är få idag. Kommande 

generationsskiften och föreslaget bostadsområde söder 

om Tylösandsvägen kan leda till att antalet barn ökar. 

Planen föreslår att föreslaget bostadsområde söder om 

Tylösandsvägen kan integrera en förskola i fristående 

byggnad eller i bottenvåning av ett fl erfamiljshus. Någon 

skola föreslås inte i Tylösand, då antalet barn är 

för få och närliggande skolor har förutsättningar för 

erforderlig kapacitet. 


Planen föreslår att två områden vidareutvecklas som 

centrumplatser, för att skapa mötesplatser och erbjuda 



service. Planen föreslår att området vid Tylö Center i 

Frösakull förstärks som centrum med service för boende. 

Tylö Center är idag etablerat och har redan en 

central roll i stadsdelen. Funktionen är viktig att bibehålla 

för ortens karaktär och som naturlig mötesplats 

för alla åldersgrupper. 

Vidare föreslås att en central gestaltad plats förstärker 

Tylösands identitet i anslutning till hotellet. Planen föreslår 

att Tylösandsvägen från Tylöhusvägen till Golfbanevägen 

utformas för att accentuera och tydligar de- 

fi niera både var och vad Tylösand är. 

59


60 

0 250 500 m 

Karta 38 - Markanvändning Frösakull norra. 



60-75 

110 

20 

75-100 


0 250 500 m 

Karta 39 - Markanvändning Frösakull östra. 

61


Karta 40 - Markanvändning Frösakull södra. 

62 

20 

75-100 

Karta 41 - Markanvändning Tylön. 

0 250 500 m 

0 250 500 m 


Karta 42 - Markanvändning Tylösand. 


70 


0 250 500 m 

63


Karta 43 - Markanvändning Karlstorp och Sandhamn-Görvik. 

64 

10 10-1 -1 -15 

0 250 500 m 


5. FÖLJDUPPDRAG 

Planen föreslår att följande utredningar genomförs för 

att tydligare klargöra de punkter som berör större delar 

än endast planområdet och är av betydelse för planens 

genomförande. 

VA-utredning. Dagvattenhanteringen inom hela planområdet 

behöver utredas och åtgärder vidtas innan 

nya bebyggelseområden kan bli aktuella. Inom redan 

befi ntliga områden behöver frågan lyftas då andelen 

hårdgjorda ytor ökar med om- och tillbyggnad 

av hus. Förutom en övergripande utredning gällande 

dagvatten, bör frågan behandlas i kommande detaljplaneuppdrag 

som en särskild punkt för att säkerställa 

en tillfredsställande hantering av dagvatten från både 

gata och fastighet. I VA-utredningen ingår även att 

förbereda för eller utrusta spillvattenpumpstationer 

med reservkraftanläggningar. 

Huvudmannaskap. Inom planområdet fi nns ett fl ertal 

olika huvudmän för allmän platsmark. Frågan om 

huvudmannaskapet aktualiseras till följd av att nya 

områden föreslås exploateras och hur skötsel av grönområden 

och gator ska skötas. Planområdet kommer 

i förlängningen att ha kommunalt huvudmannaskap, 

dock behöver övergången och villkoren för en övergång 

utredas. 

Nya vägförbindelser. Framtida bebyggelse inom och 

utanför planområdet kan leda till att nya anslutningar 

från Frösakull till Kustvägen kan behövas. En utredning 

för att bedöma nyttan med en sådan anslutning 

samt var den ska vara lokaliserad behöver göras samtidigt 

som trafi kplanen för kommunen ses över. Vidare 

fi nns indikationer på att miljökvalitetsmålen överskrids 

i staden. Mätningar för att säkerställa värden 

samt åtgärder för att förbättra trafi kmiljön bör göras 

för hela staden. 

Gestaltning av Kungsvägen. Kungsvägen ger med 

nuvarande utformning möjlighet till höga hastigheter. 

Åtgärder på vägen för att ökar säkerheten och sänker 

hastigheten bör studeras vidare. 



Planöversyn Fammarp. Kustens attraktivitet är stor 

och bebyggelsetrycket är högt även i kringliggande 

samhällen. Ny bostadsbebyggelse inom något av 

kringliggande samhällen är sammankopplat med en 

utbyggnad av ny väganslutning. 

Erosion av stranden. Årligen försvinner sand från 

stränderna ut i havet, i synnerhet vid stormar med högt 

vattenstånd och vågor. Erosionen påverkar framför allt 

strandens utseende, då dynerna gröps ur och sand spolas 

bort från stranden. Tylösand är ett av Halmstads 

viktigaste varumärke, vilket betyder att en strand av 

god standard är en förutsättning för en fortsatt besöksnäring. 

Planen föreslår således att ett åtgärdsprogram 

tas fram för bevara Halmstads unika sandstrand. Ett 

sådant åtgärdsprogram kan även förebygga framtida 

översvämningsproblem, främst i Ringenäs. 

Gestaltning Tylösand. Utveckling av ett centrumstråk 

i Tylösand föreslås föregås av ett gestaltningsprogram 

för att skapa ett sammanhang och ett enhetligt utförande. 

Programmet bör även belysa hur centrumstråket 

kan samverka med kollektivtrafi ken och de boende 

i närheten. 

65


BILAGOR 

Bilaga 1 – Miljökonsekvensbeskrivning 

Bilaga 2 – Samrådsredogörelse 

Bilaga 3 - Utlåtande 

FÖRTECKNINGAR 

Underlagsmaterial 

Frösakull – Sommarparadis i förändring,, S Melander 

(2005). 

Hallands fl ora, K Georgsson m fl (1997). 

Halmstads gröna värden, Stadskontoret/tekniska 

kontoret (2007). 

Sverige inför klimatförändringarna - hot och 

möjligheter, SOU 2007:60 (2007) 

Landskapsbildsvärden i Halmstads kommun, 

Stadsbyggnadskontoret (1999). 

Naturvårdsprogram för Hallands län, del 3, 

Länsstyrelsen (1996) 

Trafi knätsanalys, Tekniska kontoret & Vägverket 

(2003). 

Tylösand i våra hjärtan, E Rasmusson m.fl . (2004). 

Översiktsplan 2000, Stadsbyggnadskontoret 

(Antagen av kommunfullmäktige 2002-04-25). 

66 


VILL DU VETA MER? 

Stadskontoret/samhällsbyggnad svarar gärna på frågor. 

Samhällsbyggnadschef Sven Olof Nilsson 035 - 13 85 99 

Planarkitekt Martina Pihl Fritsi 035- 13 87 96 

Postadress: Besöksadress: 

Stadskontoret Rådhuset 

Box 153 

301 05 HALMSTAD www.halmstad.se

TYLÖSAND FRÖSAKULL SANDHAMN - Halmstad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?