TYLÖSAND FRÖSAKULL SANDHAMN - Halmstad
TYLÖSAND FRÖSAKULL SANDHAMN - Halmstad
TYLÖSAND FRÖSAKULL SANDHAMN - Halmstad
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Fördjupad översiktsplan för<br />
<strong>TYLÖSAND</strong><br />
<strong>FRÖSAKULL</strong><br />
<strong>SANDHAMN</strong><br />
Antagandehandling<br />
Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-23<br />
Lagakraftvunnen 2009-12-16<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad
Layout: Louise Heimler<br />
Samtliga foton är tagna av Louise Heimler
FÖRORD<br />
Kustområdet är ett populärt besöksmål och många turister och<br />
kommuninvånare söker sig sommartid till de långa sandstränderna<br />
inom planområdet. Tylösand, Frösakull och Sandhamn har vuxit upp<br />
som fritidshusområden och förändras över tiden då fl er väljer att bo<br />
nära havet även under resten av året. Området har stora kvalitéer för<br />
kommuninvånarna och besökare som fritidsområde samtidigt som<br />
möjligheten ska ges för människor att bosätta sig i vackert belägna<br />
stadsdelar.<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad har i enlighet med Översiktsplan<br />
2000 upprättat en fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull<br />
och Sandhamn i <strong>Halmstad</strong>s kommun. Förslaget var under våren/sommaren<br />
2007 föremål för samråd med länsstyrelsen samt myndigheter,<br />
sammanslutningar, föreningar och enskilda som har intresse av<br />
planen. Inkomna synpunkter under samrådet redovisas i samrådsredogörelsen.<br />
Förslaget har efter samrådet kompletterats och reviderats<br />
av stadskontoret.<br />
Det reviderade planförslaget ställdes ut under tiden 16 juni – 1<br />
september 2008. Efter utställning har den föreslagna utbyggnaden<br />
av parkeringen i Ringenäs tagits bort, även mindre justeringar och<br />
kompletteringar har gjorts.<br />
Ändringar i planen efter samrådet markeras med streck i kanten<br />
närmast texten. De justeringar som är gjorda efter utställningen<br />
markeras med ett bredare streck utanför samrådsstrecket. Förutom<br />
ändringar har delar av texten strukits. Detta redovisas dock inte med<br />
markering.<br />
Planen antogs av kommunfullmäktige 2009-04-23. Planen vann lagakraft<br />
2009-12-16.<br />
Samråd Utställning Antagande<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad oktober 2010.<br />
Sven Olof Nilsson Louise Heimler<br />
Samhällsbyggnadschef Planarkitekt<br />
Martina Pihl Fritsi<br />
Planarkitekt
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
4<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
SAMMANFATTNING<br />
Karta 1 - Planområdets läge i kommunen.<br />
Planområdet är beläget vid kusten, ca 8 km från <strong>Halmstad</strong>s<br />
centrum. Planområdet omfattar Tylösand, Frösakull,<br />
Ringenäs, Sandhamn, Görvik samt Tylön.<br />
Planens syfte är att diskutera bevarandefrågor och utvecklingsmöjligheter<br />
för området samt att redovisa den<br />
mark- och vattenanvändning som ska ligga till grund<br />
för efterkommande planering och ställningstaganden.<br />
Stadsdelarna inom planområdet har vuxit fram som<br />
fritidshusområden, men har under årens lopp fått en<br />
allt högre del bofast befolkning. Områdena vid havet<br />
är mycket populära, vilket resulterar i ett högt bebyggelsetryck<br />
och höga priser. Planen diskuterar områdenas<br />
karaktärer och hur stadsdelarna kan utvecklas utan<br />
att förlora sin identitet då bebyggelsen idag är större än<br />
tidigare.<br />
Planen föreslår främst områden för ny bostadsbebyggelse<br />
med syfte att tillskapa blandade boendeformer<br />
inom området samt områden för bl.a. hotell-, restaurang-<br />
och campingverksamhet. Planen anger fyra större<br />
områden för bostäder.<br />
I Frösakull föreslås ett område i den nordöstra delen<br />
i närheten av skolan samt ett område för lägenheter<br />
vid Tylö Center (Kronolund). Ytterligare ett område<br />
är föreslaget för bostadsbebyggelse i den sydöstra delen<br />
av Frösakull, vid Kungsvägen-Fammarpsvägen. I<br />
Tylösand fi nns det fjärde större utbyggnadsområdet i<br />
området mellan Tylösandsvägen och Handikappbadet.<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Antagandehandling<br />
Förslagen syftar till att tillskapa varierade boendeformer<br />
inom planområdet.<br />
Planområdet är viktigt för rekreation och turism. Sandstranden<br />
är en viktig målpunkt, särkskilt under sommaren.<br />
Området har stora grönområden, varav delar<br />
tillhör golfbanan, och har ett högt rekreationsvärde.<br />
Planen föreslår att större delen av grönstrukturen bevaras<br />
och att tillgängligheten till stranden tillgodoses.<br />
En viktig funktion inom planområdet är att möta efterfrågan<br />
på korttidsboende för besökare. Planen föreslår<br />
ett nytt område för hotell söder om S:t Olofs kapell i<br />
Tylösand. Nytt område för turistiskt boende öster om<br />
Kungsvägen vid Tylebäck föreslås samt möjlighet för<br />
Karlstorps camping att expandera åt norr, samtidigt<br />
som området kring Nyrebäcken säkerställs för allmänheten.<br />
Planen medger konferensverksamhet i den befi ntliga<br />
bebyggelsen på Tylön. Tylön är en unik häckningsplats<br />
för sjöfåglar och har höga biologiska värden. Bebyggelsen<br />
på ön har höga kulturhistoriska värden, vilket<br />
ställer krav på bevarande och försiktighet. Verksamheten<br />
tillåts inte medföra negativ påverkan på fågellivet,<br />
särskilt inte under häckningsperioden.<br />
I Tylösand föreslås servicen utvecklas för att accentuera<br />
Tylösand som besöksmål. Aktiviteter koncentreras<br />
till stranden nedanför hotellet. Strandnära service föreslås,<br />
samt centrumutveckling från hotellet och söder<br />
ut längs Tylösandsvägen.<br />
Planen föreslår mindre trafi kåtgärder för att höja trafi<br />
ksäkerheten. Framför allt gäller detta infarterna till<br />
Sandhamn/Görvik där vänstersvängfält föreslås på<br />
Nya Tylösandsvägen. Planen föreslår även två alternativ<br />
till vägreservat för en framtida förbindelse från<br />
Frösakull till Kustvägen/centrum.<br />
5
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
6<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
INNEHÅLL<br />
1. INLEDNING ..................................................9<br />
1.1 Syfte ............................................................9<br />
1.2 Planområdets läge och avgränsning...........9<br />
1.3 Bakgrund och problemställningar ...............9<br />
2. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ..........10<br />
2.1 Historisk bakgrund ......................................10<br />
2.2 Tidigare planering och ställningstaganden .10<br />
Översiktsplan .......................................................... 10<br />
Detaljplaner ............................................................ 12<br />
2.3 Gällande bestämmelser ..............................12<br />
Riksintresse enligt 3 kapitlet miljöbalken ................ 13<br />
Riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken ................ 15<br />
Naturreservat ......................................................... 16<br />
Djur- och växtskyddsområde ................................. 17<br />
Strandskyddsområde ............................................ 17<br />
Särskilda skyddade områden/<br />
Natura 2000 områden ........................................... 17<br />
Skyddsskogsområde enligt skogsvårdslagen ........ 18<br />
Fornlämningar ........................................................ 18<br />
Byggnadsminnen .................................................... 19<br />
Hotade arter ............................................................ 19<br />
2.4 Människorna ...............................................20<br />
Folkmängd .............................................................. 20<br />
Befolkningsutveckling ............................................. 20<br />
Åldersstruktur ......................................................... 20<br />
Ursprung ................................................................. 21<br />
Utbildning ................................................................ 21<br />
Sysselsättning ........................................................ 21<br />
Bilinnehav ............................................................... 22<br />
2.5 Bebyggelsekaraktär ....................................22<br />
Tylösand ................................................................. 22<br />
Frösakull ................................................................. 24<br />
Sandhamn .............................................................. 25<br />
2.6 Näringsliv och verksamheter ......................25<br />
2.7 Markägare ..................................................27<br />
2.8 Kommunikationer ........................................27<br />
Vägar ...................................................................... 27<br />
Gång- och cykelvägar ............................................. 31<br />
Kollektivtrafi k .......................................................... 31<br />
2.9 Teknisk försörjning ......................................32<br />
2.10 Friluftsliv, rekreation och turism ................32<br />
2.11 Naturmiljö och grönstruktur .......................34<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Antagandehandling<br />
2.12 Hälsa, risker och skydd .............................36<br />
Buller ....................................................................... 36<br />
Markpåverkan ......................................................... 38<br />
Vattentäkter ............................................................ 38<br />
2.13 Utbildning ..................................................38<br />
Förskola .................................................................. 38<br />
Grundskola ............................................................ 38<br />
2.14 Sociala strukturer och socialt liv ................39<br />
2.15 Riskanalys .................................................40<br />
3. ÖVERVÄGANDEN OCH MOTIV .................42<br />
3.1 Bebyggelse .................................................42<br />
3.2 Näringsliv och verksamheter ......................42<br />
3.3 Kommunikationer ........................................42<br />
3.4 Teknisk försörjning ......................................43<br />
3.5 Friluftsliv, rekreation och turism ..................43<br />
3.6 Naturmiljö och grönstruktur ........................43<br />
3.7 Hälsa, risker och skydd...............................44<br />
3.8 Utbildning ....................................................44<br />
3.9 Sociala strukturer och socialt liv .................44<br />
4. PLANFÖRSLAG OCH<br />
REKOMMENDATIONER .................................45<br />
4.1 Bebyggelse .................................................45<br />
Nya bostadsområden ............................................. 45<br />
Riktlinjer befi ntliga bostadsområden ...................... 47<br />
4.2 Näringsliv och verksamheter ......................50<br />
4.3 Kommunikationer ........................................52<br />
4.4 Teknisk försörjning ......................................55<br />
4.5 Friluftsliv, rekreation och turism ..................55<br />
Riksintresse för friluftsliv ........................................ 57<br />
4.6 Naturmiljö och grönstruktur ........................57<br />
Riksintresse för naturvård ...................................... 59<br />
4.7 Utbildning ....................................................59<br />
4.8 Sociala strukturer och socialt liv .................59<br />
5. FÖLJDUPPDRAG ........................................65<br />
BILAGOR ........................................................66<br />
FÖRTECKNINGAR ..........................................66<br />
Underlagsmaterial ............................................66<br />
7
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
BILAGOR I HUVUDRAPPORTEN<br />
Länsstyrelsens granskningsyttrande<br />
Kommunfullmäktiges protokoll<br />
8<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
1. INLEDNING<br />
Karta 2 – Illustration över planområdets läge i förhållande<br />
till <strong>Halmstad</strong> och omgivande orter.<br />
1.1 Syfte<br />
Planens syfte är att diskutera bevarandefrågor och utvecklingsmöjligheter<br />
för området samt att redovisa den<br />
mark- och vattenanvändning som ska ligga till grund<br />
för efterkommande planering och ställningstaganden.<br />
Syftet omfattar både lämpliga områden för ny bebyggelse<br />
och kommunikationer samt bevarandevärda natur-<br />
och kulturmiljöer.<br />
1.2 Planområdets läge och<br />
avgränsning<br />
Planområdet ligger 7-9 kilometer från centrala <strong>Halmstad</strong>.<br />
Planområdet omfattar sammanlagt ca 1500 ha,<br />
varav drygt 600 ha är vattenområde.<br />
Planområdet består av följande delområden (söderifrån):<br />
Sandhamn/Görvik , Tylösand, Tylön, Frösakull<br />
och del av Ringenäs . Avgränsningen följer den indelning<br />
i statistikområden som kallas nyckelkodsområden.<br />
Avgränsningen är dock inte helt statisk utan ett<br />
fl ertal sakfrågor kommer att beröra områden även utanför<br />
planområdet, t.ex. trafi k- och grönstrukturer.<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Karta 3 - Planområdets delområden.<br />
Antagandehandling<br />
1.3 Bakgrund och problemställningar<br />
Tylösand, Frösakull och Sandhamn genomgår idag en<br />
förändring - karaktären av fritidshusområden och badorter<br />
omvandlas successivt till permanenta bostadsområden<br />
med en ökad exploatering. Attraktiviteten<br />
att bosätta sig och ha sommarhus i dessa orter är stort.<br />
Närheten till både havet och stadskärnan är kvalitéer,<br />
vilka har medverkat till att bostadsbeståndet är exklusivt.<br />
Bebyggelsens och tomternas karaktär förändras<br />
då fritidsboende blir permanentboende och detta inverkar<br />
på förhållandet mellan grönska och bebyggelse.<br />
Samtidigt som åretruntbefolkningen ökar, fortsätter<br />
antalet sommarbesökare till områdena, framför allt<br />
Tylösand, att vara stort. Detta innebär att behoven,<br />
t.ex. parkeringsmöjligheter, kollektivtrafi kförsörjning,<br />
gatudimensionering, renhållning, bullerskydd, etc.,<br />
varierar kraftigt mellan sommar- och vintersäsong.<br />
Kustområdet omfattas av både 3 och 4 kap. miljöbalken<br />
(MB) för friluftsliv/rörligt friluftsliv. I översiktsplanen<br />
för <strong>Halmstad</strong>s kommun är kustsamhällena<br />
9
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
viktiga för närrekreation för tätort, framför allt havet<br />
och stranden men även de vegetationsstråk som delar<br />
upp bebyggelsen. De värden som områdena besitter<br />
ska bevaras för kommande generationer och en högre<br />
exploatering måste vara förenlig med detta samtidigt<br />
som boendekvaliteten för den bofasta delen av befolkningen<br />
ska vara god även med ett stort antal besökare<br />
under sommarmånaderna.<br />
Stadsdelarna inom planområdet är idag fortfarande separerade<br />
från varandra, med undantag för Sandhamn<br />
och Görvik. En frågeställning att behandla är hur varje<br />
orts karaktär ska bevaras och förstärkas eller om en<br />
framtida exploatering ska medföra att orterna kommer<br />
att få en sammanhängande struktur av bebyggelse.<br />
Distinktionen mellan stadsdelarna är idag diffus,<br />
framför allt för turister där namnet Tylösand kan omfatta<br />
hela kuststräckan från Tylösand till Ringenäs.<br />
2. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR<br />
2.1 Historisk bakgrund<br />
Orterna vid kusten började sin egentliga framväxt under<br />
1900-talets början, från att tidigare varit utmark<br />
och mest präglats av fi sknäring och kustbevakningsverksamhet.<br />
Industrialiseringen hade börjat i Sverige<br />
och innebar att livs- och arbetsförhållandena förändrades<br />
för befolkningen. Trångboddhet och dålig luft<br />
föranledde att svaga och bleka stadsbarn till mindre<br />
bemedlade erbjöds sommarvistelse på den barnkoloni<br />
som uppfördes i södra Tylösand under 1900-talets början.<br />
Under de första decennierna började badgästerna<br />
hitta ut till de salta bad och den friska luft, som kusten<br />
hade att erbjuda. Tylösand var det område som först<br />
etablerades med restaurang och så småningom hotell<br />
och sommarbostäder. Tältstaden i södra Tylösand blev<br />
snabbt permanenta fritidshus och tälten ersattes snart<br />
av små, enkla trähus och har sedan dess varit karaktärsgivande<br />
för området.<br />
I Frösakull vändes blickarna mot Tylösand under<br />
1930-talet, där badorten då redan var etablerad, och<br />
viljan fanns att skapa ett liknande rekreationsområde<br />
i Frösakull, vilket också gjordes. Stugor för familjer<br />
lanserades som ett, redan då, lugnare alternativ till Tylösand<br />
med lummiga trädgårdar med relativt små hus.<br />
10<br />
Bostadsbeståndet är huvudsakligen enbostadshus<br />
inom hela planområdet och det stads- och strandnära<br />
läget gör att värdet på fastigheter är högt. Medelåldern<br />
i Tylösand, Frösakull och Sandhamn är 44,9 år, vilket<br />
är drygt 4 år högre än för kommunen som helhet.<br />
Den demografi ska sammansättningen visar att antalet<br />
unga vuxna (18-30 år) ligger betydligt lägre inom planområdet<br />
än i både <strong>Halmstad</strong> tätort och i kommunen.<br />
Detta kan bero på att tillgången på hyreslägenheter är<br />
begränsat och att fastighetspriserna ligger högt. Tylösand,<br />
Frösakull och Sandhamn har även en homogen<br />
befolkning där endast 6,3 % är födda utomlands, varav<br />
de fl esta inom Nordeuropa. Detta gör att det fi nns anledning<br />
att refl ektera över hur fl er boendeformer kan<br />
erbjudas för att öka mångfalden inom området.<br />
Fram till 1960/70-talet var besökssäsongen koncentrerad<br />
till sommarmånaderna, både för hotellet och för<br />
stugområdena. Standardhöjningen och permanentboendet<br />
kom framför allt under 1980-talet, då det kom<br />
nya byggnadsplaner och husen tilläts bli större samtidigt<br />
som det kommunala vatten- och avloppsnätet<br />
dragits fram. Befolkningen ökade kontinuerligt fram<br />
till mitten av 90-talet, då ökningen avstannade för att i<br />
början av 2000 långsamt öka igen. Förhållandet mellan<br />
fritids- och permanentboende är idag inom hela planområdet<br />
ungefär 40 % fritidshus och 60 % permanentbostäder.<br />
2.2 Tidigare planering och<br />
ställningstaganden<br />
Översiktsplan<br />
En översiktsplan är ett kommunomfattande strategiskt<br />
dokument som i stora drag redogör för hur vatten- och<br />
markområden ska användas i framtiden. Varje kommun<br />
ska, enligt plan- och bygglagen, ha en aktuell<br />
översiktsplan, vilken ska ge riktlinjer för kommande<br />
planeringsprocesser och redogöra för hur den bebyggda<br />
miljön ska utvecklas och bevaras. Översikts-<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
planen är, till skillnad från detaljplanen, inte juridiskt<br />
bindande utan ett vägledande dokument där föreslagen<br />
användningen är en sammanvägning av förutsättningar,<br />
lämplighet, miljökonsekvenser och allmänna<br />
intressen. Syftet med översiktsplanen är att underlätta<br />
detaljplaneringen då de övergripande konsekvenserna<br />
och lämpligheten behandlats i översiktsplaneprocessen.<br />
Översiktsplanen för <strong>Halmstad</strong>s kommun, antagen av<br />
kommunfullmäktige 2002-04-25, anger Tylösand,<br />
Frösakull och Sandhamn som delar av staden och<br />
föreslår områden för förändrad markanvändning.<br />
Karta 4 - Utsnitt ur Översiktsplan 2000.<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Antagandehandling<br />
Hallands kustområde omfattas av riksintressen (se<br />
nedan), vilket begränsar exploateringsmöjligheterna.<br />
Översiktsplanen föreslår ny bebyggelse i anslutning<br />
till befi ntliga bebyggelsestrukturer. Kustområdets<br />
grönområden är markerat som stadsnära friluftslivsområde<br />
och närrekreationsområde och ingår även i ett<br />
större grönstråk från Västra stranden till Ringenäs. I<br />
Tylösand föreslår översiktsplanen ca 50 lägenheter i<br />
grupp vid Tylöhusvägen och en förtätning inom befi<br />
ntlig bebyggelsestruktur med ca 30 lägenheter. I Frösakull<br />
föreslås tre nya områden för bebyggelse med<br />
sammanlagt 180 lägenheter. I nordöstra delen är även<br />
ett fritidshusområde markerat, vilket idag är utbyggt.<br />
11
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
Förtätning inom befi ntlig struktur omfattar ca 50 lägenheter.<br />
Sandhamn föreslås byggas ut mot norr med<br />
ca 20 lägenheter. I övrigt förväntas ingen nämnbar<br />
förtätning inom området. Öster om Kungsvägen vid<br />
Tylebäck fi nns ett område markerat för turistiskt boende.<br />
I övrigt föreslås befi ntliga grönområden bevaras<br />
och planen kommenterar även promenadstråk inom<br />
golfbanorna som friluftsområden med området kring<br />
Nyrebäcken som ett huvudstråk.<br />
Detaljplaner<br />
För området fi nns ett antal olika detaljplaner med varierande<br />
syften och innehåll. Plan- och bygglagen (PBL)<br />
anger ett visst obligatoriskt innehåll för detaljplaner.<br />
Av en detaljplan ska framgå hur de olika intressena har<br />
sammanvägts och hur gemensamma frågor har lösts.<br />
Utformningen och användningen av gator och andra<br />
allmänna platser ska redovisas liksom användningen<br />
av kvartersmark och vattenområden. Detaljplanen styr<br />
alltså i detalj hur marken och vattnet får användas, var<br />
och hur man får bygga eller förändra.<br />
I Tylösand, Frösakull och Sandhamn fi nns det runt 30<br />
antagna detaljplaner. Både i Tylösand och Frösakull<br />
pågår parallellt med denna fördjupade översiktsplan<br />
ett antal detaljplanearbeten. Detaljplanerna anger i huvudsak<br />
markanvändning för bostäder samt golf-, camping-,<br />
hotell- och restaurangverksamhet.<br />
12<br />
2.3 Gällande bestämmelser<br />
I miljöbalken anges ett fl ertal olika sätt för att skydda<br />
områden. Syftena kan vara att bevara biologisk mångfald,<br />
vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller<br />
livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter, tillgodose<br />
behov av områden för friluftslivet, skydda ett särpräglat<br />
naturföremål etc. I beslutet anges de bestämmelser<br />
bl.a. inskränkningar i rätten att använda mark- eller<br />
vattenområdet som behövs för att uppnå syftet med<br />
förordnandet. Det kan gälla t.ex. förbud mot bebyggelse,<br />
uppförande av stängsel, upplag, schaktning,<br />
täkt, uppodling, dikning, plantering, avverkning mm.<br />
Landskapsbildskydd är begrepp enligt f.d. naturvårdslagen<br />
och behålls för de områden som har fått sina<br />
skydd med stöd av den.<br />
Riksintresse avser områden och verksamheter som<br />
är av stor betydelse och värde ur nationell synpunkt.<br />
Det är de centrala sektorsmyndigheterna som beslutar<br />
om vilka områden som ska vara av riksintresse. Riksintressen<br />
anges för såväl bevarande, t.ex. natur- och<br />
kulturminnesvård, som exploatering, t.ex. nya vägsträckningar<br />
och industriproduktion. Riksintressena<br />
ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada det<br />
som behöver bevaras eller utnyttjas för visst ändamål.<br />
Tillsammans omfattar riksintressena en areal som<br />
motsvarar drygt 30 % av hela landets yta. Inom planområdet<br />
omfattas i princip allt av något riksintresse.<br />
Nedan följer en genomgång av gällande riksintresse<br />
för planområdet. För övriga bestämmelser hänvisas<br />
till Översikplan 2000.<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
Riksintresse enligt 3 kapitlet miljöbalken<br />
Riksintresse för naturvården<br />
6 § Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt<br />
som har betydelse från allmän synpunkt på grund av<br />
deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn<br />
till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder<br />
som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.<br />
Behovet av grönområden i tätorter och i närheten<br />
av tätorter skall särskilt beaktas.<br />
Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården<br />
eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder<br />
som avses i första stycket.<br />
Områden av riksintresse för naturvården ska representera<br />
huvuddragen i den svenska naturen och utgöra de<br />
mest värdefulla områdena i ett nationellt perspektiv.<br />
Inom planområdet fi nns följande områden:<br />
Bobergs udde – Ringenäs (NN15)<br />
Mångformigt kustavsnitt, ljunghedar, fl ygsandsfält<br />
med sanddyner, strandängar, hällmarker, rik fl ora och<br />
fauna.<br />
Laholmsbukten - Eldsbergaåsen - Genevadsåsen - Lagan<br />
(NN19)<br />
Havsbukt och sandvandringskust med värden för fi skeribiologi.<br />
Flygsandsfält, tallskog, lövsumpskog,<br />
vandrande åmynningar, fuktängar, rullstensås samt<br />
rik fl ora och fauna.<br />
Riksintresse för kulturmiljön<br />
6 § Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt<br />
som har betydelse från allmän synpunkt på grund av<br />
deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn<br />
till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder<br />
som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.<br />
Behovet av grönområden i tätorter och i närheten<br />
av tätorter skall särskilt beaktas.<br />
Kulturmiljöer ska representera olika tidsperioder, näringar<br />
och byggnads- och boendeförhållanden för olika<br />
sociala grupper. Inom planområdet fi nns följande<br />
område:<br />
Tyludden - Tylöns fyrplats (KN 34)<br />
Förhistoriska gravrösen och bebyggelse som belyser<br />
olika sidor av kustnäringens utveckling - sjöfartens utbyggnad<br />
i lots- och fyrplatser, ett mindre fi skeläge och<br />
”Tältstaden”, en tidig badortsbebyggelse med anknytning<br />
till arbetarrörelsen.<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Karta 5 - Riksintresse för naturvård.<br />
Karta 6 - Riksintresse för kulturmiljövård.<br />
Antagandehandling<br />
13
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
Riksintresse för friluftslivet<br />
6 § Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt<br />
som har betydelse från allmän synpunkt på grund av<br />
deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn<br />
till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder<br />
som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.<br />
Behovet av grönområden i tätorter och i närheten<br />
av tätorter skall särskilt beaktas.<br />
Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i<br />
naturen för naturupplevelser, fysisk aktivitet och avkoppling.<br />
Områden av riksintresse för friluftslivet<br />
ska ha stora friluftsvärden på grund av särskilda natur-<br />
och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och<br />
god tillgänglighet för allmänheten. De är eller kan bli<br />
attraktiva för besökare från hela eller en stor del av<br />
landet eller utlandet. Inom planområdet fi nns följande<br />
område:<br />
Skrea strand – Tylösand (FN 10)<br />
Omväxlande kustavsnitt, delvis med sandstränder med<br />
dyner, delvis med klippkuster. Vacker landskapsbild,<br />
en stor tillgänglighet och etablerat fritidsutnyttjande.<br />
Bad, båtsport och fritidsfi ske samt strövområden med<br />
spår, stigar och fritidsvägar gynnar friluftslivet.<br />
14<br />
Riksintresse för energiproduktion – vindkraft<br />
8 § Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga<br />
för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion,<br />
energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning<br />
eller avfallshantering skall så långt möjligt<br />
skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten<br />
eller utnyttjandet av sådana anläggningar.<br />
Områden som är av riksintresse för anläggningar som<br />
avses i första stycket skall skyddas mot åtgärder som<br />
kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av<br />
anläggningarna.<br />
Halland är ett län med bra vindförhållanden på land<br />
och till havs. Energimyndigheten har tagit fram områden<br />
som är av riksintresse för elproduktion från vindkraft.<br />
Det är en signal om att vindkraftsutbyggnad är<br />
väl lämpad i dessa områden. Inom planområdet fi nns<br />
följande område för riksintresse:<br />
Havsområde utanför södra Hallands kust ( N11)<br />
Länsstyrelsen har föreslagit att området utgår som<br />
riktintresseområde.<br />
Karta 7 - Riksintresse för friluftsliv. Karta 8 - Riksintresse för vindkraften. Området föreslås<br />
av länsstyrelsen utgå som riksintresseområde.<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
Riksintresse för totalförsvaret<br />
9 § Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret<br />
skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder<br />
som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen.<br />
Områden som är av riksintresse på grund av att de<br />
behövs för totalförsvarets anläggningar skall skyddas<br />
mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten<br />
eller utnyttjandet av anläggningarna.<br />
10 § Om ett område enligt 5-8 §§ är av riksintresse<br />
för fl era oförenliga ändamål, skall företräde ges åt det<br />
eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en<br />
långsiktig hushållning med marken, vattnet och den<br />
fysiska miljön i övrigt. Behövs området eller del av<br />
detta för en anläggning för totalförsvaret skall försvarsintresset<br />
ges företräde.<br />
[…]<br />
Inom planområdet fi nns inget riksintresse för totalförsvaret,<br />
men i direkt anslutning norr och väster ligger<br />
Ringenäs skjutfält, som är av intresse för totalförsvaret.<br />
Största delen av riksintresseområdet fi nns till havs.<br />
Beslut utfärdat av Fortifi kationsverket 1989.<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Antagandehandling<br />
Riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken<br />
1 § De områden som anges i 2-8 §§ är, med hänsyn till<br />
de natur- och kulturvärden som fi nns i områdena, i sin<br />
helhet av riksintresse. Exploateringsföretag och andra<br />
ingrepp i miljön får komma till stånd endast om<br />
1. det inte möter något hinder enligt 2-8 §§ och<br />
2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas<br />
natur- och kulturvärden.<br />
Bestämmelserna i första stycket 2 och i 2-6 §§ utgör<br />
inte hinder för utvecklingen av befi ntliga tätorter eller<br />
av det lokala näringslivet eller för utförandet av<br />
anläggningar som behövs för totalförsvaret. Om det<br />
fi nns särskilda skäl utgör bestämmelserna inte heller<br />
hinder för anläggningar för utvinning av sådana fyndigheter<br />
av ämnen eller material som avses i 3 kap. 7 §<br />
andra stycket. Lag (2001:437).<br />
2 § Inom följande områden skall turismens och friluftslivets,<br />
främst det rörliga friluftslivets, intressen<br />
särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av<br />
exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön:<br />
[…]<br />
Kustområdet i Halland<br />
Karta 9 - Riksintresse för totalförsvaret. Karta 10 - Riksintresse för friluftsliv enligt kap 4 MB.<br />
15
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
I miljöbalkens 4 kapitel § 2 fi nns, av riksdagen beslutade,<br />
geografi ska områden vilka har särskilda natur-<br />
och kulturvärde,. Kustområdet i Halland fi nns med<br />
bland dessa områden där särskilda bestämmelser för<br />
hushållning med mark och vatten gäller samt där området<br />
i sin helhet är av riksintresse. Exploatering inom<br />
dessa områden får därför bara ske under vissa förutsättningar.<br />
Inom planområdet fi nns följande område:<br />
Kustområdet i Halland<br />
Hela Hallandskusten omfattas av riksintresse enligt<br />
4 kap. MB. Kustlandskapet är omväxlande med både<br />
öppen och skogsbevuxen mark och unika sanddyner.<br />
Rekreationsmöjligheterna i kustområdet är höga och<br />
inom riksintresset ska turismens och det rörliga friluftslivets<br />
intressen tas tillvara. Planering och exploatering<br />
av kustområdet ska, om inte särskilda skäl föreligger,<br />
vara förenligt med riksintresset.<br />
Naturreservat enligt 7 kapitlet miljöbalken<br />
4 § Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen<br />
eller kommunen förklaras som naturreservat i syfte att<br />
bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla<br />
naturmiljöer eller tillgodose behov av områden<br />
för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda,<br />
återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller<br />
livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras<br />
som naturreservat.<br />
I ett naturreservat skyddas och vårdas värdefulla naturområden<br />
enligt 7 kap MB. Naturreservaten ska bidra<br />
till att bevara den biologiska mångfalden genom<br />
att vårda, bevara och skydda värdefulla naturmiljöer<br />
samt återställa eller nyskapa områden för naturvård.<br />
Naturreservaten ska även tillgodose behoven av områden<br />
för friluftslivet samt att skydda, återställa eller<br />
nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter. Inom planområdet<br />
fi nns följande områden:<br />
Tylön<br />
Tylön och omgivande vattenområde är skyddat som<br />
naturreservat för att bibehålla optimala förhållanden<br />
för häckande sjöfåglar. Ljung och gräs täcker största<br />
delen av kommunens enda ö och fåglar som har sina<br />
häckningsplatser här är bl.a. ejder, havstrut, fi sktärna<br />
och den rödlistade tobisgrisslan.<br />
Eketånga<br />
Eketånga är ett trädbevuxet fl ygsandsområde som<br />
främst är naturreservat för friluftslivet. Det tätortsnä-<br />
16<br />
ra läget gör att området är viktigt för närrekreation.<br />
Främst växer björk och tall inom området.<br />
Möllegård<br />
Trots att Möllegård ligger utanför planområdet, kan<br />
reservatet påverka planeringsförutsättningarna. Möllegård<br />
karaktäriseras av mjuka kullar och fl ygsandsryggar<br />
med ekhagar, naturbetesmarker och klibbalskog av<br />
översilningstyp. Nyrebäcken rinner genom området<br />
och det fi nns två nyckelbiotoper med rödlistade arter.<br />
Nyrebäckens dalgång<br />
Nyrebäcken ligger delvis inom naturreservatet för<br />
Möllegård (se ovan) och är ett reproduktionsområde<br />
för havsöring och grönling. Nyrebäcken har föreslagits<br />
ingå som riksintresse för fritidsfi sket. Området kring<br />
Nyrebäcken omfattas även landskapsbildsskydd enligt<br />
7 kapitlet 4 § miljöbalken (beslut enl. NVL § 19).<br />
Karta 11 - Naturreservat.<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
Djur- och växtskyddsområde enligt 7 kapitlet<br />
miljöbalken<br />
12 § Om det utöver förbud enligt 8 kap. 1 och 2 §§<br />
eller förbud och begränsningar enligt jakt- och fi skelagstiftningen<br />
behövs särskilt skydd för en djur- eller<br />
växtart inom ett visst område, får länsstyrelsen eller<br />
kommunen meddela föreskrifter som inskränker rätten<br />
till jakt eller fi ske eller allmänhetens eller markägarens<br />
rätt att uppehålla sig inom området.<br />
Inom planområdet fi nns följande område:<br />
Tylön<br />
För att skydda häckningsplatser och fågellivet har länsstyrelsen<br />
har inrättat särskilda föreskrifter för Tylön.<br />
Detta innebär bl.a. att stora delar av ön inte får besökas<br />
under häckningssäsong (april till juli) samt att vegetation<br />
inte får skadas eller djurlivet avsiktligt störas. Det<br />
är heller inte tillåtet att tälta eller elda på Tylön.<br />
Strandskyddsområde enligt 7 kapitlet<br />
miljöbalken<br />
13 § Strandskydd råder vid havet och vid insjöar och<br />
vattendrag.<br />
Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna<br />
för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda<br />
livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.<br />
Generellt strandskydd gäller land- och vattenområde<br />
intill 100 meter från strandlinjen. Länsstyrelsen kan<br />
besluta om utökat avstånd till högst 300 meter. Syftet<br />
är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv<br />
och att bevara goda livsvillkor på land och i<br />
vatten för djur- och växtlivet. Inom strandskyddsområdet<br />
för man inte uppföra nya byggnader, ändra användningen<br />
av dem till väsentligt annat ändamål eller<br />
utföra andra anläggningar eller anordningar som<br />
påverkar allmänhetens möjligheter till friluftsliv eller<br />
väsentligt försämrar livsvillkoren för djur- och växtarter.<br />
Om det fi nns särskilda skäl kan man få dispens<br />
från bestämmelserna.<br />
Inom planområdet fi nns följande områden:<br />
Havskusten<br />
Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet och<br />
utmed havskusten är området på land utökat till 300<br />
meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd.<br />
Områden med detaljplaner fastställda innan 1975 om-<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Antagandehandling<br />
fattas inte av strandskyddet. Inom planområdet har<br />
strandskyddsbestämmelserna inte införts inom detaljplanelagda<br />
områden.<br />
Nyrebäcken<br />
Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill<br />
100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd.<br />
Särskilda skyddade områden/Natura 2000<br />
områden enligt 7 kapitlet miljöbalken<br />
28 § Regeringen får förklara ett naturområde som<br />
särskilt skyddsområde, om området enligt direktiv<br />
79/409/EEG är särskilt betydelsefullt för skyddet av<br />
vilda fåglar.<br />
Ett område som enligt artikel 4.4 i direktiv 92/43/EEG<br />
om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter<br />
har valts ut som ett område av intresse för gemenskapen<br />
skall av regeringen förklaras som särskilt bevarandeområde.<br />
Regeringen får efter samråd med kommissionen upphäva<br />
en förklaring enligt första eller andra stycket, om<br />
områdets naturvärden inte längre motiverar en sådan<br />
förklaring. Lag (2001:437).<br />
Natura 2000 är ett nätverk av särskilt värdefulla naturområden<br />
inom EU. Syftet är att bevara naturtyper<br />
och livsmiljöer för arter, som EU-länderna har kommit<br />
överens om är av gemensamt intresse. Natura 2000 har<br />
tillkommit med stöd av EG:s Habitat- och fågeldirektiv.<br />
För åtgärder inom ett Natura 2000-område krävs<br />
särskilt tillstånd. De områden som är beslutade som<br />
Natura 2000-områden omfattas även av miljöbalkens<br />
7 kap 28 § som särskilt skyddsområde. Inom planområdet<br />
fi nns följande område:<br />
Tylön<br />
Ön är en viktig häckningsplats för sjöfågel med en<br />
av västkustens största koncentrationer av ejder, samt<br />
kolonier av grå- och havstrut. Tylön är beslutat som<br />
naturreservat enligt fågeldirektivet. (68 ha, SPA mars<br />
1996, SPA arter – Fisktärna (A193); Jorduggla (A222);<br />
Storskarv (A391)).<br />
17
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
Karta 12 - Natura 2000-område.<br />
Karta 13 - Skyddsskogsområde.<br />
18<br />
Skyddsskogsområde enligt skogsvårdslagen<br />
15 § Regeringen meddelar föreskrifter om att skog som<br />
är svår att föryngra på grund av dess ogynnsamma<br />
läge eller som behövs som skydd mot sand- eller jordfl<br />
ykt eller för att förhindra att fjäll- gränsen fl yttas ned<br />
skall avsättas som svårföryngrad skog eller skyddsskog.<br />
Regeringen eller den myndighet som regeringen<br />
bestämmer meddelar också föreskrifter om vilka delar<br />
av den svårföryngrade skogen som skall anses utgöra<br />
fjällnära skog. Lag (1993:553).<br />
16 § I svårföryngrad skog eller skyddsskog får avverkning<br />
inte ske utan Skogsstyrelsens tillstånd.<br />
I ansökan om tillstånd skall sökanden redovisa vad<br />
han avser att göra för att tillgodose naturvårdens och<br />
kulturmiljövårdens intressen.<br />
I samband med att tillstånd ges kan Skogsstyrelsen besluta<br />
om åtgärder för att begränsa eller motverka olägenhet<br />
och trygga återväxten.<br />
Tillstånd behövs inte för röjning eller gallring som<br />
främjar skogens utveckling. Lag (2005:1164).<br />
Sandfl ykten var fram till 1800-talet ett stort problem<br />
för kustbönderna. Skogsplantering var den första åtgärd<br />
som vidtogs som gav varaktigt resultat och stoppade<br />
sandfl ykten. Utmed kusten fi nns därmed ett<br />
skyddsområde för skog som behövs som skydd mot<br />
sand- eller jordfl ykt. Avverkning får inte ske inom<br />
detta område utan tillåtelse från Skogsvårdsstyrelsen.<br />
Inom planområdet fi nns följande område:<br />
Kuststräckan<br />
Hela planområdet ligger inom skyddsskogsområdet,<br />
där den befi ntliga vegetationen av främst tall inte bara<br />
är sandfl yktsskydd utan är även karaktärsgivande för<br />
hela området.<br />
Fornlämningar<br />
Inom området fi nns många fornlämningar, både på<br />
fastlandet och på Tylön. Här fi nns rösen, som är en<br />
typisk företeelse i bergiga kuststräckningar i större<br />
delen av landet. Här fi nns även högar, gravar och andra<br />
lämningar, vilket tyder på att området har en lång<br />
historia.<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
Karta 14 - Schematisk redovisning av kända<br />
fornlämningar.<br />
Karta 16 - Hotade arter.<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Karta 15 - Byggnadsminnen.<br />
Byggnadsminnen<br />
Antagandehandling<br />
Tylöns fyrplats och Bruno Mathssons sommarhus är<br />
byggnadsminnen inom planområdet. Tylöns fyrplats<br />
är från 1850-1920 och är arkitektoniskt intressant och<br />
en miljöskapande byggnad. Bruno Mathssons sommarhur<br />
är ritat av honom själv på 1960-1970. Huset är<br />
unikt och introducerade en ny slags arkitektur.<br />
Hotade arter<br />
Inom planområdet fi nns många hotade arter, främst<br />
vid Ringenäs och längs Nyrebäcken upp mot Möllegård.<br />
De hotade arterna omfattar både fl ora och fauna.<br />
Dynlandskapet inom planområdet skapar livsbetingelser<br />
för mycket sällsynta arter, bl.a. murgrönsmöja och<br />
havsmurarbi, vilket gör området speciellt och känsligt<br />
för förändringar.<br />
19
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
2.4 Människorna<br />
Folkmängd<br />
Under 2007 fanns ungefär 2300 folkbokförda personer<br />
i Tylösand, Frösakull och Sandhamn. Befolkningen i<br />
kommunen var samtidigt ca 90 000 personer. Befolkningen<br />
inom planområdet utgör således ca 2,6 % av<br />
kommunens befolkning.<br />
Befolkningsutveckling<br />
Befolkningsutvecklingen i området var mellan mitten<br />
av 1980-talet och mitten av 1990-talet varit mycket<br />
god, men avstannade sedan för att under de senaste<br />
åren öka något igen. Befolkningen i Tylösand, Frösakull<br />
och Sandhamn ökade från drygt 1300 invånare år<br />
1985 till 2200 invånare år 2002.<br />
Antal invånare<br />
20<br />
2400<br />
2200<br />
2000<br />
1800<br />
1600<br />
1400<br />
1200<br />
1000<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
2,40%<br />
2,20%<br />
2,00%<br />
1,80%<br />
1,60%<br />
1,40%<br />
1,20%<br />
1,00%<br />
0,80%<br />
0,60%<br />
0,40%<br />
0,20%<br />
0,00%<br />
Befolkningsutveckling i Frösakull, Tylösand och Sandhamn 1985-2002<br />
Främst har befolkningsökningen kommit till stånd<br />
genom permanentning av fritidshus. Sannolikt kommer<br />
permanentningen att fortgå successivt under kommande<br />
år. Största antalet bostäder är friliggande enfamiljshus,<br />
både bland fritids- och permanentbostäder.<br />
Ett visst bestånd av fl erbostadshus fi nns idag inom<br />
planområdet och en fortsatt byggnation kan förväntas<br />
öka befolkningen och ge ett större boendeutbud.<br />
Åldersstruktur<br />
0<br />
1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002<br />
0 år 5 år 10<br />
år<br />
15<br />
år<br />
20<br />
år<br />
Åldersstruktur i jämförelse<br />
25<br />
år<br />
30<br />
år<br />
35<br />
år<br />
40<br />
år<br />
45<br />
år<br />
50<br />
år<br />
55<br />
år<br />
60<br />
år<br />
65<br />
år<br />
70<br />
år<br />
75<br />
år<br />
80<br />
år<br />
Medelåldern i Tylösand, Frösakull och Sandhamn är<br />
44,9 år, vilket är drygt 4 år högre än i <strong>Halmstad</strong> kommun.<br />
Det är en följd av att man i Tylösand, Frösakull<br />
och Sandhamn har en betydligt större andel av befolkningen<br />
som är äldre än 40 år och att man i området<br />
har ett ”underskott” av invånare i åldern 20 till 35 år.<br />
Anledningen till att åldersstrukturen ser ut som den<br />
gör kan delvis förklaras i permanentningen<br />
av fritidshus och de höga fastighetspriserna<br />
i Tylösand, Frösakull och<br />
Sandhamn. Även begränsningen i olika<br />
upplåtelseformer kan vara en bidragande<br />
faktor till att de ”unga vuxna” är få<br />
inom området.<br />
Tylösand, Frösakull<br />
och Sandhamn<br />
<strong>Halmstad</strong> kommun<br />
<strong>Halmstad</strong> tätort<br />
85<br />
år<br />
90<br />
år<br />
95<br />
år<br />
100år<br />
Diagram 1 – Befolkningsutveckling inom<br />
planområdet.<br />
Diagram 2 - Åldersstruktur i Tylösand,<br />
Frösakull och Sandhamn i jämförelse<br />
med <strong>Halmstad</strong> tätort och <strong>Halmstad</strong>s<br />
kommun.<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
Ursprung<br />
Endast 6,3 % av de boende i Tylösand, Frösakull<br />
och Sandhamn är födda utomlands. De<br />
största ursprungsländerna är Tyskland och<br />
Finland med ett 20-tal, i övrigt är ursprungen<br />
ganska spridda. Andelen med utländskt födelseland<br />
i kommunen är 12,4 % och 15,2 % i<br />
staden. Tylösand, Frösakull och Sandhamn är<br />
alltså ett homogent område ursprungsmässigt.<br />
Utbildning<br />
Utbildningsnivån i Tylösand, Frösakull och<br />
Sandhamn är betydligt högre än i kommunen<br />
i övrigt. Andelen med eftergymnasial utbildning<br />
i Tylösand, Frösakull och Sandhamn är 12<br />
procentenheter högre än kommunen i övrigt.<br />
Sysselsättning<br />
De boende i Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
arbetar i större utsträckning än kommunen<br />
i övrigt med handel och fi nanser, medan<br />
man i mindre utsträckning är sysselsatt inom<br />
tillverkning samt vård och omsorg.<br />
Av befolkningen i Tylösand, Frösakull och<br />
Sandhamn är ca 77% över 16 år. Merparten av<br />
de som arbetar gör det inom kommunen, men<br />
många pendlar till både andra kommuner och<br />
regioner för att arbeta. Totalt är det drygt 160<br />
personer som arbetar utanför Hallands län,<br />
kvinnorna utgör en tredjedel av dem.<br />
40%<br />
35%<br />
30%<br />
25%<br />
20%<br />
15%<br />
10%<br />
5%<br />
0%<br />
Jordbruk,<br />
skogsbruk, jakt,<br />
fiske<br />
Tillverkning,<br />
utvinning<br />
Energi-,<br />
vattenförsörjning,<br />
avfallshantering<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
45%<br />
40%<br />
35%<br />
30%<br />
25%<br />
20%<br />
15%<br />
10%<br />
5%<br />
0%<br />
Sysselsättning (näringsgren)<br />
Byggverksamhet<br />
Handel,<br />
kommunikationer<br />
Utbildningsnivå<br />
Antagandehandling<br />
Tylösand, Frösakull och<br />
Sandhamn<br />
<strong>Halmstad</strong><br />
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas<br />
Finansiell<br />
verksamhet,<br />
företagstjänster<br />
Diagram 4 - Sysselsättning inom olika näringsgrenar (2003/2004).<br />
Karta 17 - Födelseländer utanför Sverige för befolkningen inom<br />
planområdet.<br />
Diagram 3 – Utbildningsnivå inom planområdet i jämförelse med<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun (2003/2004).<br />
Utbildning,<br />
forskning<br />
Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun<br />
Vård, omsorg<br />
Personliga och<br />
kulturella tjänster<br />
Offentlig<br />
förvaltning mm<br />
Ej specificerad<br />
verksamhet<br />
21
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
Bilinnehav<br />
De boende i Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
har ett betydligt större bilinnehav än<br />
både <strong>Halmstad</strong> tätort och kommunen i övrigt.<br />
I Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
har drygt 20 % av familjerna två bilar eller<br />
fl er. Motsvarande siffra i kommunen är<br />
drygt 10 % och för <strong>Halmstad</strong> tätort knappt<br />
10 %. Inom planområdet har även hushåll<br />
med en bil högre representation i jämförelse<br />
med kommunen och <strong>Halmstad</strong> tätort. Således<br />
är antalet hushåll utan bil är få – ¼ av familjerna<br />
klarar sig utan bil. I jämförelse med<br />
<strong>Halmstad</strong> tätort och kommunen har drygt 40<br />
% av befolkningen ingen bil.<br />
2.5 Bebyggelsekaraktär<br />
Bebyggelsen inom planområdet är varierad både arkitektoniskt<br />
och volymmässigt. Gemensamt för större<br />
delen av bebyggelsen är dock att den domineras av friliggande<br />
enfamiljshus. I övrigt är karaktären skiftande<br />
både inom och mellan orterna. I vissa delar återfi nns<br />
den ursprungliga sommarhuskaraktären med inbäddade<br />
stugor medan andra områden har förvandlats till<br />
åretruntbostäder med större volymer och mer exponerade<br />
lägen. Nedan följer en beskrivning av bebyggelsekaraktärerna<br />
i Tylösand, Frösakull och Sandhamn.<br />
Tylösand<br />
Fritidshusen i Tylösand är främst från 1930–50-talet<br />
och delvis infl uerade av funktionalismens arkitektur.<br />
I början av 1970-talet började förvandlingen från fritidshus<br />
till åretruntbostäder, vilka byggdes i tidstypisk<br />
stil med tegel och tryckimpregnerat trä. Idag fortgår<br />
omvandlingen med mer varierade stilar utifrån egna<br />
önskemål och nutida ideal. I Tylösand möts det traditionella<br />
och det moderna på samma gata, från nationalromantik<br />
till funkis och postmodernistiska enklaver.<br />
I södra Tylösand återfi nns fortfarande mindre fritidshus<br />
och karaktären är generellt småskalig där naturen<br />
är dominerande. Husen, enfamiljshus traditionellt med<br />
träfasad och sadeltak i 1-1½ våning, ligger ofta placerade<br />
indragna på tomterna. Under sommarhalvåret<br />
skapar detta ett gaturum som ramas in av grönska och<br />
bidrar till att sommarhuskaraktären bibehålls.<br />
22<br />
60%<br />
50%<br />
40%<br />
30%<br />
20%<br />
10%<br />
0%<br />
Bilinnehav<br />
Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
<strong>Halmstad</strong> tätort<br />
<strong>Halmstad</strong> kommun<br />
Utan bil Med en bil Med 2 eller flera bilar<br />
Diagram 5 - Bilinnehav inom planområdet i jämförelse<br />
med <strong>Halmstad</strong> tätort och kommunen (2002).<br />
Bild 1 - Trähus med sadeltak i Tylösand.<br />
Bild 2 - Funkishus i Tylösand.<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
Bild 3 - Hus i Tylösand, som ligger indraget på tomten med<br />
träd planterade mot gatan.<br />
Bild 4 - Höga häckar omger husen. Tall är ett<br />
karaktärsgivande inslag i Tylösand<br />
I mellersta Tylösand har omvandlingen från sommarhus<br />
till åretruntbostäder gått längre än i de södra delarna.<br />
Området är här mer exploaterat och byggnadsvolymerna<br />
större. Större del av tomterna är bebyggda<br />
och husen har en mer framträdande roll i gatubilden<br />
här. Även i de mellersta delarna har omvandlingen<br />
skett successivt och husens arkitektur sträcker sig över<br />
olika tidsepoker; från början av 1900-talet med nationalromantiska<br />
trävillor, 30-talets funkishus med platta<br />
tak och rena linjer, 70- och 80-talets postmodernistiska<br />
stil med volyminösa hus och tak fram till dagens<br />
byggande i ”nyfunkis” och med putsade fasader och<br />
glaspartier. Gaturummet avgränsas av både staket och<br />
häckar, vilket ger varierade gaturum. Husen är karaktärsgivande<br />
tillsammans med vegetationen inom området.<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Bild 5 - Nybyggt hus i funkisstil i Tylösand.<br />
Antagandehandling<br />
Bild 6 - Delar av den äldre bebyggelsen fi nns kvar i<br />
Tylösand.<br />
23
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
Bild 7 - Bebyggelsen ligger vackert placerad i grönska i<br />
Frösakull.<br />
Bild 8 – Vackra utblickar mot havet i Frösakull.<br />
Bild 9 - Gaturummen i Frösakull präglas av grönska.<br />
24<br />
Det fi nns idag mest friliggande enfamiljshus, men<br />
även kvarter med radhus. Bebyggelsen består främst<br />
av hus uppförda i 1½ våning. Färgerna på husen varierar<br />
liksom fasadmaterialen.<br />
Norra Tylösand karaktäriseras av friliggande hus,<br />
vilka främst är för permanentboende. 1-2 våningar<br />
förekommer och postmodernismen har satt sin prägel<br />
och bryter skalan från de omkringliggande äldre husen.<br />
Även här varierar det arkitektoniska språket och<br />
fl era av husen har en personlig karaktär med starka<br />
uttryck. Området avgränsas i norr av Nyrebäcken och<br />
den vegetation som omger den. Även i den norra delen<br />
är vegetationen ett viktigt inslag för karaktären.<br />
Frösakull<br />
Frösakull började liksom Tylösand som ett fritidshusområde<br />
och har i sina delar behållit den karaktären.<br />
I andra delar har nya permanentbostäder tillkommit<br />
samtidigt som en permanentning har skett från sommarhus<br />
till åretruntbostad. Generellt kan karaktärerna<br />
lokaliseras i väster och öster om Kungsvägen.<br />
I väster fi nns stor- och småskalig bebyggelse blandat<br />
där viss fritidshusbebyggelse fi nns kvar. Gröna rum<br />
binder samman området. Gatunätet är karaktäristiskt<br />
med raka gator som skapar utblickar mot havet. Här är<br />
husen vanligtvis mindre volymer i en våning. Bebyggelsen<br />
ligger inbäddade av vegetation på och omkring<br />
tomten. Traditionellt är fasaderna av trä och taken av<br />
sadeltakskaraktär. I den västra delen är vegetationen,<br />
som delar upp området mellan gatorna, mycket karaktärsgivande<br />
och viktig för rekreation. Med hänsyn till<br />
det strandnära läget och den ursprungliga karaktären<br />
är området känsligt för stora volymer och exponerad<br />
placering av huskroppar.<br />
Öster om Kungsvägen har bebyggelsen mer vuxit<br />
fram som permanentbostäder, men det fi nns områden<br />
för renodlad fritidsbebyggelse. Åretruntbostäderna är<br />
främst i 1½-plan och fasadmaterialen varierar mellan<br />
tegel, puts och trä. Förutom ett fl erbostadsområde<br />
vid skolan, består området av enfamiljshus. Området<br />
har framför allt vuxit fram under 1970-, 80- och 90talet<br />
och är i karaktären postmodernistiskt. Mellan<br />
bostadsenklaverna fi nns naturområden, som används<br />
som strövområden och lekplatser.<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
De raka gatorna som bildar strukturen i den västra delen<br />
av Frösakull bryts delvis av i den mellersta delen.<br />
Bebyggelsen är varierad mellan fritidshus, kedjehus<br />
och storskaliga villor. Bebyggelsen tenderar över tiden<br />
öka i volym och grönstrukturen har fått stå tillbaka<br />
till förmån för bostäderna. Den mindre småskaliga<br />
bebyggelsen återfi nns på spridda tomter medan gaturummet<br />
i större delen präglas av hus, garageuppfarter,<br />
murar och staket i varierat utförande. I mellersta Frösakull,<br />
vid Kungsvägen, fi nns en mataffär och ett visst<br />
utbud av boendeservice. Det fi nns även två tennisbanor<br />
längs Doktorsvägen.<br />
Sandhamn<br />
Med skog i norr och havet i söder ligger Sandhamn och<br />
Görvik i ett vackert och skyddat läge. Stadsdelarna är<br />
sammanvuxna och består av både bebyggda och gröna<br />
rum. Området växte liksom Tylösand och Frösakull<br />
fram som ett fritidshusområde under 1900-talets första<br />
hälft. Snart började dock de små stugorna byggas<br />
till och 1975 gjordes en byggnadsplan över området,<br />
som i stort gäller fortfarande. Idag är drygt hälften av<br />
fastigheterna taxerade för åretruntboende, vilket är ett<br />
tecken på att standarden på husen ökat och även volymerna.<br />
Området är småskaligt, även fast många av åretruntbostäderna<br />
har en ansenlig boendeyta, och väl förankrat<br />
i brynet där skogen möter stranden. Tomterna<br />
är relativt rymliga och husen har traditionellt underordnats<br />
naturen. De stora gröna ytorna och stråken är<br />
starkt identitetsskapande element och skapar ett sammanhang<br />
där det arkitektoniska formspråket varierar<br />
kraftigt. Fritidshusen är vanligtvis i en våning medan<br />
övriga hus varierar i upp till två våningar. Fasadmaterial,<br />
takutformning och färgsättning varierar från hus<br />
till hus. Gatustandarden och den glesa exploateringen<br />
med stora grönområden bildar tillsammans med husen<br />
Sandhamn/Görviks identitet.<br />
2.6 Näringsliv och verksamheter<br />
För den befolkning som bor permanent i Tylösand,<br />
Frösakull och Sandhamn har majoriteten av de som arbetar<br />
sin arbetsplats utanför planområdet någonstans<br />
i kommunen. Detta innebär att många lämnar området<br />
under dagtid, något som speglas i att tillgången på<br />
service i form av affärer, restauranger, caféer etc. är<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Antagandehandling<br />
Bild 10 - Sandhamn har kvar delar av fritidsbebyggelsen.<br />
Bild 11 - Gaturummet avgränsas av vegetation.<br />
begränsad. Det fi nns dock verksamheter även inom<br />
planområdet som sysselsätter drygt 300 personer inom<br />
olika näringar.<br />
Förutom mindre familjeföretag och mindre företag<br />
med ett par anställda, fi nns runt 10 arbetsgivare med<br />
10 eller fl er anställda. Den i särklass största arbetsgivaren<br />
är Hotel Tylösand med ca 150 anställda. <strong>Halmstad</strong><br />
kommun sysselsätter ca 40 personer, främst inom<br />
skola och omsorg. Det fi nns en grundskola, F-5, i Frösakull<br />
och i anslutning till denna en kommunal förskola<br />
(se vidare kapitlet Utbildning). Kommunen har även<br />
en gruppbostad i Frösakull. Bland de övriga större arbetsgivarna<br />
inom planområdet återfi nns bygg-, hotell-<br />
/konferens-, restaurang- och affärsverksamhet.<br />
25
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
Karta 18 - Service inom och i anslutning till planområdet<br />
(2006).<br />
Tillgången till service för de boende är varierande<br />
inom planområdet och är till viss del säsongsbetonad.<br />
Den enda åretruntöppna livsmedelsbutiken fi nns på<br />
Tylö Center i Frösakull. Den ökande aktiviteten under<br />
sommaren skapar större efterfrågan och underlag för<br />
kiosker, restauranger etc. och vissa av dessa är endast<br />
öppna under sommaren. Servicen är främst koncentrerad<br />
till Tylösand och delvis Frösakull. I Sandhamn<br />
saknas service, förutom en sommaröppen fi skbod.<br />
Idag fi nns följande serveringar och mataffärer inom<br />
planområdet:<br />
- Pizzabutik Caprati<br />
- Kiosk/snabbmat Ringenäs<br />
- Pensionat Frösakull<br />
- Tylö Center (livsmedel)<br />
- Gillberg´s kök<br />
- Krono Camping<br />
- Tylebäcks kursgård (kiosk, restaurang, pub)<br />
- Tylösands Golfkrog<br />
- Hotel Tylösand (kiosk, restaurang, nattklubb)<br />
- Restaurang Salt<br />
26<br />
- Restaurang Carlos<br />
- Restaurang Punsch<br />
- Restaurang Paradiso<br />
- Kiosk/gatukök Tjuvahålan<br />
- Kiosk Handikappbadet<br />
- Fiskbod Sandhamn<br />
Förutom Hotel Tylösand, Tylebäcks kursgård,<br />
Gillberg’s kök och Tylösands Golfkrog (mars till december)<br />
är alla säsongsöppna, dvs. sommartid. På<br />
Karlstorps Camping fi nns även kiosk/gatukök/café<br />
sommartid, som i första hand vänder sig till campinggäster.<br />
Sommartid fi nns även ambulerande försäljning<br />
på stranden. Temporära vagnar med matförsäljning<br />
har tidigare funnits vid hotellet i Tylösand under sommaren.<br />
Inom planområdet erbjuds olika former av korttidsboende<br />
och konferensmöjligheter. Hotel Tylösand är med<br />
över 200 rum den största anläggningen och har öppet<br />
året runt. Under senare tid har även möjligheten<br />
att bedriva konferensverksamhet på Tylön diskuterats.<br />
Även Tylebäcks kursgård erbjuder konferensmöjligheter<br />
och är öppen hela året med ett varierat utbud av<br />
boende; hotell, vandrarhem och camping. I Frösakull<br />
fi nns rum till uthyrning på Pensionat Frösakull (Kronolund).<br />
Krono Camping och Karlstorps Camping är<br />
områdets största campingplatser med viss tillgång till<br />
uthyrningsstugor. Campingplatserna är öppna under<br />
sommarsäsongen. Det förekommer även till viss del<br />
privat uthyrning av stugor. (En reservation till ovanstående<br />
genomgång av boende och serveringar görs,<br />
då ytterligare mindre rumsuthyrningar och tillfälliga<br />
serveringar kan förekomma samt att verksamheten<br />
upphört.)<br />
Trycket på rum och campingplatser är stort i området<br />
under sommaren och antalet människor som vistas och<br />
bor i området ökar markant under en fi n sommar. Detta<br />
ger både positiva och negativa konsekvenser, främst<br />
i Tylösand där efterfrågan och nöjeslivet är som störst.<br />
Det kan dock konstateras att Tylösand, Frösakull och<br />
Sandhamn är attraktiva orter för turister att besöka och<br />
det offentliga livet varierar mellan sommar och vinter.<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
2.7 Markägare<br />
Största delen av fastigheterna i Tylösand, Frösakull<br />
och Sandhamn består av fristående enfamiljshus, vilket<br />
innebär att det fi nns många fastighetsägare inom<br />
planområdet. För de hus som fortfarande är fritidshus<br />
fi nns ofta fl era lagfarna ägare, då huset tagits över från<br />
den äldre generationen. Förutom enskilda mindre fastighetsägare<br />
fi nns ett antal större fastighetsägare, bl.a.<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun, som framför allt äger allmänna<br />
platser, men även kvartersmark för bostäder.<br />
Den initiala framväxten av stadsdelarna för sommarvistelse<br />
resulterade i att gemensamma ytor, som<br />
grönområden och gator, skulle förvaltas av de boende.<br />
Detta har skett genom att väg-, villa- eller andra föreningar<br />
har bildats för att ombesörja skötsel av gator och<br />
park-/naturmark. Dessa föreningar lever kvar i de tre<br />
delområdena och ansvarar till stor del för skötsel och<br />
underhåll för allmänna platser, vilka ofta även ägs av<br />
föreningen. I Frösakulls olika delar ägs den allmänna<br />
platsmarken av någon förening, privat eller av kommunen.<br />
Tylösand har också föreningar, som ansvarar<br />
för skötsel av gator, natur och planteringar men i Tylösand<br />
ägs större delen av den allmänna platsmarken av<br />
kommunen. I Sandhamn fi nns en vägförening, vilken<br />
har hand om skötsel för vägar inom området. Däremot<br />
äger vägföreningen inte marken, utan denna ägs av ett<br />
stort antal delägare, däribland kommunen. Det stora<br />
omkringliggande grönområdet och stranden ägs av en<br />
samfällighet och sköts av samfällighetsföreningen.<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
2.8 Kommunikationer<br />
Vägar<br />
Antagandehandling<br />
De två största vägar till planområdet är Nya Tylösandsvägen<br />
(Frösakullsvägen) i öst-västlig riktning<br />
och Kungsvägen i nord-sydlig. Dessa vägar ingår i<br />
huvudnätet och är klassade som genomfart/infart enligt<br />
trafi knätsanalysen (fastställd av kommunstyrelsen<br />
2003-04-15, § 120). Störst trafi krörelse sker på Nya<br />
Tylösandsvägen med ca 6400 fordon/årsmedeldygn .<br />
Längs Kungsvägen är trafi kfl ödet ca 3800 fordon/årsmedeldygn<br />
1 i södra delen och 2300 fordon/dygn (2004)<br />
i norr. I Frösakull ansluter Onsjövägen i den norra delen.<br />
Tylösandsvägen, Älgvägen och Tångvägen tillhör<br />
också huvudnätet men här är trafi krörelserna färre<br />
med under 2000 fordon/årsmedeldygn. Övriga gator<br />
inom planområdet är lokalgator.<br />
Huvudmannaskapet av vägarna är delat mellan vägföreningar,<br />
kommunen och Vägverket. Kommunen<br />
är huvudman för Nya Tylösands, Tylöhus- och Tjuvahålsvägen<br />
samt Frösakullsvägen-Kungsvägen. Onsjövägen,<br />
där Vägverket är väghållare, är smal och slingrar<br />
sig fram genom kulturlandskapet. För övriga gator<br />
gäller enskilt huvudmannaskap där vägföreningarna<br />
är väghållare. Kommunen ansvarar dock för drift och<br />
underhåll på vägföreningarnas vägar.<br />
Vägarna har god framkomlighet, men har inte kapacitet<br />
att klara av det stora trafi kfl öde som uppstår sommartid<br />
då många människor söker sig till stranden.<br />
Olyckorna har varit relativt få under senare år, men<br />
det fi nns anledning förändra vissa punkter, främst<br />
korsningar, för att öka trafi ksäkerheten. Framför allt<br />
är vänstersvängande fordon utsatta inom planområdet<br />
då vänstersvängfält saknas. Detta är påtagligt främst<br />
längs Nya Tylösandsvägen. Även Kungsvägen bör utredas<br />
för att höja säkerheten. I Tylösand, Frösakull och<br />
Sandhamn föreslår trafi kanalysen att ett kontinuerligt<br />
arbete bör ske för säkring av 30 km/h inom bostadsområdena<br />
för att förbättra säkerheten.<br />
1 Sista mätningen på aktuellt område gjordes 1996 och<br />
redovisat trafi kfl öde är beräknat utifrån ökning av trafi k<br />
på närliggande mätpunkter där ökningen mellan 1996 och<br />
2004 varit ungefär 8 % och denna ökning har applicerats på<br />
aktuellt område.<br />
27
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
Karta 19 - Vägnamn på de större vägarna.<br />
28<br />
Inom planområdet fi nns många målpunkter; stranden,<br />
hotellet, golfklubben etc., och trafi ken till dessa kan<br />
vara tät under perioder. Säkerhet och bullerstörningar<br />
är viktiga frågor för de boende och framkomlighet<br />
samt orienterbarhet är väsentligt för bilister. Trafi ken<br />
bör ledas så effektivt som möjligt för att nå målet och<br />
minimera störningar. Idag fi nns ett befi ntligt utfartsförbud<br />
på Kungsvägen från tomter, vilket bör vidhållas<br />
för en säkrare trafi krörelse genom Frösakull. Ett<br />
vägprojekt som nyligen avslutats är färdigställandet av<br />
Kustvägen. Vägen kommer att passera nordöst om planområdet<br />
och kan få betydelse för trafi ken för framför<br />
allt Frösakull.<br />
Parkeringen inom planområdet sker i första hand på<br />
den egna tomten eller för bostadsområden på anvisad<br />
plats för de boende. I Tylösand och Frösakull fi nns<br />
större parkeringsplatser för besökare. Vintertid är parkeringsbehovet<br />
litet för att eskalera under sommaren<br />
då många dagsbesökare vill bevista stranden. Under<br />
högsäsong blir parkeringsplatserna fort fulla och även<br />
gatorna används för parkering. Detta gör att framkomligheten<br />
försämras och i det mest allvarliga scenariot<br />
blockeras även räddningstjänstens framkomst, vilket<br />
kan få allvarliga konsekvenser. Samtidigt är det orealistiskt<br />
att anlägga parkeringar så att behovet under de<br />
mest välbesökta dagarna ska kunna tillfredsställas, då<br />
20 000 människor kan vistas på stranden. Detta skulle<br />
kräva mycket stora ytor inom området och det maximala<br />
utnyttjandet skulle vara begränsat till ett fåtal<br />
veckor under sommaren. En satsning på förbättrade<br />
kollektivtrafi kförbindelser och tydligare anvisningar<br />
var man kan parkera är således mer aktuella åtgärder<br />
som kan vidtas för att avhjälpa problemet.<br />
Funtionsindelning av vägnätet<br />
Nättyp Länktyp Huvudsaklig trafikuppgift<br />
Huvudnät<br />
Lokalnät<br />
Genomfart eller infart<br />
Huvudgata (övriga<br />
länkar i huvudnätet)<br />
Lokalgata (länk i<br />
lokalnätet)<br />
Karta 20 - Vägar med kommunalt huvudmannaskap. Figur 1 - Vägnätets typer och funktioner.<br />
Biltrafik genom eller in till<br />
en tätort<br />
Biltrafik mellan tätortens<br />
olika områden.<br />
Biltrafik inom ett område.<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
Karta 21 - Illustration över parkeringsplatser med ungefärligt antal platser.<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Antagandehandling<br />
29
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
30<br />
Prins Bertils stig med förlängning till Möllegård<br />
Separerad cykelbana<br />
Cykelstråk på väg<br />
Karta 22 - Illustration över gång- och cykelvägarna.<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
Gång- och cykelvägar<br />
Gång- och cykelvägnätet är utbyggt inom området och<br />
är sammanlänkat med stadens gc-nät. Längs Nya Tylösandsvägen,<br />
Frösakullsvägen och Kungsvägen fi nns<br />
ett sammanhängande nät av separata cykelbanor som<br />
leder in till stadens centrum. Även till och inom Tylösand<br />
fi nns separerade cykelbanor längs Tylösandsvägen,<br />
Tylöhusvägen, Älgvägen, Tjuvahålsvägen samt<br />
Tångvägen. I Frösakull fi nns en separat cykelbana från<br />
Kungsvägen till skolan längs Skeabergsvägen.<br />
Längs Nya Tylösandsvägen och Tylösandsvägen fi nns<br />
cykelbanor på båda sidor vägen och i korsningen Nya<br />
Tylösandsvägen-Tylösandsvägen fi nns en planskild<br />
korsning för cyklister och gångtrafi kanter. Vid övriga<br />
korsningar är standarden mindre god eller låg, enligt<br />
trafi knätsanalysen. Detta gäller korsningen Frösakullsvägen-Kungsvägen<br />
samt längs Kungsvägen där<br />
oskyddade trafi kanter korsar gatan utan att där fi nns<br />
säkra passager för gångtrafi kanter och cyklister. I Tylösand,<br />
längs Älgvägen och Tylöhusvägen, fi nns förvisso<br />
separerade cykelbanor, men här fi nns många<br />
tomtutfarter, vilka korsar cykelbanan och detta är ett<br />
riskmoment, särskilt om bilar backar ut från tomten till<br />
gatan. En 30-säkring inom bostadsområdena (se ovan)<br />
skulle höja säkerheten för oskyddade trafi kanter. På så<br />
sätt skulle behovet av särskilt reglerade gång- och cykelpassager<br />
över gatan minska.<br />
Ett vackert rekreationsstråk, Prins Bertils stig, löper<br />
från Tylösand in till <strong>Halmstad</strong> slott. Stigen går längs<br />
kusten den ca 13 km långa vägen passerar bl.a. söder<br />
om Sandhamn. Inom planområdet är stigen bitvis svårtillgänglig<br />
på grund av den kuperade terrängen längs<br />
kusten, men på större delen av sträckan är framkomligheten<br />
god. Det fi nns informationsskyltar om platser<br />
stigen passerar, vilket bidrar till att öka kunskapen och<br />
förbättra upplevelsen av vistelsen. Stigen är ett viktigt<br />
kommunikations- och grönstråk för staden.<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Antagandehandling<br />
Karta 23 - Busshållplatser med område 300 m från<br />
hållplatsen markerat.<br />
Kollektivtrafi k<br />
Restid med buss<br />
Karlstorp Tylösand Frösakull<br />
Centrum 16 min. 17 min. 25 min.<br />
Figur 2 - Restider med buss till och från centrum.<br />
Två busslinjer går igenom planområdet och försörjer<br />
Tylösand, Frösakull och Ringenäs. Linje 10 går via<br />
Tylösand till Frösakull/Ringenäs och vidare till Villshärad<br />
(Gullbrandstorp) och avgår 2 ggr/timme morgon<br />
och eftermiddag och däremellan varje timme. Linje<br />
11 passerar Karlstorps camping och fortsätter vidare<br />
via Frösakullsvägen/Kungsvägen till Gullbrandstorp.<br />
Bussen går 1 gång i timmen mellan kl. 9 och kl. 15.<br />
Sandhamn saknar kollektivtrafi k genom området och<br />
hänvisas till hållplatser vid Sandhamns-/Nya Tylösandsvägen<br />
samt Görviks-/Tylösandsvägen. Sommartid<br />
fi nns en bussförbindelse från Österskans till Handikappbadet<br />
med en avgång per dag i vardera riktning.<br />
31
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
Inom planområdet ligger en majoritet av bostäderna<br />
inom en 500-meters radie till närmaste busshållplats<br />
och fl ertalet hushåll ligger närmre än 300 m från busshållplats.<br />
Detta innebär att tillgängligheten till kollektivtrafi<br />
k anses god inom planområdet.<br />
2.9 Teknisk försörjning<br />
Kommunalt vatten- och avloppsnät samt el-, tele- och<br />
bredbandsnät (ADSL2+) är utbyggt inom befi ntliga<br />
bostadsområden. Kapaciteten för vatten- och spillvattenledningar<br />
är god, enligt tekniska kontoret, och en<br />
vidare utbyggnad av området är möjlig utifrån dagens<br />
kapacitet. Dagvattenhanteringen i Tylösand och Frösakull<br />
är idag inte löst på ett tillfredsställande sätt och<br />
fl er hårdgjorda ytor till följd av exploatering skulle<br />
innebära ytterligare problem med hanteringen av dagvattnet,<br />
såvida inte åtgärder vidtas. Problemet med att<br />
leda bort vatten med dagens lösningar gör att det periodvis<br />
kan stå vatten inom vissa områden. Detta beror<br />
delvis på att diken och bäckar inte hålls öppna och<br />
ledningar är underdimensionerade varpå vattnet inte<br />
kan avledas. En annan av orsakerna till dagvattenproblematiken<br />
är att andelen hårdgjorda ytor ökar samt<br />
att grundvattnet är relativt högt inom området. Dagvattnet<br />
behöver infi ltreras eller fördröjas i magasin vid<br />
större vattenmängder för att kunna ta hand om vattnet<br />
lokalt samt minska risken för oönskad vattensamling.<br />
Redan idag och framför allt vid en ytterligare exploatering<br />
måste dagvattenfrågan lösas. I Sandhamn har<br />
bebyggelsen hittills varit begränsad och stora grönytor<br />
fi nns inom området. Dagvattnet har inte tagits om<br />
hand på något särskilt sätt, då andelen hårdgjorda ytor<br />
varit liten. Dagvattnet infi ltreras i marken eller avleds<br />
i öppna diken. Vid kraftig nederbörd uppkommer idag<br />
problem med dagvattenhanteringen, då dikena inte har<br />
tillräcklig kapacitet eller fyllts igen. Med erfarenhet<br />
från Tylösand och Frösakull, fi nns det anledning att<br />
refl ektera över hur dagvattnet ska tas omhand under<br />
hand som Sandhamn permanentas och ytterligare hus<br />
kan tillkomma.<br />
32<br />
2.10 Friluftsliv, rekreation och turism<br />
Tylösand är ett känt varumärke och stranden, golfen<br />
och utelivet lockar årligen många besökare, både nationellt<br />
och internationellt. Frösakull och Sandhamn<br />
är mindre turistexploaterade och besökare hit är oftare<br />
fritidshusägare eller dagsbesökare. Den långa<br />
stranden och de salta baden var det som först lockade<br />
människor till området och då turistorterna började<br />
ta form, utvecklades även parallella näringar så som<br />
hotellet och vidare restauranger, pensionat och campingplatser.<br />
Samma koncept lockar besökare idag och<br />
för de turistrelaterade verksamheterna i området är<br />
sommarmånaderna de mest hektiska. Turismen är en<br />
viktig näring för kommunen och omsatte närmare 1,2<br />
miljarder kronor 2004, enligt uppgift från Turistbyrån,<br />
och det sammanlagda antalet gästnätter var samma år<br />
2,3 miljoner i kommunen. Vädret under semestrarna<br />
har stor betydelse för hur besökare fyller sina lediga<br />
dagar med innehåll och det bekräftas av statistiken,<br />
vilken visar att under en dålig sommar ökar shoppingomsättningen<br />
samt antalet dagsutfl ykter. Detta har betydelse<br />
för sommarorter som Tylösand, Frösakull och<br />
Sandhamn där vackert väder är en viktig förutsättning<br />
för att locka turister till stranden för sol och bad samt<br />
aktiviteter och evenemang. Hotell- och konferensverksamheterna<br />
samt golfklubbens långa säsong har bidragit<br />
till att aktiviteten pågår under hela eller större delen<br />
av året i Tylösand och Frösakull.<br />
Förutom bebyggda områden är även grönområden<br />
del av stadens struktur. Grönområdena har en viktig<br />
funktion ur miljösynpunkt men även för människors<br />
välbefi nnande. Natur och parker erbjuder både avkoppling<br />
och aktiviteter och det är viktigt att människor<br />
har tillgång till gröna miljöer i sin närmiljö för<br />
ökad livskvalitet. I översiktsplanen är kustområdet<br />
markerat som närrekreationsområde och har stor betydelse<br />
för friluftslivet (se genomgång av riksintressen<br />
ovan). Stranden och kringliggande grönområden är<br />
värdefulla vandringsstråk och naturen som penetrerar<br />
bebyggelsen erbjuder rekreationsområde i nära anslutning<br />
till bostaden. Det är viktigt att främja tillgängligheten<br />
till stranden genom anvisade stigar och god<br />
framkomlighet. Handikappbadet är ett område där tillgängligheten<br />
är god för rörelsehindrade och för övriga<br />
stranden kan spänger och iordninggjorda gångvägar<br />
underlätta framkomligheten.<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
Karta 24 - Målpunkter för boende och besökare.<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Antagandehandling<br />
33
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
Grönstråken mellan bostadsområdena används främst<br />
av de boende som genvägar till fots och cykel. Det är<br />
platser där barn kan leka och bygga kojor, där man kan<br />
rasta hunden och uppleva naturens skiftningar. Närheten<br />
är kanske här grönområdenas främsta kvalitet för<br />
de boende, oberoende av artrikedom.<br />
I norra delen av planområdet, Ringenäs, fi nns ett<br />
viktigt grönområde som öppnar upp landskapet mot<br />
havet. Utblickarna över hagmarken från Onsjövägen/<br />
Kungsvägen/Doktorsvägen mot havet och landskapet,<br />
vilket sluttar svagt från Onsjöberget till stranden har<br />
höga kvalitéer och högt bevarandevärde. Enligt kommunens<br />
landskapsbildsanalys är detta en supervy och<br />
landskapsbildsvärdet är knutet till utblickarna mot havet,<br />
vilket betonar vikten av att låta marken vara öppen<br />
i denna del av kusten.<br />
Längs kusten från <strong>Halmstad</strong> slott till Tylösand knöts<br />
1997 befi ntliga promenadstråk samman och fi ck<br />
namnet Prins Bertils stig - ett kustnärarekreationsstråk,<br />
vilket har blivit populärt för promenader och<br />
joggingturer. Stigen fortsätter i norra Tylösand längs<br />
Nyrebäcken och vidare till naturreservatet Möllegård.<br />
Längs bäcken fi nns en rik fl ora, vilket gör det till ett<br />
vackert strövområde och bäcken är skyddat av riksintresse<br />
för reproduktion för fi sk.<br />
Gång- och cykelvägarna inom planområdet fungerar<br />
som rekreationsstråk i båda riktningarna mellan planområdet<br />
och centrum. Mellan Tylösand och Frösakull<br />
fi nns idag en stig som binder samman områdena, men<br />
stigen kan vara svår att fi nna och har viss begränsad<br />
framkomlighet i den tallskog som omger den. Stranden<br />
är givetvis en omtyckt plats för promenader, även vår,<br />
vinter och höst. Nyrebäckens utlopp utgör en barriär<br />
på stranden för den som inte vill bli blöt om fötterna.<br />
För att komma till en bro behöver man gå upp längs<br />
bäcken ungefär i höjd med Älgvägen.<br />
I Tylösand fi nns två anlagda offentliga gröna rum för<br />
besökare att vistas i. På 1930-talet anlades Rhododendronparken<br />
nedanför S:t Olofs kapell och parken är<br />
idag ett besöksmål med höga rhododendronbuskar och<br />
ett rikt fågelliv. Vid Handikappbadet ligger en park<br />
som är särskilt anpassad för att vara tillgänglig för alla<br />
och som strävar efter att låta fl era av våra sinnen uppleva<br />
naturen.<br />
34<br />
Ett ytterligare sammanhållet grönområde för rekreation<br />
är golfbanan. Trots att det i antal är många människor<br />
som rör sig på golfbanan, är nyttjandet förbehållet<br />
medlemmar i <strong>Halmstad</strong> Golfklubb och deras gäster.<br />
Detta gör att golfbanan förvisso är ett stort grönområde<br />
för rekreation, men nyttan för allmänheten uteblir<br />
varpå banan inte ingår i det närrekreationsområde som<br />
övriga sammanhängande grönområden gör.<br />
2.11 Naturmiljö och grönstruktur<br />
Varje stad eller ort omges av ett landskap och detta<br />
landskap ger förutsättningar för att växter och djur<br />
ska kunna leva och är betydelsefullt ur miljösynpunkt.<br />
Landskapet kan bestå av jordbruksområden, skogar,<br />
betesmarker, ängar, vattendrag etc. och defi nieras allmänt<br />
som natur, vilken utifrån typ kan klassas som<br />
olika naturmiljöer. Kopplingar mellan stad och land<br />
Karta 25 - Illustration över landskapet med utblickar och<br />
grönstråk.<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
fi nns genom infrastruktur, som t.ex. vägar, men även<br />
i form av grönområden som sträcker sig från landet in<br />
i staden. Dessa kopplingar bildar strukturer och stråk<br />
där växter kan sprida sig och djur röra sig, vilket är<br />
en förutsättning för att den biologiska mångfalden ska<br />
kunna bestå. Genom grönstrukturen fi nns biologiska<br />
värden även i staden; i parker, alléer, träddungar, buskage,<br />
trädgårdar, skogar etc., vilka ingår i ett större<br />
sammanhang.<br />
I Tylösand, Frösakull och Sandhamn har grönstrukturen<br />
två huvudstråk; ett som sträcker sig från Nyårsåsen<br />
över slätterna till Tylösand samt ett längs kusten<br />
från Västra stranden till Ringenäs. Stadsdelarna defi<br />
nieras av tydliga gröna gränser, som gör att de tydligt<br />
kan urskiljas från övriga stadsdelar. Generellt är<br />
naturområdena dominerande inom planområdet och<br />
stranden och grönområdena omfattar ca 400 ha. Adderas<br />
golfbanorna ökar grönstrukturen med ungefär<br />
100 ha vilket gör att ca 500 ha av totalt nästan 900 ha<br />
land är grönytor.<br />
Naturmiljöerna inom planområdet kan delas upp i tre<br />
områden; havet, stranden och skogen. Tylösand, Frösakull<br />
och Ringenäs har Blå Flagg, vilket innebär att<br />
vattnet vid dessa stränder uppfyller internationella kriterier<br />
för bl.a. bra badvatten. Detta betyder att det inte<br />
får förekomma orenade industri- eller avloppsrelaterade<br />
utsläpp som påverkar eller kan påverka vattenkvaliteten<br />
varken i strandens direkta närhet eller i övriga<br />
områden som kan påverka vattnet negativt.<br />
Havet är ett visuellt viktigt element för bebyggelsen<br />
och karaktären för Tylösand, Frösakull och Sandhamn.<br />
Utblickar, kontakt och tillgänglighet är viktiga aspekter<br />
att ta hänsyn till i kommande exploatering av<br />
området.<br />
Kustområdet har mycket höga naturvärden och är en<br />
viktig livsmiljö för många arter. Sanddynerna som<br />
sträcker längs kusten är unika och ger förutsättningar<br />
för en biologisk mångfald då de sköts rätt. Dynerna är<br />
bevuxna med sandrör och strandråg. Innanför stranddynerna<br />
tar större vegetation vid. Bergtall och tall<br />
planterades för att förhindra att sanden skulle fl yga<br />
och lägga sig som en hinna på det övriga landskapet.<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Antagandehandling<br />
Karta 26 - Planområdets grönstruktur med strand och<br />
strandskog. I öster möter vegetationen odlingslandskapet.<br />
Tallvegetationen har blivit karaktärsgivande i hela området<br />
och barrträd är det dominerande trädslaget, men<br />
inslag av löv fi nns. De stora naturområdena är viktiga<br />
livsmiljöer för många arter, även vissa hotade.<br />
Tylön är med sin unika natur en viktig häckningsplats<br />
för sjöfåglar. Ön omfattas av skyddsbestämmelser för<br />
både naturreservat och Natura 2000, vilket är en bekräftelse<br />
på att här fi nns mycket höga ekologiska värden.<br />
För att skydda de arter som fi nns på ön, särskilt<br />
under häckningsperioden, är det inte tillåtet att vistas<br />
på Tylön mellan 1 april och 15 juli.<br />
Nyrebäcken är av riksintresse för fi skreproduktion<br />
och runt bäcken är en artrik miljö av både växter och<br />
djur. Bäckmiljön är lummig och består till stor del av<br />
lövträd och ger gynnsamma förutsättningar även för<br />
hotade arter.<br />
35
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
Norr om Sandhamn fi nns ett skogsparti med främst<br />
barrträd med inslag av löv. Generellt kan det sägas att<br />
grönstrukturen är sammanhängande inom hela området,<br />
dels av större grönområden och dels av trädgårdsvegetationen<br />
som skapar gröna samband även mellan<br />
stråken. Därmed fi nns naturliga spridningskorridorer<br />
för djur och växter inom planområdet, vilket ger kvalitéer<br />
för både miljön och människor.<br />
2.12 Hälsa, risker och skydd<br />
Planområdets omfattning och läge gör att här fi nns<br />
relativt små hälsorisker från föroreningar av luft, vatten<br />
eller buller. Inom planområdet fi nns ingen direkt<br />
tillverknings- eller småindustri som kan orsaka mark-<br />
eller luftföroreningar. För de verksamheter som fi nns<br />
inom planområdet består föroreningarna främst av<br />
buller och luktemissioner (konserter, diskotek, restauranger<br />
etc.). Det fi nns dock anledning att ändå refl ektera<br />
över vissa aspekter när det gäller hälsa, risker och<br />
skydd.<br />
Buller<br />
Buller är ett stort miljö- och hälsoproblem och antalet<br />
människor som känner sig bullerstörda ökar. En av svårigheterna<br />
med buller är att det upplevs olika störande<br />
för olika människor och kan dessutom vara relaterat<br />
till olika tider på dygnet eller bero på sammanhanget.<br />
Riksdagen har antagit riktvärden för buller, som inte<br />
bör överskridas vid nybyggnad. För befi ntlig bebyggelse<br />
fi nns inte antagna värden, men riktlinjerna för<br />
nybyggnad ger en indikation även för befi ntlig bebyggelse.<br />
Riktvärdena är:<br />
30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus<br />
45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid<br />
55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus vid fasad<br />
70 dB(A) maximalnivå vid uteplats i anslutning till<br />
bostad<br />
Trafi ken är en vanlig källa till buller och generellt gäller<br />
att höga trafi kfl öden och hastigheter ger högre ljudalstring.<br />
Buller från trafi ken drabbar främst Tylösand<br />
och Frösakull/Ringenäs, där trafi kmängden är stor<br />
och där det även fi nns genomfartstrafi k. Längs Nya<br />
Tylösandsvägen ligger inga bostäder inom planområdet<br />
och buller från trafi ken här berör bostadsområden<br />
utanför planområdet. I Sandhamn är trafi ken begrän-<br />
36<br />
sad och det fi nns ingen genomfartstrafi k, vilket gör att<br />
trafi kmängden är liten och därtill är hastigheten låg,<br />
30 km/h, inom stadsdelen. Bullerstörningarna från<br />
fordon är således minimal i Sandhamn. I Tylösand är<br />
trafi ken tät under sommaren, speciellt till ortens målpunkter<br />
(stranden, golfen och hotellet). De mest trafi -<br />
kerade vägarna är Tylöhusvägen, Tjuvahålsvägen och<br />
Golfbanevägen, men då hastigheterna är låga minimeras<br />
bullerstörningarna. På övriga vägar i Tylösand<br />
är hastighetsbegränsningen 30 km/h. På Kungsvägen<br />
genom Frösakull passerar i genomsnitt ungefär 4000<br />
fordon per dag. Bebyggelsens avstånd till vägen och en<br />
högsta tillåtna hastigheten av 50 km/h gör att gör att<br />
det inte heller längs Kungsvägen fi nns allvarliga bullerproblem.<br />
För bostadshus som ligger nära vägen kan<br />
förhöjda bullervärden uppkomma. Övriga gator inom<br />
Frösakull är begränsade till 30 km/h.<br />
I Tylösand är nattlivet påtagligt under vissa sommarkvällar<br />
och konserter och diskotek kan medföra höga<br />
ljudnivåer i delar av området. Även restaurangverksamheterna<br />
kan orsaka förhöjda bullernivåer under<br />
sommarsäsongen med hög bakgrundsmusik.<br />
Karlstorps camping har i nuvarande form genererat<br />
störningar för de närboende i form av buller, främst<br />
under midsommarhelgen då det bedrivs ungdoms<br />
camping på platsen. De boendes klagomål har lett<br />
till rättslig prövning. Den rättsliga processen kring<br />
bullerstörningarna för de närboende har lett till den<br />
slutgiltiga domen från Miljööverdomstolen 2008-04-<br />
09 samt till gränsvärden för buller i Miljödomstolens<br />
dom 2007-05-10. Ur domen 2008-04-09 kan man läsa<br />
att Miljööverdomstolen inte fi nner några skäl till att<br />
förbjuda campingen. ”Campingen har varit etablerad<br />
på nuvarande plats i många år. Med hänsyn härtill och<br />
då det får anses tillräckligt med föreskrivna försiktighetsåtgärder<br />
för att undvika olämplighet för människor<br />
hälsa, fi nner Miljööverdomstolen inte skäl att<br />
förbjuda campingen.” Campingens verksamhet skall<br />
anpassa till de domar som gäller. ”Då buller från campingen<br />
kan medföra olägenhet för människors hälsa<br />
åligger det föreningen att vidta skäliga åtgärder för att<br />
begränsa det buller som campingen för med sig. Miljööverdomstolen<br />
fi nner inte skäl till ändring av de bullervärden<br />
som Miljödomstolen fastställt.”<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
Karta 27 - Områden med olika sorters markpåverkan.<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Antagandehandling<br />
37
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre<br />
ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostad än:<br />
55 db (A) måndag – fredag (kl 07.00-18.00)<br />
45 db(A) nattetid (kl 22.00-07.00)<br />
50 db(A) övrig tid<br />
Momentana ljud nattetid (kl22.00-07.00 får inte överskrida<br />
55 db(A)<br />
Vidare konstaterar man i Miljööverdomstolen att regelmässig<br />
hög musik under midsommarhelgen inte<br />
kan bedömas som en helt tillfällig störning, midsommarhelgens<br />
ljudnivåer omfattas således av ovan nämnda<br />
bullerrestriktioner.<br />
Markpåverkan<br />
Inom planområdet fi nns tre platser med förorenad<br />
mark, vid Hotel Tylösand (förbränningsanläggning),<br />
vid den tidigare miljöstationen norr om Karlstorps<br />
camping (deponi) samt vid Frösakulls Ängar (pumpstation).<br />
Områdena är identifi erade men inte utredda<br />
i nuläget.<br />
Radon är ett radioaktivt grundämne som förekommer<br />
i marken, berggrunden samt grundvatten och kan utgöra<br />
en hälsorisk för människan i höga halter. I Ringenäs<br />
och norra Frösakull består marken av grovkornigt<br />
isälvsmaterial och svallgrus, vilket gör att området<br />
klassas som normalriskområde enligt den markradonundersökning<br />
som gjorts i kommunen. Detta innebär<br />
att det kan förekomma förhöjda halter av markradon i<br />
befi ntlig bebyggelse. För ny bebyggelse som uppförs<br />
radonskyddat bör inga problem med radon för människor<br />
uppstå.<br />
Vattentäkter<br />
Det fi nns en grundvattentäkt inom planområdet mellan<br />
Kungsvägen och Frösakullsvägen. Vattentäkten skyddas<br />
av ett primärt och sekundärt skyddsområde som<br />
sträcker sig över golfbanans östra del och ut mot slätten<br />
och Trottaberg. Vattentäkten är djupt liggande och<br />
har förmodligen ett stort underjordiskt tillrinningsområde.<br />
Verksamheter som fi nns ovanpå täkten – vägar,<br />
bostäder, camping och golfbana – får inte medföra någon<br />
risk att förorenat vatten når vattentäkten. Ny eller<br />
förändrad markanvändning får inte stå i konfl ikt med<br />
vattentäkten.<br />
38<br />
Antal<br />
2.13 Utbildning<br />
Antalet skolor är få inom planområdet och omkringliggande<br />
stadsdelars skolor har sina upptagningsområden<br />
även i Tylösand, Frösakull och Sandhamn. För de<br />
yngre eleverna fi nns det möjlighet till utbildning inom<br />
planområdet medan skolor för de äldre eleverna och<br />
vuxenutbildning fi nns i närliggande stadsdelar och<br />
<strong>Halmstad</strong> centrum.<br />
Förskola<br />
Inom planområdet fi nns det två förskolor, båda lokaliserade<br />
till Frösakull, varav en är kommunal (Lokes<br />
förskola) och en privat (Storkens stuga). Förskolorna<br />
är placerade i närheten av varandra i nordöstra delen<br />
av stadsdelen med närhet till både skog, hav, skola och<br />
bussförbindelser. Lokes förskola har cirka 40 barn i<br />
åldrarna 1-5 år medan den privata förskolan har knappt<br />
20 barn i samma åldrar. Lokes förskola är idag fullt utnyttjad<br />
och behovet av nya avdelningar ökar om antalet<br />
barn i området blir fl er. Även den privata förskolan<br />
är i princip fullt utnyttjad. De Frösakullsbarn som inte<br />
får en förskoleplats i Frösakull hänvisas tillsammans<br />
med barnen från Tylösand och Sandhamn, där det inte<br />
fi nns någon förskola, till förskolor i Söndrum i första<br />
hand.<br />
Barnprognos för Tylösand, Frösakull och Sandhamn 2006-2011<br />
450<br />
400<br />
350<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
2006 2007 2008 2009 2010 2011<br />
År<br />
1-5 år 6-12 år 12-15 år Totalt<br />
Diagram 6 - Barnprognos fram från 2006 till 2011.<br />
Grundskola<br />
I slutet av 90-talet byggdes en grundskola (F-5), Frösakullsskolan,<br />
i Frösakull. Skolan byggdes efter ekologiska<br />
principer vad det gäller materialval, drift samt<br />
underhåll och miljötänkandet speglas även i undervisningen<br />
och aktiviteter för barnen. Barnen i Frösakull<br />
går i Frösakullsskolan och idag har skolan ca 150 elev-<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
er i åldrarna 6-11 år. Frösakullsskolan tar också emot<br />
ett mindre antal barn från Villshärad. Elever på Frösakullsskolan<br />
fortsätter från årskurs 6 till 9 på Gullbrandstorpsskolan.<br />
Barnen i Tylösand och Sandhamn går<br />
på Jutarum-, Klockargårds-, Kyrk- eller Bäckagårdsskolan<br />
upp till år 5. År 6-9 fortsätter dessa elever sin<br />
undervisning på Hallägraskolan.<br />
Verksamheten på de skolor som berör barn och ungdomar<br />
inom planområdet ligger på eller nära sitt maximala<br />
antal elever, vilket gör att skolsituationen påverkas<br />
av nybyggnation av bostäder och ökat antal barn<br />
både inom och utanför planområdet. I Frösakull fi nns<br />
viss möjlighet till utbyggnad av både förskolan och<br />
skolan för att möta kommande behov. För barnen i Tylösand<br />
och Sandhamn påverkar bostadsbyggande både<br />
i Söndrum och inom planområdet behovet av barnomsorg.<br />
Skolor för elever från förskolan till 5:e klass har<br />
förutsättningar att möta framtida behov medan Gullbrandstorpsskolan<br />
och Hallägraskolan kan behöva<br />
byggas ut för att ta emot ett större antal elever. De är<br />
främst de närmaste åren som belastningen kommer att<br />
vara stor på skolorna då den stora kullen barn födda<br />
på 90-talet kommer att gå igenom systemet. Efter det<br />
förväntas trycket minska då kommande årskullar har<br />
varit mindre.<br />
2.14 Sociala strukturer och socialt liv<br />
En ort består inte bara av sin fysiska miljö med hus,<br />
gator och grönområden utan även av sociala strukturer<br />
och det liv som pågår mellan husen. De sociala elementen<br />
påverkar både upplevelsen av ett område och<br />
även vilken social robusthet området har. Den sociala<br />
strukturen beskriver sammansättningen av människor<br />
inom ett område och innefattar en mängd olika parametrar<br />
t.ex. ålder, kön, ursprung och sysselsättning.<br />
Det sociala livet ger förutsättningar för människor att<br />
träffas i olika forum och för olika slags aktiviteter.<br />
Möten kan ske spontant eller vara planerade, platser<br />
kan vara utformade för en viss aktivitet eller tas i anspråk<br />
för stunden. Beroende på åldersgrupp kan det<br />
fi nnas olika sätt och platser för socialt liv och det är<br />
eftersträvansvärt att alla grupper i samhället får sina<br />
behov tillgodosedda.<br />
I Tylösand, Frösakull och Sandhamn är den sociala<br />
strukturen unik för kommunen. Området har hög status<br />
med hög levnadsstandard och högre utbildnings-<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Antagandehandling<br />
nivån än genomsnittet. Få inom planområdet arbetar<br />
inom tillverkningsindustrin eller vården. Integrationen<br />
är mycket låg inom planområdet och befolkningen är<br />
homogent svensk med få personer från övriga Europa<br />
och endast enstaka personer födda utanför Europa. I<br />
ett sådant enhetligt område är det viktigt att försöka<br />
öka mångfalden av människor för att skapa en struktur<br />
som mer speglar samhället i övrigt. Det handlar dels<br />
om att öka integrationen med unga vuxna (20-35 år)<br />
för att få en jämnare åldersstruktur och dels minska<br />
segregationen för människor med utländsk bakgrund<br />
för att stärka den kulturella mångfalden. Till följd av<br />
att området med få undantag består av friliggande hus<br />
och att fastighetspriser dessutom är mycket höga, begränsas<br />
möjligheten för många att bosätta sig inom<br />
området då det inte fi nns mer varierade boendeformer.<br />
Befolkningssammansättningen bidrar negativt till områdets<br />
sociala robusthet.<br />
De tre stadsdelarna har vuxit upp som fritidshusområden<br />
och är det till viss del även idag. Det innebär<br />
att fritidshusen står tomma under delar av året och<br />
befolkningen ökar under semestrarna, då även antalet<br />
dagsbesökare till området stiger markant. Detta påverkar<br />
det sociala livet då antalet människor som rör sig i<br />
området varierar kraftigt över året. Förutom aktiviteter<br />
knutna till konferens- och hotellanläggningarna är<br />
utbudet av aktiviteter begränsat under större delen av<br />
året. Golfbanan och klubbhuset är en mötesplats för<br />
medlemmarna och där även andra evenemang kan förekomma.<br />
Det fi nns ett antal föreningar som är aktiva<br />
inom planområdet, t.ex. väg- och villaföreningar, Hem<br />
och skola och Frigymnasterna. Flertalet av dessa föreningar<br />
är dock främst inriktade på frågor som berör<br />
ortens väl och ve. Det fi nns stora offentliga grönområden<br />
som får användas av alla och sommartid är stranden<br />
en populär mötesplats. Detta till trots är det generellt<br />
sett ett mindre tillfredsställande aktivitetsutbud<br />
som står att tillgå inom planområdet och för den som<br />
söker aktiviteter fi nns dessa främst i <strong>Halmstad</strong> tätort.<br />
För ungdomar, som lever sina liv inom mindre geografi<br />
ska områden än vuxna, är tillgången på aktiviteter<br />
få. Det fi nns två tennisbanor i Frösakull som är fria att<br />
använda, men i övrigt fi nns få iordningställda ytor för<br />
sport och lek för den yngre delen av befolkningen. Det<br />
förekommer inte heller någon ungdomsverksamhet,<br />
vilket gör att även ungdomarna får söka sig till andra<br />
stadsdelar för aktiviteter.<br />
39
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
2.15 Riskanalys<br />
Inom planområdet bedöms följande risker vara relevanta<br />
i översiktsplanesammanhang:<br />
Havsnivåhöjning<br />
Enligt klimat och sårbarhetsutredningen förväntas<br />
havsnivån globalt sett stiga med runt 88 cm. Vid en<br />
havsnivåhöjning drabbas framför allt turistnäringen<br />
då stranden blir mindre. Enligt kommunens översiktliga<br />
höjddata ligger bebyggelsen kring 5-meterskurvan<br />
och således är risken för översvämning från havet<br />
begränsad utifrån dagens scenarion. Kommunen bedömer<br />
inte att det fi nns fara för liv vid en successiv<br />
havsnivåhöjning under de kommande 100 åren.<br />
Olje- eller annat miljöfarligt utsläpp från förbipasserande<br />
båtar<br />
Vid en olycka med fartyg som transporterar olja eller<br />
annat miljöfarligt gods kan, beroende på var olyckan<br />
inträffar och vilka strömmar som råder, stranden inom<br />
planområdet bli drabbat. Ett sådant utsläpp får konsekvenser<br />
för besöksnäringen samt för växter och djur i<br />
havet och på stranden. Återhämtningsperioden är beroende<br />
på hur stort utsläppet blir.<br />
Brand, bombhot eller annat riktat hot mot publika<br />
verksamheter och områden<br />
Inom delar av planområdet vistas vid olika tillfällen<br />
mycket folk på liten yta. Områdets publika verksamheter<br />
är: Hotel Tylösand, First Camp, Karlstorps<br />
Camping, Kronolund (utgår i planförslaget), <strong>Halmstad</strong><br />
Golfklubb och Tylebäck. Därtill fi nns ett antal restauranger<br />
inom planområdet. Under vackra sommardagar<br />
lockar stranden tiotusentals besökare. Främst är besökarna<br />
koncentrerade till stranden i Tylösand, där besöksintensiteten<br />
periodvis är mycket hög. I händelse av<br />
brand eller annat hot mot dessa områden med hög personintensitet<br />
är utrymning essentiell för att förhindra<br />
personskada. Risk för skogsbrand fi nns med tanke på<br />
att vegetationen av bl.a. bergtall är omfattande i området<br />
och ofta förekommer i direkt anslutning till bebyggelse,<br />
både villor och fritidshus. Vegetationen binder<br />
ihop området, ur brandsynpunkt, ofta på ett icke<br />
önskvärt sätt. Därför utgör den en potentiell brandrisk,<br />
speciellt under sommarens torra perioder.<br />
40<br />
Olycka på väg eller vid publika verksamheter och områden<br />
Vid scenariot att många människor befi nner sig på<br />
stranden och en olycka sker, antingen på stranden eller<br />
på någon av tillfartsvägarna till området, föreligger en<br />
risk att trafi kstockning sker, vilket kan försvåra framkomlighet<br />
för räddningstjänst, polis och ambulans. Vid<br />
olyckshändelse på Tylön försvåras räddningsarbetet<br />
genom att tillgängligheten till ön är begränsad till helikopter<br />
eller båt. Förebyggande åtgärder av förlängda<br />
utryckningstider kan vara utbildning av personal samt<br />
effektiva larmrutiner vid olycka för att förhindra allvarliga<br />
skador på människor.<br />
Förorenat dagvatten och badvatten<br />
Kraftiga regn kan leda till hastig ytavrinning från<br />
jordbruksmarker, vilket kan orsaka försämrad vattenkvalitet<br />
i havet på grund av de ämnen vattnet för<br />
med sig. Även spillvattennätet riskerar att överbelastas<br />
vid kraftig nederbörd på grund av inträngande vatten<br />
via otätheter och felaktiga anslutningar. Då dagvatten<br />
inte ska ingå i spillvattensystemet orsakar sådant intrång<br />
kapacitetsproblem för nätet. Således fi nns risk<br />
för bräddning av spillvattennätet och förorenat vatten<br />
kan därmed gå via vattendrag vidare till havet, vilket<br />
kan leda till bl.a. infektioner hos människor som badar<br />
i vattnet. Förorenat vatten kan även orsaka översvämning<br />
på tomter eller tränga upp i källare, vilket kräver<br />
saneringsåtgärder för fastighetsägaren.<br />
Förorening i Söndrums vattentäkt<br />
Grundvattentäktens vattenkvalitet kan påverkas drastiskt<br />
vid ett läckage av t.ex. petroleumprodukter eller<br />
andra hälsofarliga ämnen. Vattnet kommer vid sådan<br />
skada att vara otjänlig som grundvattentäkt för <strong>Halmstad</strong>s<br />
kommun. Inom området fi nns inga farligt godsleder,<br />
men tunga fordon kan trafi kera över vattentäkten<br />
regelbundet vid t.ex. ett oljeutsläpp till havs.<br />
I övrigt redovisas befi ntliga risk- och skyddsobjekt i<br />
karta. Det kan även noteras att infl ygning till fl ygplatsen<br />
inte normalt sker över området.<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
Karta 28 - Riskananalyskarta<br />
* Miljöstationen vid Karlstorp har fl yttats till Flygstaden.<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
*<br />
Antagandehandling<br />
41
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
3. ÖVERVÄGANDEN OCH MOTIV<br />
3.1 Bebyggelse<br />
Bebyggelsen inom planområdet står med ett ben i den<br />
ursprungliga fritidshusbebyggelsen och ett ben i dagens<br />
och framtidens permanentboende. Redan idag gör<br />
omvandlingen av fritidshusområden sig påmind och<br />
nya hus ger sin prägel åt orterna. Denna förändringsprocess<br />
är troligen här för att stanna och efterfrågan på<br />
större hus förväntas inte att minska de närmaste åren.<br />
Dock behöver karaktären bevaras och utvecklingen<br />
bör vara förenlig med det ursprung och särprägel som<br />
stadsdelarna har.<br />
Bostadsbeståndet är homogent och består till övervägande<br />
del av friliggande villor och ett mer varierat<br />
boende skulle öka attraktiviteten bland grupper som<br />
idag har låg representation i området. Ett mer varierat<br />
bostadsbestånd skulle vara positivt för den sociala<br />
strukturen inom området och ge möjlighet till ökad<br />
integration.<br />
Idag är områdena förhållandevis lågt exploaterade<br />
och grönområden samt rekreationsområden fi nns nära<br />
tillgängligt för de boende. Detta är en kvalitet som är<br />
viktig att värna om och som samtidigt har satt sin prägel<br />
till stadsdelarna. Framtida bebyggelseområden bör<br />
således passa in i den befi ntliga strukturen och bevara<br />
samspelet mellan bebyggelse och grönytor. Dock fi nns<br />
möjlighet att exploatera grönområden för framtida bostäder<br />
då de allmänna intressena ändå kan tillgodoses.<br />
Det fi nns utbyggnadsmöjligheter i samtliga stadsdelar<br />
inom planområdet.<br />
3.2 Näringsliv och verksamheter<br />
Stora delar av planområdet omfattas av riksintresse för<br />
friluftsliv och rörligt friluftsliv. Detta innebär att grönområden<br />
och stranden är viktiga att hålla tillgängliga<br />
för allmänheten. Det betyder även att de verksamheter,<br />
så som camping och hotell, vilka gynnar turismen och<br />
besöksnäringen är värdefulla inslag inom området.<br />
Det stora antalet besökare till området, särskilt under<br />
sommaren, bidrar till det offentliga livet och karaktären.<br />
Exempelvis har Hotel Tylösand blivit en del av Tylösands<br />
identitet och lockar i sig många besökare<br />
42<br />
både från kommunen och från andra delar av landet.<br />
Service och korttidsboenden är viktiga aspekter för att<br />
bibehålla områdets attraktivitet som turistmål. Samtidigt<br />
fi nns det stora delar av strandområdet som är<br />
orört, vilket i sig är en kvalitet.<br />
I Frösakull fi nns den enda livsmedelsbutiken inom<br />
området och affären är en kvalitet för både sommar-<br />
och åretruntboende i området. I anslutning till butiken<br />
fi nns även andra mindre verksamheter och platsen ligger<br />
strategiskt i stadsdelen och bör stärkas som centrum<br />
för Frösakull.<br />
3.3 Kommunikationer<br />
Inom planområdet fi nns ett fungerande vägnät med relativt<br />
god framkomlighet under stora delar av året. Under<br />
sommaren är dock belastningen på vägnätet markant<br />
högre än under övriga säsonger, vilket orsakar<br />
parkerings- och framkomlighetsproblem. Det bedöms<br />
emellertid inte rimligt att vidtaga sådana åtgärder, som<br />
kan motsvara behovet då belastningen är som högst<br />
under ett par veckor på sommaren. Förbättringar kan<br />
dock ske inom området, exempelvis kan parkeringssituationen<br />
förbättras genom tydligare skyltning och<br />
hänvisning till de parkeringsplatser som fi nns inom<br />
planområdet.<br />
Det fi nns idag framkomlighetsproblem längs Nya Tylösandsvägen<br />
till och från planområdet. Ny bebyggelse<br />
med fl er bostäder kommer naturligtvis att öka trafi kbelastningen<br />
på vägen ytterligare, särskilt till och från<br />
<strong>Halmstad</strong> centrum. Dock kommer ny bebyggelse att<br />
ha mindre påverkan under de tider som trafi ken är som<br />
högst under året, d.v.s. under sommaren. I detta sammanhang<br />
är bostadstrafi ken sekundär då majoriteten<br />
fordon är besökare till stranden eller campingplatser.<br />
Dock kan en övergripande översyn av vägstrukturen<br />
behöva göras för att skapa en hållbar trafi kmiljö. En<br />
sådan översyn är avhängigt framtida utbyggnadsprojekt<br />
som ligger utanför denna plans ramar, men kan<br />
eventuellt komma att innefatta en anslutning från Frösakull<br />
till Kustvägen. Planens intention är att säkerställa<br />
att en eventuell framtida förbindelse inte omöjliggörs<br />
inom planområdet.<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
Stora delar av bostadsområdena inom planområdet<br />
har nära till busshållplatser, vilket är en positiv förutsättning<br />
för kollektivtrafi ken. Dock uppstår problem<br />
med framkomligheten under sommaren, då vägarna<br />
är starkt trafi kerade. Ur både miljö- och framkomlighetssynpunkt<br />
är en ökad kollektivtrafi kanvändning<br />
positiv. Minskad biltrafi k till Tylösand, Frösakull och<br />
Sandhamn skulle även innebära att behovet av parkeringsplatser<br />
dämpas. Det är viktigt att kollektivtrafi<br />
ken prioriteras vid en eventuell framtida utredning<br />
om Nya Tylösandsvägen och att information till både<br />
boende och besökare ges om de fördelar kollektivtrafi -<br />
ken innebär. Utbyggnadsområden bör främst ske inom<br />
områden med god tillgång till kollektivtrafi k.<br />
3.4 Teknisk försörjning<br />
Spill- och avloppsvattenshanteringen inom området<br />
fungerar tillfredsställande och tål även att nybyggnation<br />
sker. Däremot är dagvatten ett problem inom stora<br />
delar av planområdet och ökad exploatering minskar<br />
andelen gröna ytor, där naturlig infi ltrering kan ske,<br />
vilket ökar behovet av fungerande dagvattensystem<br />
ytterligare. Dagvattenhanteringen påverkas inte bara<br />
av nyexploaterade områden, utan även omvandlingen<br />
från fritids- till åretruntbostäder bidrar till att den<br />
hårdgjorda marken ökar successivt. Dagvattenhanteringen<br />
bör ses över inom samtliga delområden. Vid<br />
kommande detaljplanering bör bestämmelserna säkerställa<br />
att diken längs gata infi ltrerar dagvatten och att<br />
varje fastighet, genom grönytor och avledningsmöjligheter<br />
till diken, omhändertar dagvattnet.<br />
3.5 Friluftsliv, rekreation och turism<br />
De riksintressen och skydd som fi nns inom planområdet<br />
indikerar att här fi nns starka allmänna intressen<br />
att ta hänsyn till. Sandstranden längs kusten är inte<br />
bara unik i kommunen utan även i landet och är den<br />
faktor som gjort området populärt för besökare och<br />
senare även som bostadsorter. Riksintresset för det<br />
rörliga friluftslivet och turismen innebär att området<br />
ska värna om de förutsättningar som gynnar detta, exempelvis<br />
möjlighet till fritids- och korttidsboende och<br />
tillgänglighet för allmänheten till stranden.<br />
Aktiviteter och evenemang som lockas till stranden<br />
bör koncentreras till Tylösand för att bibehålla övri-<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Antagandehandling<br />
ga stränder fria från permanenta sommaraktiviteter.<br />
Stranden nedanför Hotel Tylösand är redan idag en<br />
frekvent använd aktivitetsstrand, vilket gör det naturligt<br />
att lokalisera aktiviteter hit.<br />
Gång- och cykelstråken kan utvecklas mer för att skapa<br />
bättre förbindelser och ge möjlighet för fl er rekreationsstråk.<br />
Möllegårds naturreservat ligger i anslutning<br />
till planområdet och är ett vackert strövområde. Samtidigt<br />
saknas idag en tydlig gång- och cykelförbindelse<br />
mellan Tylösand och Frösakull i den västra delen.<br />
Tillgängligheten till stranden är viktig och även personer<br />
med rörelsehinder ska ges möjlighet att sola och<br />
bada. Handikappbadet är väl utvecklat för att alla ska<br />
kunna bada och har god tillgänglighet. Förbättrad tillgänglighet<br />
även till andra delar av stranden är positivt<br />
för besökare, t.ex. personer med begränsad rörlighet<br />
eller barnvagns- och småbarnsfamiljer.<br />
3.6 Naturmiljö och grönstruktur<br />
Stora delar av planområdet består av gröna områden.<br />
Grönområdena vittnar om områdenas historia och<br />
framväxt och är karaktärsgivande i hela planområdet.<br />
Grönområdena har höga bevarandevärden som närrekreationsområden<br />
och för att bibehålla stadsdelarnas<br />
karaktär som kust- och sommarorter.<br />
Traditionellt har husen legat indragna från gatan med<br />
vegetation mot gatan som döljer huset. Detta håller<br />
successivt på att förändras och tomter, hus och garageuppfarter<br />
tenderar att öppna upp gaturummen och<br />
ge en annan upplevelsebild. För att bevara karaktären<br />
är det viktigt att vegetationen bevaras och att husen<br />
placeras med omtanke.<br />
Det fi nns skäl att bevara naturmiljöerna i så stor utsträckning<br />
som möjligt, dels för att inte bryta av<br />
sammanhängande grönstråk och dels för att bevara<br />
karaktären inom områdena. Såväl grönområden och<br />
vegetation på tomterna är positivt för omhändertagande<br />
av dagvatten, vilket är och kan bli ett problem<br />
inom orterna. Vid ny- och ombyggnad bör stor hänsyn<br />
tas till grönytorna och att hårdgjorda ytor på tomten<br />
kompenseras med gröna ytor.<br />
43
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
3.7 Hälsa, risker och skydd<br />
Inom planområdet fi nns relativt begränsade risker för<br />
föroreningar i luft, mark och vatten. Huvudanvändningen<br />
av marken är bostäder samt natur- och grönområde.<br />
Bostäderna alstrar trafi k och detta kan medföra<br />
emissioner och buller. Beräkningar tyder inte på<br />
att gränsvärdena för buller överskrids längs vägarna<br />
inom planområdet. Utsläppen är inte mätta längs vägarna<br />
inom planområdet, dock har beräkningar på<br />
partiklar gjorts längs Nya Tylösandsvägen (se Miljökonsekvensbeskrivning)<br />
där beräkningen tyder på att<br />
det kan förekomma förhöjda partikelvärden. Påverkan<br />
på luften kan uppkomma även utanför planområdet<br />
vid nybyggnad. Här avses främst luftkvaliteten på vägar<br />
till och genom stadskärnan. Vid en exploatering<br />
behöver behovet av åtgärder för att inte överstiga luftkvalitetsnormerna<br />
inne i staden övervägas.<br />
Vattentäkten i Tylösand påverkas idag inte av den<br />
markanvändning som pågår inom skyddsområdena.<br />
Planen föreslår ingen markanvändning, som inte redan<br />
fi nns inom vattenskyddsområdet.<br />
Markradon och förorenad mark påverkar inte den<br />
övergripande användningen av mark. Dock kan åtgärder<br />
behöva vidtagas vid detaljplanering och bygglov<br />
inom dessa områden.<br />
3.8 Utbildning<br />
Frösakullsskolan klarar viss nybyggnation men kan<br />
behöva byggas ut på sikt. Dock är det svårt att beräkna<br />
hur många barn som kan förväntas, eftersom det dels<br />
beror på ålder på de som fl yttar till området och dels<br />
att det idag fi nns möjlighet att välja skola. Både skolan<br />
och förskolan i Försakull har en gynnsam lokalisering<br />
med närhet till grönområden och med naturpark inom<br />
skolområdet. Framtida utveckling av för-/skolan bör<br />
ske i anslutning till den befi ntliga verksamheten för att<br />
minimera transporter och ta tillvara de kvaliteter som<br />
skolans pedagogik erbjuder. I Tylösand saknas barnomsorg,<br />
vilket är en brist i området. Vid behov ska<br />
möjlighet till utbyggnad av förskola fi nnas i Tylösand.<br />
44<br />
3.9 Sociala strukturer och socialt liv<br />
Både befolkningen och bostadsbeståndet inom planområdet<br />
är enhetligt. Dessutom erbjuds relativt få arbetstillfällen<br />
inom planområdet, vilket gör att de som<br />
arbetar i stor utsträckning lämnar området under dagtid.<br />
Sammantaget gör detta att det fi nns brister i den<br />
sociala strukturen. Emellertid är det offentliga livet<br />
och aktiviteterna under sommaren goda då befolkningen,<br />
besökarna och verksamheterna ökar.<br />
Aktiviteter för ungdomar kan förläggas till skolans<br />
lokaler. Trots att det mest fördelaktiga hade varit att<br />
erbjuda många divergerade aktiviteter året runt inom<br />
planområdet, är målgruppen begränsad, vilket försvårar<br />
kontinuerliga fritidsaktiviteter. I omkringliggande<br />
orter och <strong>Halmstad</strong> centrum fi nns däremot ett större<br />
utbud av aktiviteter. Goda förbindelser genom kollektivtrafi<br />
k och gång- och cykelvägar kan underlätta att<br />
ungdomar själva tar sig till och från aktiviteter på annat<br />
håll och därmed får tillgång till ett större utbud.<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
4. PLANFÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER<br />
I följande kapitel beskrivs planförslaget för Tylösand,<br />
Frösakull och Sandhamn utifrån ovanstående genomgång<br />
av förutsättningar och ställningstaganden.<br />
4.1 Bebyggelse<br />
Nya bostadsområden<br />
Inom planområdet bedöms sex områden för sammanhållen<br />
bebyggelse lämpliga. I övrigt föreslås förtätningar<br />
på lucktomter inom områdena, vilka redovisas<br />
på plankartan. Områden för sammanhållen bebyggelse<br />
är:<br />
1. I nordöstra Frösakull i närheten av skolan pågår idag<br />
ett detaljplanearbete för bostäder. Området föreslås<br />
varieras mellan friliggande villor, lägenheter och par-<br />
/kedjehus i högst två våningar, 60-75 bostäder. Husen<br />
ska anpassas till den övriga bebyggelsen och karaktären<br />
i Frösakull.<br />
2. Vid Kronolund anses bostadsbebyggelse kunna<br />
stärka Frösakulls centrum genom att öka antalet boende<br />
i närhet till affären och de verksamheter som fi nns<br />
i dess anslutning. Området är lämpligt för fl erfamiljshus<br />
med en högre exploatering, ca 110 bostäder. Den<br />
högre exploateringen ska ändå anpassas till omkringliggande<br />
bebyggelse och inte utformas som punkthus.<br />
Området föreslås bidra till att Frösakull får ett mer<br />
varierat boendeutbud. Husen ska anpassas till omkringliggande<br />
vegetation och trots höjd inte förändra<br />
områdets karaktär. Husen bör utformas så att mötet<br />
med Kungsvägen och Tylö Center skapar en tilltalande<br />
karaktär och som tillför en kvalitet till Frösakull. Bebyggelsen<br />
föreslås hållas söder om den bäck som rinner<br />
över tomten. Norr om bäcken fi nns berg i dagen<br />
och vegetation som föreslås bevaras som orört grönområde.<br />
Träden på kullen är bevarandevärda vid en<br />
exploatering då den högre bebyggelsen kan förankras<br />
i den bakomliggande vegetationen. Utfart från nya bostäder<br />
ska ske mot Kronolundsvägen och utformning<br />
samt placering av husen ska anpassas till en eventuell<br />
ny förbindelse till Kustvägen via Kronolundsvägen.<br />
Föreslagen bebyggelse ska i sitt uttryck förstärka området<br />
som Frösakulls centrum.<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Antagandehandling<br />
3. I översiktsplanen fi nns en bostadsenklav föreslagen<br />
vid Fammarpsvägen, som överensstämmer med de<br />
två enheter som byggts längs Kronolundsvägen/Möllegårdsvägen.<br />
Friliggande hus eller parhus i högst 1½<br />
våning, ca 20 bostäder. Husen ska anpassas till de två<br />
befi ntliga enklaver som fi nns inom detta område.<br />
4. Söder om Fammarpsvägen fi nns ett större område<br />
där det på längre sikt kan vara aktuellt att bygga bostäder.<br />
Inom de närmaste åren bör inte området prioriteras<br />
för ny bebyggelse, men bedöms dock som ett<br />
lämpligt exploateringsområde inför framtiden, 70-100<br />
bostäder i högst två våningar. Bebyggelsen ska harmoniera<br />
med övriga Frösakull och vid kommande planläggning<br />
ska grönytorna särskilt beaktas. Hur stor del<br />
av tomten som får bebyggas bör regleras i detaljplan i<br />
förhållande till tomtstorleken.<br />
5. Vid Tylösandsvägen bedöms ett större område<br />
lämpligt för exploatering i Tylösand. Området blir en<br />
naturlig utveckling av stadsdelen mot sydost och här<br />
fi nns möjlighet att tillskapa lägenheter för att variera<br />
upplåtelseformer och utbudet av bostäder. Området<br />
ligger vid entrén till Tylösand och bör utformas för att<br />
förstärka stadsdelens identitet. Mötet mellan föreslagen<br />
bebyggelse och Tylösandsvägen bör planeras med<br />
höga estetiska värden för att skapa en tydlig port till<br />
området. Planen föreslår en låg och tät exploatering<br />
för att knyta an till de omkringliggande husen. Bebyggelsen,<br />
ca 70 bostäder, i tvåvåningar kan anpassas dels<br />
till Tylösands bebyggelsekaraktär och dels till den vegetation<br />
som fi nns inom området idag. Området bör<br />
utvecklas så att en varierad arkitektonisk utformning<br />
kan åstadkommas. Området föreslås utformas med gemensamma<br />
gröna ytor mellan husen. Tallar som solitärer<br />
knyter an till det strandnära läget och Tylösands<br />
karaktär. Vid planering ska grönytor även särskilt beaktas<br />
för omhändertagande av dagvatten. Bostadsområdet<br />
föreslås även innefatta område för lek på gemensamma<br />
grönytor. Inom området ska möjlighet ges att<br />
bedriva förskoleverksamhet om detta behov uppkommer.<br />
Bebyggelsen bör även utformas med hänsyn till<br />
en ny förbindelse till Handikappbadet och den trafi k<br />
som badet alstrar.<br />
45
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
46<br />
2<br />
1<br />
5<br />
3<br />
4<br />
6<br />
0 500 1000 m<br />
Karta 29 - Bostadsbebyggelse.<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
6. I Sandhamn bör exploateringen stämma överens<br />
med stadsdelens befi ntliga struktur och skala. Förtätningen<br />
föreslås vid befi ntliga vägar, där bebyggelsen<br />
idag fi nns på en sida, utan att ta grönområden, som<br />
skapar visuella pauser mellan husen, i anspråk. Karaktären<br />
med friliggande hus föreslås bevaras. Exploateringen<br />
inom tomten bör stå i relation till tomtstorleken.<br />
Husen ska samspela med den omkringliggande<br />
vegetationen och utformas med hänsyn till naturens<br />
färgskala. Placering bör även ske med stor hänsyn till<br />
omkringliggande hus och deras utsikt. Större volymer<br />
föreslås delas upp i mindre enheter. Friliggande hus i<br />
högst 1½ våningar, 10-15 bostäder. Gaturummet föreslås<br />
fortsättningsvis präglas av grönska.<br />
Vid nya bostadsområden är det viktigt att beakta områdets<br />
karaktär och den nya bebyggelsen ska anpassas<br />
till ortens genius loci. De nya områdena ska knyta an<br />
till det havsnära läget och vegetationen är ett viktigt<br />
karaktärsskapande element. Vid ny exploatering ska<br />
särskilt dagvattenfrågan beaktas och andelen hårdgjorda<br />
ytor ska begränsas för att dels bevara stadsdelarnas<br />
gröna karaktär och möjliggöra att dagvatten<br />
omhändertas på tomten.<br />
Förtätningar inom andra områden än föreslagna bedöms<br />
som olämpliga, främst med hänsyn till områdenas<br />
karaktär. Detta gäller såväl exploatering av<br />
grönområden som förtätning inom den befi ntliga bebyggelseområden.<br />
För samtliga utbyggnadsområden ska särskild hänsyn<br />
tas till miljön och människors hälsa. Byggnadsmaterial<br />
ska medföra så liten miljöbelastning som möjligt<br />
under sin livscykel och i största möjliga mån vara möjlig<br />
att återvinna. Samtidigt ska de ge ett bra inomhusklimat<br />
för de boende och ha lång livstid. Hus och lägenheter<br />
ska uppföras energieffektivt och resurssnålt,<br />
både vid byggnation och drift. Tekniska lösningar ska<br />
bidra till att energi- och vattenförbrukningen hålls låg.<br />
Uppvärmning ska ske med hållbara och miljövänliga<br />
energikällor och ej med individuell vedeldning.<br />
Föreslagen bebyggelse ligger i anslutning till befi ntliga<br />
bostadsområden. Förtätningen innebär ökad belastning<br />
på befi ntligt vägnät. Dock är tillgängligheten till<br />
kollektivtrafi k i stora delar av planområdet i sin helhet<br />
god och fl era av de större utbyggnadsområdena ligger<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Antagandehandling<br />
inom gångavstånd till busshållplats. Förtätning inom<br />
föreslagna områden bedöms förenliga med riksintressen<br />
för friluftsliv och rörligt friluftsliv.<br />
Riktlinjer befi ntliga bostadsområden<br />
Den förändring som pågår inom planområdet sker<br />
framför allt inom den befi ntliga bebyggelsen genom<br />
omvandlingen från fritidshus till permanentbostäder<br />
och därmed från små hus till större. Planen ger nedan<br />
rekommendationer att bevara stadsdelarnas genius loci<br />
genom att beskriva deras karaktärsområden och ge<br />
generella förslag på utformning vid ny- och ombyggnad.<br />
Generellt för samtliga områden bör kommande<br />
detaljplanering ange exploateringsgrad i förhållande<br />
till tomtstorlek.<br />
Tylösand<br />
Norra Tylösand<br />
Mellersta Tylösand<br />
Södra Tylösand<br />
Karta 30 – Tylösand.<br />
Södra Tylösand<br />
Södra delen av Tylösand är känsligt för förändringar<br />
i bebyggelsestrukturen, då delar fortfarande karaktäriseras<br />
av fritidshusbebyggelse. I södra delen fi nns<br />
även Tältstaden, värdefull miljö enligt bevarandeplanen,<br />
som vittnar om områdets betydelse som fritidshusområde<br />
från 40-talet och framåt. I anslutning till<br />
47
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
Tältstaden fi nns även ett modernt fritidshusområde.<br />
Övrig bebyggelse är blandad med karaktärsgivande<br />
fritidshusinslag.<br />
Den naturliga vegetationen består av lövträd och tall.<br />
Vegetationen bör i så stor utsträckning som möjligt bevaras<br />
längs gator och på tomter för att bevara karaktären.<br />
Gaturummet föreslås förstärkas med tall eller<br />
annan vegetation som ger vackra gaturum.<br />
Trähus och sadeltak tillhör den lokala traditionen och<br />
bör eftersträvas vid ny- och ombyggnad. Jordfärger<br />
och en tillbakahållen färgskala på fasaden anknyter<br />
till det havsnära läget och den vegetation som omger<br />
området. Helhetsbilden bör inte brytas med högre hus<br />
än 1 ½-plan. Genom att hålla tillbaka bebyggelsen<br />
från gatan samt att inte markera garageuppfarter med<br />
iögonfallande markbeläggning kan det under sommarhalvåret<br />
lummiga gaturummet fortsättningsvis vara<br />
ett viktigt inslag för helhetsbilden. Tomterna bör inte<br />
omges med murar utan avgränsas lämpligen med låga<br />
trästaket eller häckar av t.ex. bok.<br />
Mellersta Tylösand<br />
I mellersta Tylösand är bebyggelsen varierad och<br />
byggnadernas komplexitet är områdets gemensamma<br />
nämnare. Större enheter med utseendemässigt identiska<br />
bostäder skulle bryta det divergerande mönstret<br />
som fi nns i området idag och variationen är således ett<br />
viktigt inslag. Variationen i arkitekturen föreslås även<br />
fortsättningsvis samspela mellan olika tidsepoker. Husens<br />
placering ska göras med hänsyn till omkringliggande<br />
bostäder för att i största möjliga mån undvika<br />
skymd utsikt och skuggning. Husen bör inte bryta helhetsbilden<br />
av 1½-planshus mot gatan. Färgskalan bör<br />
anpassas till omkringliggande bebyggelse samt lokal<br />
tradition och tidsepok.<br />
Även i mellersta Tylösand är vegetationen karaktärsgivande<br />
för gaturummet och helhetsbilden. Björk och<br />
tall skapar en enhetlig bild och föreslås karaktärisera<br />
gaturummen. Tomterna bör inte omges med murar<br />
utan avgränsas lämpligen med låga trästaket eller<br />
häckar av t.ex. bok.<br />
Entréerna är vanligtvis vända mot gatan och husen<br />
exponeras mot gatan tydligare än i södra Tylösand.<br />
Entrén är således en del av gaturummet och karaktären<br />
där husen är placerade närmre gatan. Dock måste<br />
48<br />
hänsyn tas till gaturummet vid utformning av entrén<br />
så att ett estetiskt värde eftersträvas i samklang med<br />
omkringliggande bebyggelse.<br />
Norra Tylösand<br />
I den norra delen fi nns större vegetationsområden och<br />
även Nyrebäcken som avgränsar stadsdelen åt norr.<br />
Här återfi nns friliggande villor i 1-1½ våning och fl era<br />
hus ligger förankrade på föredömligt sätt i vegetationen<br />
genom att höga träd har bevarats på och runt tomten.<br />
Den naturliga vegetationen är bevarandevärd och bidrar<br />
till vackra gaturum, vilka kan förstärkas med<br />
t.ex. tall. Tomterna bör inte omges med murar utan avgränsas<br />
lämpligen med låga trästaket eller häckar av<br />
t.ex. bok.<br />
Vid förändringar av bebyggelsen ska hänsyn visas till<br />
grannarnas utsikt och allmänna utblickspunkter. Traditionellt<br />
består husen av träfasad och sadeltak. Detta<br />
föreslås utgöra grunden för ny bebyggelse, vilket kan<br />
kompletteras med personliga val i detaljutformningen.<br />
Färgskalan bör med tanke på det närheten till havet<br />
vara tillbakahållen och gärna i jordfärger.<br />
Frösakull-Ringenäs<br />
Västra Frösakull &<br />
Ringenäs<br />
Karta 31 – Frösakull-Ringenäs.<br />
Östra<br />
Frösakull<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
Västra Frösakull och Ringenäs<br />
Väster om Kungsvägen har tidigare varit ett renodlat<br />
fritidshusområde där det traditionella huset är indraget<br />
från gatan och har en naturtomt som på ett ombonat<br />
sätt döljer huset. Idag har ombyggnader förändrat<br />
denna karaktär.<br />
Det kuperade landskapet och gatustrukturen skapar<br />
vackra utblickar med havet som fondmotiv. Utblickarna<br />
mot havet är mycket värdefulla för området och<br />
är viktig del av Frösakulls identitet. Utblickarna mot<br />
havet ska beaktas vid förändringar inom området, så<br />
att dessa inte går förlorade. I den norra delen fi nns<br />
även grönområden med tall- och lövvegetation mellan<br />
husraderna, vilket är en viktig del av områdets identitet.<br />
Naturen föreslås bevaras i största möjliga mån,<br />
både som grönområden och på tomterna. Tall förstärker<br />
känslan av att befi nna sig nära havet.<br />
Ny bebyggelse föreslås anpassas till naturen och förankras<br />
i vegetationen. Den traditionella byggtraditionen<br />
med sadeltak och träfasad knyter ihop nutid med<br />
områdets ursprung. I västra Frösakull och Ringenäs<br />
bör stora huskroppar delas upp i mindre volymer som<br />
kan anpassas till topografi n och den naturliga vegetationen.<br />
Stor hänsyn bör tas till grannarnas utsikt vid<br />
ny- eller ombyggnad av husen för att inte skymma<br />
utsikten för omkringliggande hus. Genom att placera<br />
husen i sicksackmönster kan fl er hus få utsikt. Husen<br />
bör anpassas till den allmänna karaktären genom att<br />
vara 1-1½ våning höga. Voluminösa tak kan inverka<br />
negativt på karaktären inom området och taken bör, i<br />
likhet med husen, inte överdimensioneras. Jordfärger<br />
och en tillbakahållen färgskala föreslås. Tomterna bör<br />
inte omges med murar utan avgränsas lämpligen med<br />
låga trästaket eller häckar av bok eller tall.<br />
Gaturummen är vanligen avgränsade av grönska, vilket<br />
är ett sammanhållande karaktärsdrag för området.<br />
Husen bör placeras indragna på tomten för att bibehålla<br />
ett grönt gaturum. Gaturummet påverkas även av<br />
iögonfallande garageuppfarter och garage, vilket bör<br />
undvikas. Garage och uthus bör, liksom huvudbyggnaden,<br />
anpassas till gaturummet och vegetationen.<br />
Garage och uthus bör volymmässigt vara anpassade<br />
till sitt huvudsakliga ändamål. En carport eller pergola<br />
kan ha mindre påverkan på gaturummet än ett garage,<br />
då de förstnämnda diskret och graciöst kan smälta in<br />
i karaktären.<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Antagandehandling<br />
Östra Frösakull<br />
Den östra delen av Frösakull är ett tämligen okänsligt<br />
område där en varierad bebyggelse av åretrunt- och<br />
fritidsbostäder skapar karaktären. Området ligger visuellt<br />
inte i kontakt med havet, vilket medför att området<br />
är mindre känsligt för förändring i den bemärkelsen.<br />
Däremot är stadsdelen synligt från slätten öster<br />
om Frösakull, vilket ställer arkitektoniska krav på bebyggelsen<br />
i den östra delen.<br />
Bostadsenklaverna delas upp av grönområden, som är<br />
populära rekreationsstråk. Även här består vegetationen<br />
till stor del av tall, vilket blir ett gemensamt element<br />
för hela Frösakull. Så mycket som möjligt av den<br />
naturliga vegetationen ska behållas inom området och<br />
gaturummet kan förstärkas med tall och björk.<br />
Bebyggelsen består av 1-1½-planshus. Många är permanenta<br />
bostäder, men det fi nns även fritidshus liksom<br />
renodlade fritidshusområden. Hushöjden bör underordnas<br />
skogen och vegetationen, i synnerhet i den<br />
östra delen där bebyggelsen bildar siluett mot slätten<br />
ifrån Onsjöberget mot Frösakull.<br />
Tylö centrum är områdets servicecentrum. Området<br />
kring affären bör utvecklas för att förstärka centrumkänslan<br />
och skapa en naturlig mötespunkt i stadsdelen.<br />
Även entréerna till Frösakull och Ringenäs bör förstärkas<br />
för att tydligt markera områdets egen identitet.<br />
Sandhamn<br />
Sandhamn-Görvik<br />
Sa S ndha ha h mn m -Gör ör ö vi vik<br />
Karta 32 - Sandhamn-Görvik.<br />
Sandhamn är beläget med skog i ryggen och havet<br />
framför sig. Helhetsbilden i Sandhamn ger intrycket<br />
av en utspridd stadsdel som binds samman av grönområden<br />
med tall och björk. Vegetationen är viktigt<br />
att bevara inom området där tall och björk gärna får<br />
förstärka gaturummet.<br />
49
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
Bebyggelsen är varierad från små fritidshus till voluminösa<br />
permanentbostäder. Fasadfärger i gråa och bruna<br />
nyanser samt övriga jordfärger harmonierar med omgivningen.<br />
Husen bör hållas under två våningar för att<br />
inte dominera vegetationen. Idag karaktäriseras området<br />
av att en stor del av husen helt eller delvis dolda<br />
av vegetation i gatusektioner. Detta är en bra riktlinje<br />
även för ny- och ombyggnad inom området.<br />
Gaturummen präglas av grönska, vilket är ett sammanhållande<br />
karaktärsdrag för området. Husen bör<br />
placeras indragna på tomten för att bibehålla ett grönt<br />
gaturum. Gaturummet påverkas även av iögonfallande<br />
garageuppfarter och garage, vilket bör undvikas. Garage<br />
och uthus bör, liksom huvudbyggnaden, anpassas<br />
till gaturummet och vegetationen. Garage och uthus<br />
bör volymmässigt vara anpassade till sitt huvudsakliga<br />
ändamål. En carport eller pergola kan ha mindre<br />
påverkan på gaturummet än ett garage, då de förstnämnda<br />
diskret och graciöst kan smälta in i karaktären.<br />
Många vill ha utsikt mot havet från bostaden. Detta<br />
har gjort att vegetationen i vissa fall tagits bort och exploaterar<br />
hus på ett inom området karaktärsbrytande<br />
sätt. Placering och utformning av både hus och tomt<br />
bör följa principen se men inte synas för att områdets<br />
karaktär ska bevaras både inom bebyggelsen samt från<br />
stranden.<br />
Större volymer bör delas upp i mindre enheter och anpassas<br />
till landskapet och den naturliga vegetationen.<br />
Naturtomter och lummiga trädgårdar speglar stadsdelens<br />
karaktär och är bevarandevärt. Tomterna bör inte<br />
omges med murar utan avgränsas lämpligen med låga<br />
trästaket eller häckar av t.ex. bok.<br />
Förslagen för den befi ntliga bebyggelsen innebär att<br />
särskild hänsyn ska tas till områdets karaktär och om-<br />
och tillbyggnad av byggnader ska göras med anpassning<br />
till platsen. Vid bygglovprövning och framtida<br />
planläggning kan denna fördjupade översiktsplan vara<br />
ett vägledande dokument gällande utformning och anpassning<br />
till platsen med hänsyn till karaktären och<br />
omkringboende.<br />
50<br />
4.2 Näringsliv och verksamheter<br />
Då Tylösand idag inte har något centrum, har Hotel<br />
Tylösand blivit en samlings-, träff- och målpunkt för<br />
området. Hotellets verksamhet är del av Tylösands<br />
identitet och verksamheten är viktig för stadsdelen och<br />
har idag även funktion som en centrumplats. Planen<br />
ställer sig positiv till hotellets verksamhet och ger hotellet<br />
möjlighet att utvecklas i rimlig mån inom befi ntligt<br />
hotellområdet. Vid förändringar ska dock hänsyn<br />
tas till upplevelsen av hotellet från stranden. Volym,<br />
höjd och utformning ska särskilt anpassas till platsen.<br />
För att komplettera detta och skapa ytterligare offentliga<br />
rum föreslås Tylösandsvägen från hotellet till Golfbanevägen<br />
utvecklas i karaktär mot centrumplats och<br />
därmed samtidigt skapa ett rörelsestråk söderut mot<br />
Tjuvahålan. Längs denna väg fi nns ytterligare restauranger,<br />
kiosk och minigolfbana, vilket gör det till en<br />
naturlig målpunkt. Det stora antalet besökare till Tylösand<br />
under sommaren ställer högre krav på tillgänglighet<br />
till sittplatser och papperskorgar.<br />
Tylösands föreslås utvecklas som turistort med ökat utbud<br />
av service och aktiviteter. Planen ställer sig positiv<br />
till utveckling av befi ntliga pensionat för korttidsboende<br />
inom området. Genom gestaltningsprogram (se<br />
Följduppdrag) kan området förstärkas som Tylösands<br />
centrum. Stranden nedanför hotellet föreslås för olika<br />
strandaktiviteter och service för besökare. Genom att<br />
tillåta aktiviteter och evenemang i Tylösand, bör övriga<br />
stränder bevaras som naturstränder. Vid stranden<br />
nordväst om Tältstaden föreslås för ett mindre område<br />
för service, t.ex. restaurang. Planen föreslår även<br />
att viss service, t.ex. duschfaciliteter eller mindre kiosk,<br />
är möjlig vid Tjuvahålan. Stråken från hotellet till<br />
Trången och Tjuvahålan förstärks för att skapa samband<br />
mellan Tylösands olika delar.<br />
Nya byggnaders utformning och karaktär ska väl anpassas<br />
till det strandnära läget och den omgivande<br />
vegetationen. Även byggnadshöjd och totalhöjd bör<br />
hållas låg och inte dominera över vegetationen. Vid<br />
exploatering i strandnära lägen bör stor hänsyn tas till<br />
de allmänna intressena och allmänhetens tillgänglighet<br />
till strandzonen.<br />
Oavsett scenario fi nns risk för bullerstörningar. Dock<br />
bedöms störningarna vara av sådan karaktär att de kan<br />
avhjälpas genom utformning och ljuddämpande åtgärder,<br />
vilka ska godkännas av kommunen.<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Antagandehandling<br />
0 500 1000 m<br />
Karta 33 - Service.<br />
51
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
Söder om S:t Olofs kapell kvarstår förslag om hotellverksamhet<br />
med utgångspunkt från gällande detaljplan<br />
över området. Hotellverksamhet är positivt ur besökssynpunkt<br />
och erbjuder fl er övernattningsmöjligheter<br />
för besökare i Tylösand. Det strandnära läget och<br />
närheten till S:t Olofs kapell ställer dock stora krav på<br />
utformningen. Byggnaden bör vara låg och graciös för<br />
att inte dominera området och anpassas till det strandnära<br />
läget. Färgsättning och fasadmaterial bör väljas<br />
med tanke på lokal tradition och närheten till havet.<br />
I Frösakull föreslås Tylö Center utvecklas som centrum<br />
för stadsdelen. Centrumfunktionen föreslås förstärkas<br />
och kan kompletteras med ytterligare mindre<br />
verksamheter till de idag befi ntliga. Utformningen av<br />
platsen är viktig för Frösakulls ansikte utåt då Tylö<br />
Center ligger strategiskt längs genomfartsvägen. Tillgängligheten<br />
till centrat ska vara god för bilister, cyklister<br />
och gångtrafi kanter och övergångsställen samt<br />
in- och utfarter behöver vara säkra för samtliga trafi -<br />
kanter.<br />
Strandservice, så som försäljning och toaletter, under<br />
sommarmånaderna föreslås i första hand förläggas i<br />
samband med permanenta verksamheter, så som Hotel<br />
Tylösand, First Camp och Restaurang Paradiso, och<br />
parkeringsplatser. Tillfällig strandservice kan i mindre<br />
utsträckning medges på strandsträckan mellan Hotel<br />
Tylösand och Ringenäs. Strandservicen bör vara koncentrerad<br />
till ett fåtal platser, dit besökare hänvisas med<br />
hjälp av skyltning på vägar samt på stranden. Lämpliga<br />
lokaliseringar för sådan försäljning är vid parkeringsplatsen<br />
i Ringenäs, nedanför First Camp samt vid<br />
förlängningen av Tångvägen. Befi ntlig service på Hotel<br />
Tylösand, vid Tältstaden samt Handikappbadet bedöms<br />
som positiva för besökare och föreslås vara kvar.<br />
Vid Handikappbadet föreslås befi ntlig verksamhet ha<br />
möjlighet att utökas med kiosk- och serviceverksamhet.<br />
I övrigt bör ingen ytterligare stationär försäljning<br />
tillkomma längs strandsträckan, dock är ambulerande<br />
försäljning på stranden positivt ur servicesynpunkt för<br />
strandens besökare sommartid. I Sandhamn är stranden<br />
inte lika välbesökt som i övriga planområdet och<br />
den service som fi nns att tillgå i Sandhamn är en fi skbod,<br />
vilken ligger i västra delen av stadsdelen. Ingen<br />
ytterligare service föreslås i Sandhamn.<br />
Statens Fastighetsverk ställer sig positiva att utveckla<br />
Tylön för mindre konferenser i öns befi ntliga hus.<br />
52<br />
Verksamheten föreslås vara begränsad för att inte störa<br />
det unika fågelliv som fi nns på Tylön samt att fyrvaktarbostäderna,<br />
vilka tillhör kulturmiljöprogrammet,<br />
bevaras och underhålls kontinuerligt och varsamt. Ny<br />
bebyggelse föreslås inte ske på Tylön med undantag av<br />
en mindre förvaringsbod i anslutning till bryggan. För<br />
att få en säker angöring för båtar behöver bryggan på<br />
Tylön förlängas.<br />
Förslagen bedöms var förenliga med riksintressena<br />
för friluftsliv och rörligt friluftsliv då service och<br />
korttidsboenden föreslås. Samtidigt föreslår planen att<br />
stora delar av stranden bevaras som naturstrand utan<br />
exploatering.<br />
4.3 Kommunikationer<br />
Ytterligare bostäder inom planområdet kommer att<br />
alstra mer trafi k, framför allt till och från <strong>Halmstad</strong><br />
centrum. Trafi kåtgärder längs Nya Tylösandsvägen för<br />
förbättrad framkomlighet ligger utanför planområdet,<br />
men bör vid en framtida exploatering inom planområdet<br />
utredas för att få en hållbar trafi ksituation. Inom<br />
planområdet föreslås trafi kåtgärder vidtagas för ökad<br />
säkerhet, främst vid korsningar. Följande korsningar<br />
föreslås ny utformning för säkrare trafi ksituation<br />
(förslag på åtgärder är idéer till lösning, dock behöver<br />
varje korsning studeras närmare för att ange den slutgiltiga<br />
utformningen):<br />
Korsningen Nya Tylösandsvägen-Sandhamnsvägen.<br />
Vänstersvängfält på Nya Tylösandsvägen föreslås primärt<br />
för att höja säkerheten vid vänstersvängande från<br />
<strong>Halmstad</strong> centrum. Alternativt kan Sandhamnsvägen<br />
ledas om för att möta Gamla Tylösandsvägen där en<br />
signalreglerad fyrvägskorsning kan förbättra framkomligheten<br />
för både trafi kanter från Gamla Tylösandsvägen<br />
och Sandhamnsvägen. Detta innebär även<br />
att den planskilda korsningen med gång- och cykelbana<br />
får anpassas till en ny korsningsutformning.<br />
Korsningen Tylösandsvägen-Görviksvägen. Vänstersvängfält<br />
från Tylösandsvägen föreslås för säkrare<br />
trafi ksituation.<br />
Korsningen Tylösandsvägen-Tylöhusvägen. Ny vägutformning<br />
föreslås för att skapa nya förbindelser till<br />
<strong>Halmstad</strong> Golfklubb, föreslaget bostadsområde söder<br />
om Tylösandsvägen samt Handikappbadet. Korsning-<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Antagandehandling<br />
0 500 1000 m<br />
Karta 34 - Vägar och parkeringar.<br />
53
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
en bör utformas så att entrén till Tylösand accentueras<br />
och förbättras, både trafi kmässigt och estetiskt. <strong>Halmstad</strong><br />
Golfklubbs infart föreslås gå genom det skogsparti<br />
som skiljer fairway från bebyggelsen. Ny vägförbindelse<br />
genom föreslaget bostadsområde föreslås<br />
även leda trafi k till Handikappbadet (utformning och<br />
sträckning behöver utredas vidare i samband med planeringen<br />
av föreslaget bostadsområde).<br />
Korsningen Tångvägen-Kungsvägen-Frösakullsvägen.<br />
Trafi krörelsen mellan Frösakullsvägen och Kungsvägen<br />
bör förbättras och korsningen mot Tångvägen<br />
förnyas. Vid förändring av korsningen föreslås även<br />
gång- och cykelövergången ses över. Detaljstudie krävs<br />
för att utreda hur vägen korsar Nyrebäcken.<br />
Planen avser säkra en eventuell framtida förbindelse<br />
med Kustvägen från Frösakull. En ny anslutning är i<br />
nuläget inte aktuellt då detta är avhängigt övrig bostads-<br />
och infrastrukturplanering i kommunen. Inom<br />
planområdet fi nns två möjliga anslutningar till Kustvägen.<br />
Åtgärder, som förhindrar en framtida anslutning,<br />
bör inte vidtagas innan beslut är fattat om en<br />
ny väg ska tillskapas och var den i sådant fall ska gå.<br />
Inom planområdet föreslås följande alternativ som<br />
reservat inför en eventuell anslutning; Kronolundsvägen<br />
samt ny vägsträckning i skogsområdet från Fammarpsvägen<br />
i sydöstra Frösakull. Vid en utbyggnad<br />
av 230 lägenheter i Frösakull kan, enligt beräkningar,<br />
en förbindelse mellan södra Frösakull (Fammarpsvägen)<br />
och Kustvägen avlasta Nya Tylösandsvägen med<br />
cirka 4000 fordon/dygn och Onsjövägen med cirka<br />
1000 fordon/dygn. Vid en förbindelse vid Tylö Center<br />
Karta 35 - Skiss för anslutning från Frösakull till<br />
Kustvägen enligt planförslagets två alternativa<br />
förbindelser.<br />
54<br />
blir avlastningen på Nya Tylösandsvägen cirka 3000<br />
fordon/dygn medan Onsjövägen får i princip samma<br />
avlastning som vid den södra förbindelsen.<br />
Kungsvägen är tidvis hårt trafi kerad och enskilda utfarter<br />
mot vägen bör undvikas där det är möjligt. Ett<br />
övergripande gestaltningsprogram för att hålla hastigheterna<br />
nere och öka säkerheten bör tas fram, se vidare<br />
Följduppdrag.<br />
Trots att parkeringssituationen under sommaren kan<br />
vara kaotisk, föreslår planen få nya parkeringsplatser.<br />
Vid Kungsvägen och Snäckvägen i Frösakull kan befi<br />
ntliga parkeringa tillkomma eller kompletteras med<br />
ytterligare platser. För att tillfredsställa behovet vid<br />
vackra sommardagar med många strandbesökare behövs<br />
stora ytor, vilka under resterande delen av året<br />
skulle gapa tomma. Planen föreslås istället att de parkeringsplatser<br />
som fi nns får tydligare skyltning och<br />
att parkering på gator kan ske där bilarna inte utgör<br />
någon trafi kfara eller blockerar räddningstjänstens<br />
utryckningsvägar. Vidare är det, särskilt sommartid,<br />
viktigt att de boende/fritidsboende som har parkering<br />
på tomten samt reserverade parkeringsplatser använder<br />
dessa och inte parkerar på allmänna parkeringsplatser<br />
och gator för att minska trycket på de allmänna<br />
parkeringarna. Täta bussturer samt information om<br />
tillgänglighet med cykel kan ge besökare alternativ<br />
till att åka i egen bil och på så vis kan trycket minska<br />
något på parkeringsplatser. Vid ytterligare behov kan<br />
parkeringen vid Snäckvägen utökas med ca 50 platser<br />
och en parkering öster om Kungsvägen byggas ut med<br />
ca 40 platser.<br />
För att främja andra transportmedel och verka för en<br />
hållbar utveckling föreslås särskilda cykelparkeringar<br />
med god standard anordnas vid parkeringsplatserna i<br />
närhet till stranden.<br />
Nya vägutformningar innebär en ökad trafi ksäkerhet<br />
inom området. En förbindelse mellan Frösakull och<br />
Kustvägen bör utredas vidare innan beslut kan tas om<br />
och var en sådan anslutning ska gå samt vilka konsekvenser<br />
en förbindelse får.<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
4.4 Teknisk försörjning<br />
Inom planområdet är dagvattenhanteringen ett bekymmer.<br />
En övergripande utredning för omhändertagande<br />
av dagvatten föreslås tas fram för att långsiktigt<br />
lösa frågan i sig samt ansvarsfördelningen för<br />
hela kuststräckan, se vidare Följduppdrag. Om och hur<br />
övergången till kommunalt huvudmannaskap skulle<br />
kunna ske kan diskuteras först efter att den idag pågående<br />
pilotstudien i södra Haverdal är genomförd<br />
och utvärderad. Planen föreslår att naturlig infi ltrering<br />
på tomter och gröna ytor ska främjas vid kommande<br />
detaljplanering och bygglov. Andelen hårdgjorda ytor,<br />
både i form av byggnader och olika slags markanordningar,<br />
per tomt bör regleras i detaljplan för att kunna<br />
omhänderta dagvatten samt minska avrinningen. Detaljplanen<br />
föreslås ange en högsta andel hårdgjord yta<br />
i förhållande till tomtstorlek. Om bestämmelsen om<br />
största tillåtna andel hårdgjord yta inte uppfylls bör<br />
detaljplanen ange att annan likvärdig åtgärd vidtas för<br />
att ta hand om dagvatten på den egna tomten.<br />
Infi ltration genom makadamfyllda diken och fördröjningsmagasin<br />
är åtgärder, vilka kan motverka att<br />
oönskade vattensamlingar uppstår. På så vis kan både<br />
dagvatten från gata och fastighet ledas ut i havet eller<br />
infi ltreras i marken.<br />
Tylön saknar idag kommunalt vatten och avlopp. En<br />
förutsättning för att driva konferensverksamhet på ön<br />
är att den ansluts till kommunalt VA på fastlandet genom<br />
ledning på havsbotten.<br />
4.5 Friluftsliv, rekreation och turism<br />
Stranden och sanddynerna är inom planområdet unika<br />
och föreslås skyddas mot framtida exploatering med<br />
undantag av ovan nämnda servicefunktioner. Aktiviteter,<br />
med anknytning till stranden och havet under<br />
sommaren, så som vindsurfi ng, beachvolleyboll, etc.<br />
föreslås lokaliseras och koncentreras till stranden nedanför<br />
hotellet i Tylösand. Övriga stränder inom planområdet<br />
föreslås bevaras som naturstränder.<br />
För att tillgodose turismens och det rörliga friluftslivets<br />
intressen föreslås stränderna bevaras så att människor<br />
kan röra sig längs stranden på allmän mark.<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Antagandehandling<br />
Gång- och cykelvägar till området är väl utbyggda.<br />
Åtgärder för att förbättra kommunikationerna inom<br />
planområdet föreslås. Planen föreslår förbättrade cykelförbindelser<br />
från Frösakull till <strong>Halmstad</strong>s centrum<br />
via Möllegård. Sträckningen ligger till stor del utanför<br />
planområdet, men förtydligad och förbättrad cykelväg<br />
i Frösakull förbättrar förutsättningarna att cykla till<br />
stadskärnan. Den stig som idag fi nns mellan Frösakull<br />
och Tylösand nedanför First Camp föreslås få höjd<br />
standard för att skapa ett kommunikationsstråk mellan<br />
de två stadsdelarna. Tydligare gångstråk föreslås även<br />
genom skogsdungen mellan Tylösandsvägen och Tjuvahålsvägen.<br />
En koppling här emellan förstärker känslan<br />
att Tjuvahålan och Trången är delar av Tylösand.<br />
Vid livräddarna föreslås tillgängligheten till stranden<br />
öka med hjälp av gångstråk ner mot vattnet. Detta kan<br />
underlätta framkomligheten för t.ex. barnvagnar eller<br />
personer som behöver stöd att gå. Liknande gångväg<br />
föreslås från parkeringen i Ringenäs, där dock hänsyn<br />
till områdets fl ora och fauna behöver tas. Vid Nyrebäckens<br />
utlopp föreslås en spång för att ge människor<br />
möjlighet att promenera längs stranden även efter<br />
badsäsongen. Spången bör utformas så att den lätt kan<br />
fl yttas allt eftersom åns meander förändrar dess utlopp.<br />
Ett rekreationsstråk föreslås genom skogen i sydöstra<br />
Frösakull mot Gamla Tylösandsvägen.<br />
Planen föreslår att tillgängligheten till stranden hålls<br />
hög med hjälp av spänger, vilka underlättar passager<br />
över dynerna. Stormar och vågor förändrar med jämna<br />
mellan rum strandens utseende. För att bibehålla strandens<br />
attraktivitet för besökare bör ett skötselprogram<br />
utarbetas för att förhindra erosion av dynerna och återställa<br />
stranden efter stormar, se vidare Följduppdrag.<br />
Golfbanan ges möjlighet att utvecklas i viss mån<br />
inom planområdet, enligt planförslaget. En ny infart<br />
från Tylösandsvägen underlättar orienterbarheten till<br />
klubbstugan och även trafi ksäkerheten. Vid en framtida<br />
utbyggnad av golfbanan bör utformning anpassas<br />
till naturen och landskapet och inte medföra negativ<br />
påverkan på landskapsbilden.<br />
Det sammanhängande skogspartier i planens sydöstra<br />
del föreslås i framtiden kunna utvecklas i högre grad<br />
till rekreationsområde som kompensation för minskade<br />
grönområden vid föreslagen exploatering. Skogen<br />
omfattar drygt 100 ha och inkluderar Eketånga naturreservat.<br />
Skogen och naturreservatet är en kvalité för<br />
55
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
56<br />
0 500 1000 m<br />
Karta 36 - Friluftsliv, rekreation och turism.<br />
/turistiskt boende<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
åde planområdet och omkringliggande områden och<br />
viktig att bevara som ett sammanhängande grönområde<br />
för att säkra närrekreationsområde för invånarna.<br />
Inom grönområdet fi nns även en motionsslinga, vilket<br />
gynnar rekreationen.<br />
Gällande lekytor är dessa förenliga med grönområden<br />
inom planområdet. Planen anger således inte exakta<br />
lokaliseringar för lekytor men ställer sig positiv till<br />
barn och ungas möjligheter till spel och lek inom planområdet.<br />
I kommande detaljplanearbeten ska lekytor<br />
fastställas för att tillgodose behovet av lekplatser och<br />
andra aktivitetsytor för barn, ungdomar och vuxna.<br />
Förslag till utveckling för gång- och cykelbanor samt<br />
rekreationsstråk nämns ovan. Planområdets viktigare<br />
rekreationsstråk är längs kuststräckan samt längs Nyrebäcken<br />
mot Möllegård. Dessa stråk bevaras som en<br />
värdefull tillgång för boende och besökare. För planområdet<br />
föreslås att sittmöjligheter samt tillgång till<br />
papperskorgar längs gång- och cykelbanor samt vid<br />
målpunkter ses över.<br />
Planen föreslår ett nytt område för turistiskt boende<br />
på östra sidan av Kungsvägen. Ett ytterligare område<br />
för turistiskt boende är positivt för besöksnäringen<br />
då fl er boendealternativ erbjuds. Gällande detaljplan<br />
tillåter campingplats och campingstugor. Att möjliggöra<br />
byggnation för annan typ av korttidsboende (lägenheter,<br />
mindre radhus etc.) innebär att man inte är<br />
lika säsongsberoende och kan på så sätt nå en helt ny<br />
målgrupp av besökare. Karlstorps camping föreslås<br />
utökas åt norr. Campingen föreslås avsmalnas för att<br />
öka tillgängligheten till Nyrebäcken. För en expansion<br />
norr ut är en markundersökning nödvändig då markföroreningar<br />
fi nns identifi erade, som kan leda till att<br />
delar av området behöver saneras. Föreslagna områden<br />
för camping ligger inom det primära vattenskyddsområdet<br />
för Söndrums vattentäkt. Detta innebär att man<br />
vid anläggandet av en ny samt utbyggnad av befi ntlig<br />
behöver beakta vattentäkten. Planen föreslår att områdena<br />
ska innefatta gröna ytor och begränsa andelen<br />
hårdgjorda ytor, vilket regleras i detaljplan. Gräs och<br />
markvegetation ger skydd, från t.ex. läckage från bilar,<br />
för täkten. Campingen har i nuvarande form genererat<br />
störningar för de närboende i form av buller,<br />
främst under midsommarhelgen då det bedrivs ungdoms<br />
camping på platsen. De boendes klagomål har<br />
lett till rättslig prövning. Den rättsliga processen kring<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Antagandehandling<br />
bullerstörningarna för de närboende har lett till den<br />
slutgiltiga domen från Miljööverdomstolen 2008-04-<br />
09 samt till gränsvärden för buller i Miljödomstolens<br />
dom 2007-05-10 (se s.36) Campingens verksamhet<br />
skall anpassa till de domar som gäller.<br />
Söder om S:t Olofs kapell föreslås, i enlighet med gällande<br />
detaljplan, hotellverksamhet (se ovan).<br />
En utveckling av verksamheten inom Tylebäck bedöms<br />
också som positiv för korttidsboende och konferensverksamhet,<br />
vilket främjar besöksnäringen.<br />
All nybyggnation och iordningställande av mark ska<br />
göras med omsorg och anpassas till landskapet och naturen.<br />
Byggnader ska uppföras i samklang med den<br />
naturliga vegetationen, både gällande färgskala och<br />
material.<br />
Riksintresse för friluftsliv<br />
Genom att beakta de höga attraktionsvärdena för friluftslivet<br />
i genomförandet av planen, bedöms riksintressena<br />
inte påverkas i negativ riktning. Inom planområdet<br />
värnar man om riksintresset för det rörliga<br />
friluftslivet och turismen exempelvis genom att utöka<br />
möjligheten till fritids- och korttidsboende. Vidare tar<br />
planen fasta på områdets värden för rekreation genom<br />
att föreslå en förstärkning av stråk för gång- och cykel<br />
samt allmänhetens tillgänglighet till stranden.<br />
4.6 Naturmiljö och grönstruktur<br />
De gröna kilar som delar upp bebyggelsen i Frösakull<br />
föreslås bevaras, då dessa är karaktärsgivande för området.<br />
Även gröna stråk mellan stadsdelarna är av betydelse<br />
för att understryka varje stadsdels egen identitet.<br />
Tallen som planterades för att förhindra sandfl ykten<br />
är karaktärsgivande för området och markerar gränser<br />
mellan bebyggelse och strand. För nybyggnation<br />
föreslås placering och utformning av husen anpassas<br />
och ta stöd av vegetationen på liknande sätt som de<br />
ursprungliga fritidshusen gjort.<br />
Vid Ringenäs är utblicken mot havet viktig och har ett<br />
stort värde för landskapsbilden. Området föreslås bevaras<br />
fritt från framtida exploatering.<br />
Vegetationen längs Nyrebäcken är värdefull för ett rikt<br />
växt- och djurliv och området kring bäcken föreslås<br />
57
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
58<br />
0 500 1000 m<br />
Karta 37 - Skola, förskola och centrumutveckling.<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
evaras och underhållas så arter i bäckens närhet gynnas.<br />
Nyrebäcken är även ett viktigt rekreationsstråk<br />
(se ovan).<br />
Vegetationen på Tylön föreslås få kontinuerlig skötsel<br />
i samband med att konferensverksamhet etableras.<br />
Idag har vegetationen vuxit då inget naturligt slitage<br />
förekommer och vissa fågelarter har på grund av ändrade<br />
förhållanden hittat nya häckningsplatser. Planen<br />
föreslår att skötselplan för Tylön framarbetas för att<br />
förbättra förutsättningarna för ett rikt fågelliv.<br />
Inga nya grönområden föreslås tillkomma inom planområdet,<br />
utan planen föreslår att vissa grönområden<br />
tas i anspråk för ny markanvändning. Grönstrukturen<br />
bedöms trots det vara sammanhängande med kvalitéer<br />
för både växt- och djurliv och för rekreation.<br />
Riksintresse för naturvård<br />
Föreslagen exploatering inom planen bedöms inte<br />
medföra betydande påverkan på riksintressen för naturvår<br />
(NN15, NN19). De särskilt utpekade naturvärdena<br />
som exempelvis naturbetesmarker etc bevaras intakt<br />
inom planområdet.<br />
4.7 Utbildning<br />
I Frösakull föreslås ett område som reservområde för<br />
skolverksamhet i anslutning till förskolan i Frösakull.<br />
Viss nybyggnation för Frösakullskolan är möjlig för<br />
att ta emot fl er elever. Förskolan bör kompletteras vid<br />
exploatering av nya bostadsområden.<br />
Antalet 0-5-åringar i Tylösand är få idag. Kommande<br />
generationsskiften och föreslaget bostadsområde söder<br />
om Tylösandsvägen kan leda till att antalet barn ökar.<br />
Planen föreslår att föreslaget bostadsområde söder om<br />
Tylösandsvägen kan integrera en förskola i fristående<br />
byggnad eller i bottenvåning av ett fl erfamiljshus. Någon<br />
skola föreslås inte i Tylösand, då antalet barn är<br />
för få och närliggande skolor har förutsättningar för<br />
erforderlig kapacitet.<br />
4.8 Sociala strukturer och socialt liv<br />
Planen föreslår att två områden vidareutvecklas som<br />
centrumplatser, för att skapa mötesplatser och erbjuda<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Antagandehandling<br />
service. Planen föreslår att området vid Tylö Center i<br />
Frösakull förstärks som centrum med service för boende.<br />
Tylö Center är idag etablerat och har redan en<br />
central roll i stadsdelen. Funktionen är viktig att bibehålla<br />
för ortens karaktär och som naturlig mötesplats<br />
för alla åldersgrupper.<br />
Vidare föreslås att en central gestaltad plats förstärker<br />
Tylösands identitet i anslutning till hotellet. Planen föreslår<br />
att Tylösandsvägen från Tylöhusvägen till Golfbanevägen<br />
utformas för att accentuera och tydligar de-<br />
fi niera både var och vad Tylösand är.<br />
59
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
60<br />
0 250 500 m<br />
Karta 38 - Markanvändning Frösakull norra.<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
60-75<br />
110<br />
20<br />
75-100<br />
Antagandehandling<br />
0 250 500 m<br />
Karta 39 - Markanvändning Frösakull östra.<br />
61
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
Karta 40 - Markanvändning Frösakull södra.<br />
62<br />
20<br />
75-100<br />
Karta 41 - Markanvändning Tylön.<br />
0 250 500 m<br />
0 250 500 m<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
Karta 42 - Markanvändning Tylösand.<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
70<br />
Antagandehandling<br />
0 250 500 m<br />
63
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
Karta 43 - Markanvändning Karlstorp och Sandhamn-Görvik.<br />
64<br />
10 10-1 -1 -15<br />
0 250 500 m<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
5. FÖLJDUPPDRAG<br />
Planen föreslår att följande utredningar genomförs för<br />
att tydligare klargöra de punkter som berör större delar<br />
än endast planområdet och är av betydelse för planens<br />
genomförande.<br />
VA-utredning. Dagvattenhanteringen inom hela planområdet<br />
behöver utredas och åtgärder vidtas innan<br />
nya bebyggelseområden kan bli aktuella. Inom redan<br />
befi ntliga områden behöver frågan lyftas då andelen<br />
hårdgjorda ytor ökar med om- och tillbyggnad<br />
av hus. Förutom en övergripande utredning gällande<br />
dagvatten, bör frågan behandlas i kommande detaljplaneuppdrag<br />
som en särskild punkt för att säkerställa<br />
en tillfredsställande hantering av dagvatten från både<br />
gata och fastighet. I VA-utredningen ingår även att<br />
förbereda för eller utrusta spillvattenpumpstationer<br />
med reservkraftanläggningar.<br />
Huvudmannaskap. Inom planområdet fi nns ett fl ertal<br />
olika huvudmän för allmän platsmark. Frågan om<br />
huvudmannaskapet aktualiseras till följd av att nya<br />
områden föreslås exploateras och hur skötsel av grönområden<br />
och gator ska skötas. Planområdet kommer<br />
i förlängningen att ha kommunalt huvudmannaskap,<br />
dock behöver övergången och villkoren för en övergång<br />
utredas.<br />
Nya vägförbindelser. Framtida bebyggelse inom och<br />
utanför planområdet kan leda till att nya anslutningar<br />
från Frösakull till Kustvägen kan behövas. En utredning<br />
för att bedöma nyttan med en sådan anslutning<br />
samt var den ska vara lokaliserad behöver göras samtidigt<br />
som trafi kplanen för kommunen ses över. Vidare<br />
fi nns indikationer på att miljökvalitetsmålen överskrids<br />
i staden. Mätningar för att säkerställa värden<br />
samt åtgärder för att förbättra trafi kmiljön bör göras<br />
för hela staden.<br />
Gestaltning av Kungsvägen. Kungsvägen ger med<br />
nuvarande utformning möjlighet till höga hastigheter.<br />
Åtgärder på vägen för att ökar säkerheten och sänker<br />
hastigheten bör studeras vidare.<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Antagandehandling<br />
Planöversyn Fammarp. Kustens attraktivitet är stor<br />
och bebyggelsetrycket är högt även i kringliggande<br />
samhällen. Ny bostadsbebyggelse inom något av<br />
kringliggande samhällen är sammankopplat med en<br />
utbyggnad av ny väganslutning.<br />
Erosion av stranden. Årligen försvinner sand från<br />
stränderna ut i havet, i synnerhet vid stormar med högt<br />
vattenstånd och vågor. Erosionen påverkar framför allt<br />
strandens utseende, då dynerna gröps ur och sand spolas<br />
bort från stranden. Tylösand är ett av <strong>Halmstad</strong>s<br />
viktigaste varumärke, vilket betyder att en strand av<br />
god standard är en förutsättning för en fortsatt besöksnäring.<br />
Planen föreslår således att ett åtgärdsprogram<br />
tas fram för bevara <strong>Halmstad</strong>s unika sandstrand. Ett<br />
sådant åtgärdsprogram kan även förebygga framtida<br />
översvämningsproblem, främst i Ringenäs.<br />
Gestaltning Tylösand. Utveckling av ett centrumstråk<br />
i Tylösand föreslås föregås av ett gestaltningsprogram<br />
för att skapa ett sammanhang och ett enhetligt utförande.<br />
Programmet bör även belysa hur centrumstråket<br />
kan samverka med kollektivtrafi ken och de boende<br />
i närheten.<br />
65
Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn<br />
BILAGOR<br />
Bilaga 1 – Miljökonsekvensbeskrivning<br />
Bilaga 2 – Samrådsredogörelse<br />
Bilaga 3 - Utlåtande<br />
FÖRTECKNINGAR<br />
Underlagsmaterial<br />
Frösakull – Sommarparadis i förändring,, S Melander<br />
(2005).<br />
Hallands fl ora, K Georgsson m fl (1997).<br />
<strong>Halmstad</strong>s gröna värden, Stadskontoret/tekniska<br />
kontoret (2007).<br />
Sverige inför klimatförändringarna - hot och<br />
möjligheter, SOU 2007:60 (2007)<br />
Landskapsbildsvärden i <strong>Halmstad</strong>s kommun,<br />
Stadsbyggnadskontoret (1999).<br />
Naturvårdsprogram för Hallands län, del 3,<br />
Länsstyrelsen (1996)<br />
Trafi knätsanalys, Tekniska kontoret & Vägverket<br />
(2003).<br />
Tylösand i våra hjärtan, E Rasmusson m.fl . (2004).<br />
Översiktsplan 2000, Stadsbyggnadskontoret<br />
(Antagen av kommunfullmäktige 2002-04-25).<br />
66<br />
<strong>Halmstad</strong>s kommun
VILL DU VETA MER?<br />
Stadskontoret/samhällsbyggnad svarar gärna på frågor.<br />
Samhällsbyggnadschef Sven Olof Nilsson 035 - 13 85 99<br />
Planarkitekt Martina Pihl Fritsi 035- 13 87 96<br />
Postadress: Besöksadress:<br />
Stadskontoret Rådhuset<br />
Box 153<br />
301 05 HALMSTAD www.halmstad.se