TYLÖSAND FRÖSAKULL SANDHAMN - Halmstad

halmstad.se

TYLÖSAND FRÖSAKULL SANDHAMN - Halmstad

Fördjupad översiktsplan för

TYLÖSAND

FRÖSAKULL

SANDHAMN

Antagandehandling

Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-23

Lagakraftvunnen 2009-12-16

Stadskontoret/samhällsbyggnad


Layout: Louise Heimler

Samtliga foton är tagna av Louise Heimler


FÖRORD

Kustområdet är ett populärt besöksmål och många turister och

kommuninvånare söker sig sommartid till de långa sandstränderna

inom planområdet. Tylösand, Frösakull och Sandhamn har vuxit upp

som fritidshusområden och förändras över tiden då fl er väljer att bo

nära havet även under resten av året. Området har stora kvalitéer för

kommuninvånarna och besökare som fritidsområde samtidigt som

möjligheten ska ges för människor att bosätta sig i vackert belägna

stadsdelar.

Stadskontoret/samhällsbyggnad har i enlighet med Översiktsplan

2000 upprättat en fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull

och Sandhamn i Halmstads kommun. Förslaget var under våren/sommaren

2007 föremål för samråd med länsstyrelsen samt myndigheter,

sammanslutningar, föreningar och enskilda som har intresse av

planen. Inkomna synpunkter under samrådet redovisas i samrådsredogörelsen.

Förslaget har efter samrådet kompletterats och reviderats

av stadskontoret.

Det reviderade planförslaget ställdes ut under tiden 16 juni – 1

september 2008. Efter utställning har den föreslagna utbyggnaden

av parkeringen i Ringenäs tagits bort, även mindre justeringar och

kompletteringar har gjorts.

Ändringar i planen efter samrådet markeras med streck i kanten

närmast texten. De justeringar som är gjorda efter utställningen

markeras med ett bredare streck utanför samrådsstrecket. Förutom

ändringar har delar av texten strukits. Detta redovisas dock inte med

markering.

Planen antogs av kommunfullmäktige 2009-04-23. Planen vann lagakraft

2009-12-16.

Samråd Utställning Antagande

Stadskontoret/samhällsbyggnad oktober 2010.

Sven Olof Nilsson Louise Heimler

Samhällsbyggnadschef Planarkitekt

Martina Pihl Fritsi

Planarkitekt


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

4

Halmstads kommun


SAMMANFATTNING

Karta 1 - Planområdets läge i kommunen.

Planområdet är beläget vid kusten, ca 8 km från Halmstads

centrum. Planområdet omfattar Tylösand, Frösakull,

Ringenäs, Sandhamn, Görvik samt Tylön.

Planens syfte är att diskutera bevarandefrågor och utvecklingsmöjligheter

för området samt att redovisa den

mark- och vattenanvändning som ska ligga till grund

för efterkommande planering och ställningstaganden.

Stadsdelarna inom planområdet har vuxit fram som

fritidshusområden, men har under årens lopp fått en

allt högre del bofast befolkning. Områdena vid havet

är mycket populära, vilket resulterar i ett högt bebyggelsetryck

och höga priser. Planen diskuterar områdenas

karaktärer och hur stadsdelarna kan utvecklas utan

att förlora sin identitet då bebyggelsen idag är större än

tidigare.

Planen föreslår främst områden för ny bostadsbebyggelse

med syfte att tillskapa blandade boendeformer

inom området samt områden för bl.a. hotell-, restaurang-

och campingverksamhet. Planen anger fyra större

områden för bostäder.

I Frösakull föreslås ett område i den nordöstra delen

i närheten av skolan samt ett område för lägenheter

vid Tylö Center (Kronolund). Ytterligare ett område

är föreslaget för bostadsbebyggelse i den sydöstra delen

av Frösakull, vid Kungsvägen-Fammarpsvägen. I

Tylösand fi nns det fjärde större utbyggnadsområdet i

området mellan Tylösandsvägen och Handikappbadet.

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Antagandehandling

Förslagen syftar till att tillskapa varierade boendeformer

inom planområdet.

Planområdet är viktigt för rekreation och turism. Sandstranden

är en viktig målpunkt, särkskilt under sommaren.

Området har stora grönområden, varav delar

tillhör golfbanan, och har ett högt rekreationsvärde.

Planen föreslår att större delen av grönstrukturen bevaras

och att tillgängligheten till stranden tillgodoses.

En viktig funktion inom planområdet är att möta efterfrågan

på korttidsboende för besökare. Planen föreslår

ett nytt område för hotell söder om S:t Olofs kapell i

Tylösand. Nytt område för turistiskt boende öster om

Kungsvägen vid Tylebäck föreslås samt möjlighet för

Karlstorps camping att expandera åt norr, samtidigt

som området kring Nyrebäcken säkerställs för allmänheten.

Planen medger konferensverksamhet i den befi ntliga

bebyggelsen på Tylön. Tylön är en unik häckningsplats

för sjöfåglar och har höga biologiska värden. Bebyggelsen

på ön har höga kulturhistoriska värden, vilket

ställer krav på bevarande och försiktighet. Verksamheten

tillåts inte medföra negativ påverkan på fågellivet,

särskilt inte under häckningsperioden.

I Tylösand föreslås servicen utvecklas för att accentuera

Tylösand som besöksmål. Aktiviteter koncentreras

till stranden nedanför hotellet. Strandnära service föreslås,

samt centrumutveckling från hotellet och söder

ut längs Tylösandsvägen.

Planen föreslår mindre trafi kåtgärder för att höja trafi

ksäkerheten. Framför allt gäller detta infarterna till

Sandhamn/Görvik där vänstersvängfält föreslås på

Nya Tylösandsvägen. Planen föreslår även två alternativ

till vägreservat för en framtida förbindelse från

Frösakull till Kustvägen/centrum.

5


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

6

Halmstads kommun


INNEHÅLL

1. INLEDNING ..................................................9

1.1 Syfte ............................................................9

1.2 Planområdets läge och avgränsning...........9

1.3 Bakgrund och problemställningar ...............9

2. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ..........10

2.1 Historisk bakgrund ......................................10

2.2 Tidigare planering och ställningstaganden .10

Översiktsplan .......................................................... 10

Detaljplaner ............................................................ 12

2.3 Gällande bestämmelser ..............................12

Riksintresse enligt 3 kapitlet miljöbalken ................ 13

Riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken ................ 15

Naturreservat ......................................................... 16

Djur- och växtskyddsområde ................................. 17

Strandskyddsområde ............................................ 17

Särskilda skyddade områden/

Natura 2000 områden ........................................... 17

Skyddsskogsområde enligt skogsvårdslagen ........ 18

Fornlämningar ........................................................ 18

Byggnadsminnen .................................................... 19

Hotade arter ............................................................ 19

2.4 Människorna ...............................................20

Folkmängd .............................................................. 20

Befolkningsutveckling ............................................. 20

Åldersstruktur ......................................................... 20

Ursprung ................................................................. 21

Utbildning ................................................................ 21

Sysselsättning ........................................................ 21

Bilinnehav ............................................................... 22

2.5 Bebyggelsekaraktär ....................................22

Tylösand ................................................................. 22

Frösakull ................................................................. 24

Sandhamn .............................................................. 25

2.6 Näringsliv och verksamheter ......................25

2.7 Markägare ..................................................27

2.8 Kommunikationer ........................................27

Vägar ...................................................................... 27

Gång- och cykelvägar ............................................. 31

Kollektivtrafi k .......................................................... 31

2.9 Teknisk försörjning ......................................32

2.10 Friluftsliv, rekreation och turism ................32

2.11 Naturmiljö och grönstruktur .......................34

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Antagandehandling

2.12 Hälsa, risker och skydd .............................36

Buller ....................................................................... 36

Markpåverkan ......................................................... 38

Vattentäkter ............................................................ 38

2.13 Utbildning ..................................................38

Förskola .................................................................. 38

Grundskola ............................................................ 38

2.14 Sociala strukturer och socialt liv ................39

2.15 Riskanalys .................................................40

3. ÖVERVÄGANDEN OCH MOTIV .................42

3.1 Bebyggelse .................................................42

3.2 Näringsliv och verksamheter ......................42

3.3 Kommunikationer ........................................42

3.4 Teknisk försörjning ......................................43

3.5 Friluftsliv, rekreation och turism ..................43

3.6 Naturmiljö och grönstruktur ........................43

3.7 Hälsa, risker och skydd...............................44

3.8 Utbildning ....................................................44

3.9 Sociala strukturer och socialt liv .................44

4. PLANFÖRSLAG OCH

REKOMMENDATIONER .................................45

4.1 Bebyggelse .................................................45

Nya bostadsområden ............................................. 45

Riktlinjer befi ntliga bostadsområden ...................... 47

4.2 Näringsliv och verksamheter ......................50

4.3 Kommunikationer ........................................52

4.4 Teknisk försörjning ......................................55

4.5 Friluftsliv, rekreation och turism ..................55

Riksintresse för friluftsliv ........................................ 57

4.6 Naturmiljö och grönstruktur ........................57

Riksintresse för naturvård ...................................... 59

4.7 Utbildning ....................................................59

4.8 Sociala strukturer och socialt liv .................59

5. FÖLJDUPPDRAG ........................................65

BILAGOR ........................................................66

FÖRTECKNINGAR ..........................................66

Underlagsmaterial ............................................66

7


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

BILAGOR I HUVUDRAPPORTEN

Länsstyrelsens granskningsyttrande

Kommunfullmäktiges protokoll

8

Halmstads kommun


1. INLEDNING

Karta 2 – Illustration över planområdets läge i förhållande

till Halmstad och omgivande orter.

1.1 Syfte

Planens syfte är att diskutera bevarandefrågor och utvecklingsmöjligheter

för området samt att redovisa den

mark- och vattenanvändning som ska ligga till grund

för efterkommande planering och ställningstaganden.

Syftet omfattar både lämpliga områden för ny bebyggelse

och kommunikationer samt bevarandevärda natur-

och kulturmiljöer.

1.2 Planområdets läge och

avgränsning

Planområdet ligger 7-9 kilometer från centrala Halmstad.

Planområdet omfattar sammanlagt ca 1500 ha,

varav drygt 600 ha är vattenområde.

Planområdet består av följande delområden (söderifrån):

Sandhamn/Görvik , Tylösand, Tylön, Frösakull

och del av Ringenäs . Avgränsningen följer den indelning

i statistikområden som kallas nyckelkodsområden.

Avgränsningen är dock inte helt statisk utan ett

fl ertal sakfrågor kommer att beröra områden även utanför

planområdet, t.ex. trafi k- och grönstrukturer.

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Karta 3 - Planområdets delområden.

Antagandehandling

1.3 Bakgrund och problemställningar

Tylösand, Frösakull och Sandhamn genomgår idag en

förändring - karaktären av fritidshusområden och badorter

omvandlas successivt till permanenta bostadsområden

med en ökad exploatering. Attraktiviteten

att bosätta sig och ha sommarhus i dessa orter är stort.

Närheten till både havet och stadskärnan är kvalitéer,

vilka har medverkat till att bostadsbeståndet är exklusivt.

Bebyggelsens och tomternas karaktär förändras

då fritidsboende blir permanentboende och detta inverkar

på förhållandet mellan grönska och bebyggelse.

Samtidigt som åretruntbefolkningen ökar, fortsätter

antalet sommarbesökare till områdena, framför allt

Tylösand, att vara stort. Detta innebär att behoven,

t.ex. parkeringsmöjligheter, kollektivtrafi kförsörjning,

gatudimensionering, renhållning, bullerskydd, etc.,

varierar kraftigt mellan sommar- och vintersäsong.

Kustområdet omfattas av både 3 och 4 kap. miljöbalken

(MB) för friluftsliv/rörligt friluftsliv. I översiktsplanen

för Halmstads kommun är kustsamhällena

9


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

viktiga för närrekreation för tätort, framför allt havet

och stranden men även de vegetationsstråk som delar

upp bebyggelsen. De värden som områdena besitter

ska bevaras för kommande generationer och en högre

exploatering måste vara förenlig med detta samtidigt

som boendekvaliteten för den bofasta delen av befolkningen

ska vara god även med ett stort antal besökare

under sommarmånaderna.

Stadsdelarna inom planområdet är idag fortfarande separerade

från varandra, med undantag för Sandhamn

och Görvik. En frågeställning att behandla är hur varje

orts karaktär ska bevaras och förstärkas eller om en

framtida exploatering ska medföra att orterna kommer

att få en sammanhängande struktur av bebyggelse.

Distinktionen mellan stadsdelarna är idag diffus,

framför allt för turister där namnet Tylösand kan omfatta

hela kuststräckan från Tylösand till Ringenäs.

2. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

2.1 Historisk bakgrund

Orterna vid kusten började sin egentliga framväxt under

1900-talets början, från att tidigare varit utmark

och mest präglats av fi sknäring och kustbevakningsverksamhet.

Industrialiseringen hade börjat i Sverige

och innebar att livs- och arbetsförhållandena förändrades

för befolkningen. Trångboddhet och dålig luft

föranledde att svaga och bleka stadsbarn till mindre

bemedlade erbjöds sommarvistelse på den barnkoloni

som uppfördes i södra Tylösand under 1900-talets början.

Under de första decennierna började badgästerna

hitta ut till de salta bad och den friska luft, som kusten

hade att erbjuda. Tylösand var det område som först

etablerades med restaurang och så småningom hotell

och sommarbostäder. Tältstaden i södra Tylösand blev

snabbt permanenta fritidshus och tälten ersattes snart

av små, enkla trähus och har sedan dess varit karaktärsgivande

för området.

I Frösakull vändes blickarna mot Tylösand under

1930-talet, där badorten då redan var etablerad, och

viljan fanns att skapa ett liknande rekreationsområde

i Frösakull, vilket också gjordes. Stugor för familjer

lanserades som ett, redan då, lugnare alternativ till Tylösand

med lummiga trädgårdar med relativt små hus.

10

Bostadsbeståndet är huvudsakligen enbostadshus

inom hela planområdet och det stads- och strandnära

läget gör att värdet på fastigheter är högt. Medelåldern

i Tylösand, Frösakull och Sandhamn är 44,9 år, vilket

är drygt 4 år högre än för kommunen som helhet.

Den demografi ska sammansättningen visar att antalet

unga vuxna (18-30 år) ligger betydligt lägre inom planområdet

än i både Halmstad tätort och i kommunen.

Detta kan bero på att tillgången på hyreslägenheter är

begränsat och att fastighetspriserna ligger högt. Tylösand,

Frösakull och Sandhamn har även en homogen

befolkning där endast 6,3 % är födda utomlands, varav

de fl esta inom Nordeuropa. Detta gör att det fi nns anledning

att refl ektera över hur fl er boendeformer kan

erbjudas för att öka mångfalden inom området.

Fram till 1960/70-talet var besökssäsongen koncentrerad

till sommarmånaderna, både för hotellet och för

stugområdena. Standardhöjningen och permanentboendet

kom framför allt under 1980-talet, då det kom

nya byggnadsplaner och husen tilläts bli större samtidigt

som det kommunala vatten- och avloppsnätet

dragits fram. Befolkningen ökade kontinuerligt fram

till mitten av 90-talet, då ökningen avstannade för att i

början av 2000 långsamt öka igen. Förhållandet mellan

fritids- och permanentboende är idag inom hela planområdet

ungefär 40 % fritidshus och 60 % permanentbostäder.

2.2 Tidigare planering och

ställningstaganden

Översiktsplan

En översiktsplan är ett kommunomfattande strategiskt

dokument som i stora drag redogör för hur vatten- och

markområden ska användas i framtiden. Varje kommun

ska, enligt plan- och bygglagen, ha en aktuell

översiktsplan, vilken ska ge riktlinjer för kommande

planeringsprocesser och redogöra för hur den bebyggda

miljön ska utvecklas och bevaras. Översikts-

Halmstads kommun


planen är, till skillnad från detaljplanen, inte juridiskt

bindande utan ett vägledande dokument där föreslagen

användningen är en sammanvägning av förutsättningar,

lämplighet, miljökonsekvenser och allmänna

intressen. Syftet med översiktsplanen är att underlätta

detaljplaneringen då de övergripande konsekvenserna

och lämpligheten behandlats i översiktsplaneprocessen.

Översiktsplanen för Halmstads kommun, antagen av

kommunfullmäktige 2002-04-25, anger Tylösand,

Frösakull och Sandhamn som delar av staden och

föreslår områden för förändrad markanvändning.

Karta 4 - Utsnitt ur Översiktsplan 2000.

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Antagandehandling

Hallands kustområde omfattas av riksintressen (se

nedan), vilket begränsar exploateringsmöjligheterna.

Översiktsplanen föreslår ny bebyggelse i anslutning

till befi ntliga bebyggelsestrukturer. Kustområdets

grönområden är markerat som stadsnära friluftslivsområde

och närrekreationsområde och ingår även i ett

större grönstråk från Västra stranden till Ringenäs. I

Tylösand föreslår översiktsplanen ca 50 lägenheter i

grupp vid Tylöhusvägen och en förtätning inom befi

ntlig bebyggelsestruktur med ca 30 lägenheter. I Frösakull

föreslås tre nya områden för bebyggelse med

sammanlagt 180 lägenheter. I nordöstra delen är även

ett fritidshusområde markerat, vilket idag är utbyggt.

11


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

Förtätning inom befi ntlig struktur omfattar ca 50 lägenheter.

Sandhamn föreslås byggas ut mot norr med

ca 20 lägenheter. I övrigt förväntas ingen nämnbar

förtätning inom området. Öster om Kungsvägen vid

Tylebäck fi nns ett område markerat för turistiskt boende.

I övrigt föreslås befi ntliga grönområden bevaras

och planen kommenterar även promenadstråk inom

golfbanorna som friluftsområden med området kring

Nyrebäcken som ett huvudstråk.

Detaljplaner

För området fi nns ett antal olika detaljplaner med varierande

syften och innehåll. Plan- och bygglagen (PBL)

anger ett visst obligatoriskt innehåll för detaljplaner.

Av en detaljplan ska framgå hur de olika intressena har

sammanvägts och hur gemensamma frågor har lösts.

Utformningen och användningen av gator och andra

allmänna platser ska redovisas liksom användningen

av kvartersmark och vattenområden. Detaljplanen styr

alltså i detalj hur marken och vattnet får användas, var

och hur man får bygga eller förändra.

I Tylösand, Frösakull och Sandhamn fi nns det runt 30

antagna detaljplaner. Både i Tylösand och Frösakull

pågår parallellt med denna fördjupade översiktsplan

ett antal detaljplanearbeten. Detaljplanerna anger i huvudsak

markanvändning för bostäder samt golf-, camping-,

hotell- och restaurangverksamhet.

12

2.3 Gällande bestämmelser

I miljöbalken anges ett fl ertal olika sätt för att skydda

områden. Syftena kan vara att bevara biologisk mångfald,

vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller

livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter, tillgodose

behov av områden för friluftslivet, skydda ett särpräglat

naturföremål etc. I beslutet anges de bestämmelser

bl.a. inskränkningar i rätten att använda mark- eller

vattenområdet som behövs för att uppnå syftet med

förordnandet. Det kan gälla t.ex. förbud mot bebyggelse,

uppförande av stängsel, upplag, schaktning,

täkt, uppodling, dikning, plantering, avverkning mm.

Landskapsbildskydd är begrepp enligt f.d. naturvårdslagen

och behålls för de områden som har fått sina

skydd med stöd av den.

Riksintresse avser områden och verksamheter som

är av stor betydelse och värde ur nationell synpunkt.

Det är de centrala sektorsmyndigheterna som beslutar

om vilka områden som ska vara av riksintresse. Riksintressen

anges för såväl bevarande, t.ex. natur- och

kulturminnesvård, som exploatering, t.ex. nya vägsträckningar

och industriproduktion. Riksintressena

ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada det

som behöver bevaras eller utnyttjas för visst ändamål.

Tillsammans omfattar riksintressena en areal som

motsvarar drygt 30 % av hela landets yta. Inom planområdet

omfattas i princip allt av något riksintresse.

Nedan följer en genomgång av gällande riksintresse

för planområdet. För övriga bestämmelser hänvisas

till Översikplan 2000.

Halmstads kommun


Riksintresse enligt 3 kapitlet miljöbalken

Riksintresse för naturvården

6 § Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt

som har betydelse från allmän synpunkt på grund av

deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn

till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder

som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.

Behovet av grönområden i tätorter och i närheten

av tätorter skall särskilt beaktas.

Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården

eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder

som avses i första stycket.

Områden av riksintresse för naturvården ska representera

huvuddragen i den svenska naturen och utgöra de

mest värdefulla områdena i ett nationellt perspektiv.

Inom planområdet fi nns följande områden:

Bobergs udde – Ringenäs (NN15)

Mångformigt kustavsnitt, ljunghedar, fl ygsandsfält

med sanddyner, strandängar, hällmarker, rik fl ora och

fauna.

Laholmsbukten - Eldsbergaåsen - Genevadsåsen - Lagan

(NN19)

Havsbukt och sandvandringskust med värden för fi skeribiologi.

Flygsandsfält, tallskog, lövsumpskog,

vandrande åmynningar, fuktängar, rullstensås samt

rik fl ora och fauna.

Riksintresse för kulturmiljön

6 § Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt

som har betydelse från allmän synpunkt på grund av

deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn

till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder

som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.

Behovet av grönområden i tätorter och i närheten

av tätorter skall särskilt beaktas.

Kulturmiljöer ska representera olika tidsperioder, näringar

och byggnads- och boendeförhållanden för olika

sociala grupper. Inom planområdet fi nns följande

område:

Tyludden - Tylöns fyrplats (KN 34)

Förhistoriska gravrösen och bebyggelse som belyser

olika sidor av kustnäringens utveckling - sjöfartens utbyggnad

i lots- och fyrplatser, ett mindre fi skeläge och

”Tältstaden”, en tidig badortsbebyggelse med anknytning

till arbetarrörelsen.

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Karta 5 - Riksintresse för naturvård.

Karta 6 - Riksintresse för kulturmiljövård.

Antagandehandling

13


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

Riksintresse för friluftslivet

6 § Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt

som har betydelse från allmän synpunkt på grund av

deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn

till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder

som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.

Behovet av grönområden i tätorter och i närheten

av tätorter skall särskilt beaktas.

Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i

naturen för naturupplevelser, fysisk aktivitet och avkoppling.

Områden av riksintresse för friluftslivet

ska ha stora friluftsvärden på grund av särskilda natur-

och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och

god tillgänglighet för allmänheten. De är eller kan bli

attraktiva för besökare från hela eller en stor del av

landet eller utlandet. Inom planområdet fi nns följande

område:

Skrea strand – Tylösand (FN 10)

Omväxlande kustavsnitt, delvis med sandstränder med

dyner, delvis med klippkuster. Vacker landskapsbild,

en stor tillgänglighet och etablerat fritidsutnyttjande.

Bad, båtsport och fritidsfi ske samt strövområden med

spår, stigar och fritidsvägar gynnar friluftslivet.

14

Riksintresse för energiproduktion – vindkraft

8 § Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga

för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion,

energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning

eller avfallshantering skall så långt möjligt

skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten

eller utnyttjandet av sådana anläggningar.

Områden som är av riksintresse för anläggningar som

avses i första stycket skall skyddas mot åtgärder som

kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av

anläggningarna.

Halland är ett län med bra vindförhållanden på land

och till havs. Energimyndigheten har tagit fram områden

som är av riksintresse för elproduktion från vindkraft.

Det är en signal om att vindkraftsutbyggnad är

väl lämpad i dessa områden. Inom planområdet fi nns

följande område för riksintresse:

Havsområde utanför södra Hallands kust ( N11)

Länsstyrelsen har föreslagit att området utgår som

riktintresseområde.

Karta 7 - Riksintresse för friluftsliv. Karta 8 - Riksintresse för vindkraften. Området föreslås

av länsstyrelsen utgå som riksintresseområde.

Halmstads kommun


Riksintresse för totalförsvaret

9 § Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret

skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder

som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen.

Områden som är av riksintresse på grund av att de

behövs för totalförsvarets anläggningar skall skyddas

mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten

eller utnyttjandet av anläggningarna.

10 § Om ett område enligt 5-8 §§ är av riksintresse

för fl era oförenliga ändamål, skall företräde ges åt det

eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en

långsiktig hushållning med marken, vattnet och den

fysiska miljön i övrigt. Behövs området eller del av

detta för en anläggning för totalförsvaret skall försvarsintresset

ges företräde.

[…]

Inom planområdet fi nns inget riksintresse för totalförsvaret,

men i direkt anslutning norr och väster ligger

Ringenäs skjutfält, som är av intresse för totalförsvaret.

Största delen av riksintresseområdet fi nns till havs.

Beslut utfärdat av Fortifi kationsverket 1989.

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Antagandehandling

Riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken

1 § De områden som anges i 2-8 §§ är, med hänsyn till

de natur- och kulturvärden som fi nns i områdena, i sin

helhet av riksintresse. Exploateringsföretag och andra

ingrepp i miljön får komma till stånd endast om

1. det inte möter något hinder enligt 2-8 §§ och

2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas

natur- och kulturvärden.

Bestämmelserna i första stycket 2 och i 2-6 §§ utgör

inte hinder för utvecklingen av befi ntliga tätorter eller

av det lokala näringslivet eller för utförandet av

anläggningar som behövs för totalförsvaret. Om det

fi nns särskilda skäl utgör bestämmelserna inte heller

hinder för anläggningar för utvinning av sådana fyndigheter

av ämnen eller material som avses i 3 kap. 7 §

andra stycket. Lag (2001:437).

2 § Inom följande områden skall turismens och friluftslivets,

främst det rörliga friluftslivets, intressen

särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av

exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön:

[…]

Kustområdet i Halland

Karta 9 - Riksintresse för totalförsvaret. Karta 10 - Riksintresse för friluftsliv enligt kap 4 MB.

15


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

I miljöbalkens 4 kapitel § 2 fi nns, av riksdagen beslutade,

geografi ska områden vilka har särskilda natur-

och kulturvärde,. Kustområdet i Halland fi nns med

bland dessa områden där särskilda bestämmelser för

hushållning med mark och vatten gäller samt där området

i sin helhet är av riksintresse. Exploatering inom

dessa områden får därför bara ske under vissa förutsättningar.

Inom planområdet fi nns följande område:

Kustområdet i Halland

Hela Hallandskusten omfattas av riksintresse enligt

4 kap. MB. Kustlandskapet är omväxlande med både

öppen och skogsbevuxen mark och unika sanddyner.

Rekreationsmöjligheterna i kustområdet är höga och

inom riksintresset ska turismens och det rörliga friluftslivets

intressen tas tillvara. Planering och exploatering

av kustområdet ska, om inte särskilda skäl föreligger,

vara förenligt med riksintresset.

Naturreservat enligt 7 kapitlet miljöbalken

4 § Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen

eller kommunen förklaras som naturreservat i syfte att

bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla

naturmiljöer eller tillgodose behov av områden

för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda,

återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller

livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras

som naturreservat.

I ett naturreservat skyddas och vårdas värdefulla naturområden

enligt 7 kap MB. Naturreservaten ska bidra

till att bevara den biologiska mångfalden genom

att vårda, bevara och skydda värdefulla naturmiljöer

samt återställa eller nyskapa områden för naturvård.

Naturreservaten ska även tillgodose behoven av områden

för friluftslivet samt att skydda, återställa eller

nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter. Inom planområdet

fi nns följande områden:

Tylön

Tylön och omgivande vattenområde är skyddat som

naturreservat för att bibehålla optimala förhållanden

för häckande sjöfåglar. Ljung och gräs täcker största

delen av kommunens enda ö och fåglar som har sina

häckningsplatser här är bl.a. ejder, havstrut, fi sktärna

och den rödlistade tobisgrisslan.

Eketånga

Eketånga är ett trädbevuxet fl ygsandsområde som

främst är naturreservat för friluftslivet. Det tätortsnä-

16

ra läget gör att området är viktigt för närrekreation.

Främst växer björk och tall inom området.

Möllegård

Trots att Möllegård ligger utanför planområdet, kan

reservatet påverka planeringsförutsättningarna. Möllegård

karaktäriseras av mjuka kullar och fl ygsandsryggar

med ekhagar, naturbetesmarker och klibbalskog av

översilningstyp. Nyrebäcken rinner genom området

och det fi nns två nyckelbiotoper med rödlistade arter.

Nyrebäckens dalgång

Nyrebäcken ligger delvis inom naturreservatet för

Möllegård (se ovan) och är ett reproduktionsområde

för havsöring och grönling. Nyrebäcken har föreslagits

ingå som riksintresse för fritidsfi sket. Området kring

Nyrebäcken omfattas även landskapsbildsskydd enligt

7 kapitlet 4 § miljöbalken (beslut enl. NVL § 19).

Karta 11 - Naturreservat.

Halmstads kommun


Djur- och växtskyddsområde enligt 7 kapitlet

miljöbalken

12 § Om det utöver förbud enligt 8 kap. 1 och 2 §§

eller förbud och begränsningar enligt jakt- och fi skelagstiftningen

behövs särskilt skydd för en djur- eller

växtart inom ett visst område, får länsstyrelsen eller

kommunen meddela föreskrifter som inskränker rätten

till jakt eller fi ske eller allmänhetens eller markägarens

rätt att uppehålla sig inom området.

Inom planområdet fi nns följande område:

Tylön

För att skydda häckningsplatser och fågellivet har länsstyrelsen

har inrättat särskilda föreskrifter för Tylön.

Detta innebär bl.a. att stora delar av ön inte får besökas

under häckningssäsong (april till juli) samt att vegetation

inte får skadas eller djurlivet avsiktligt störas. Det

är heller inte tillåtet att tälta eller elda på Tylön.

Strandskyddsområde enligt 7 kapitlet

miljöbalken

13 § Strandskydd råder vid havet och vid insjöar och

vattendrag.

Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna

för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda

livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.

Generellt strandskydd gäller land- och vattenområde

intill 100 meter från strandlinjen. Länsstyrelsen kan

besluta om utökat avstånd till högst 300 meter. Syftet

är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv

och att bevara goda livsvillkor på land och i

vatten för djur- och växtlivet. Inom strandskyddsområdet

för man inte uppföra nya byggnader, ändra användningen

av dem till väsentligt annat ändamål eller

utföra andra anläggningar eller anordningar som

påverkar allmänhetens möjligheter till friluftsliv eller

väsentligt försämrar livsvillkoren för djur- och växtarter.

Om det fi nns särskilda skäl kan man få dispens

från bestämmelserna.

Inom planområdet fi nns följande områden:

Havskusten

Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet och

utmed havskusten är området på land utökat till 300

meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd.

Områden med detaljplaner fastställda innan 1975 om-

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Antagandehandling

fattas inte av strandskyddet. Inom planområdet har

strandskyddsbestämmelserna inte införts inom detaljplanelagda

områden.

Nyrebäcken

Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill

100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd.

Särskilda skyddade områden/Natura 2000

områden enligt 7 kapitlet miljöbalken

28 § Regeringen får förklara ett naturområde som

särskilt skyddsområde, om området enligt direktiv

79/409/EEG är särskilt betydelsefullt för skyddet av

vilda fåglar.

Ett område som enligt artikel 4.4 i direktiv 92/43/EEG

om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter

har valts ut som ett område av intresse för gemenskapen

skall av regeringen förklaras som särskilt bevarandeområde.

Regeringen får efter samråd med kommissionen upphäva

en förklaring enligt första eller andra stycket, om

områdets naturvärden inte längre motiverar en sådan

förklaring. Lag (2001:437).

Natura 2000 är ett nätverk av särskilt värdefulla naturområden

inom EU. Syftet är att bevara naturtyper

och livsmiljöer för arter, som EU-länderna har kommit

överens om är av gemensamt intresse. Natura 2000 har

tillkommit med stöd av EG:s Habitat- och fågeldirektiv.

För åtgärder inom ett Natura 2000-område krävs

särskilt tillstånd. De områden som är beslutade som

Natura 2000-områden omfattas även av miljöbalkens

7 kap 28 § som särskilt skyddsområde. Inom planområdet

fi nns följande område:

Tylön

Ön är en viktig häckningsplats för sjöfågel med en

av västkustens största koncentrationer av ejder, samt

kolonier av grå- och havstrut. Tylön är beslutat som

naturreservat enligt fågeldirektivet. (68 ha, SPA mars

1996, SPA arter – Fisktärna (A193); Jorduggla (A222);

Storskarv (A391)).

17


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

Karta 12 - Natura 2000-område.

Karta 13 - Skyddsskogsområde.

18

Skyddsskogsområde enligt skogsvårdslagen

15 § Regeringen meddelar föreskrifter om att skog som

är svår att föryngra på grund av dess ogynnsamma

läge eller som behövs som skydd mot sand- eller jordfl

ykt eller för att förhindra att fjäll- gränsen fl yttas ned

skall avsättas som svårföryngrad skog eller skyddsskog.

Regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer meddelar också föreskrifter om vilka delar

av den svårföryngrade skogen som skall anses utgöra

fjällnära skog. Lag (1993:553).

16 § I svårföryngrad skog eller skyddsskog får avverkning

inte ske utan Skogsstyrelsens tillstånd.

I ansökan om tillstånd skall sökanden redovisa vad

han avser att göra för att tillgodose naturvårdens och

kulturmiljövårdens intressen.

I samband med att tillstånd ges kan Skogsstyrelsen besluta

om åtgärder för att begränsa eller motverka olägenhet

och trygga återväxten.

Tillstånd behövs inte för röjning eller gallring som

främjar skogens utveckling. Lag (2005:1164).

Sandfl ykten var fram till 1800-talet ett stort problem

för kustbönderna. Skogsplantering var den första åtgärd

som vidtogs som gav varaktigt resultat och stoppade

sandfl ykten. Utmed kusten fi nns därmed ett

skyddsområde för skog som behövs som skydd mot

sand- eller jordfl ykt. Avverkning får inte ske inom

detta område utan tillåtelse från Skogsvårdsstyrelsen.

Inom planområdet fi nns följande område:

Kuststräckan

Hela planområdet ligger inom skyddsskogsområdet,

där den befi ntliga vegetationen av främst tall inte bara

är sandfl yktsskydd utan är även karaktärsgivande för

hela området.

Fornlämningar

Inom området fi nns många fornlämningar, både på

fastlandet och på Tylön. Här fi nns rösen, som är en

typisk företeelse i bergiga kuststräckningar i större

delen av landet. Här fi nns även högar, gravar och andra

lämningar, vilket tyder på att området har en lång

historia.

Halmstads kommun


Karta 14 - Schematisk redovisning av kända

fornlämningar.

Karta 16 - Hotade arter.

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Karta 15 - Byggnadsminnen.

Byggnadsminnen

Antagandehandling

Tylöns fyrplats och Bruno Mathssons sommarhus är

byggnadsminnen inom planområdet. Tylöns fyrplats

är från 1850-1920 och är arkitektoniskt intressant och

en miljöskapande byggnad. Bruno Mathssons sommarhur

är ritat av honom själv på 1960-1970. Huset är

unikt och introducerade en ny slags arkitektur.

Hotade arter

Inom planområdet fi nns många hotade arter, främst

vid Ringenäs och längs Nyrebäcken upp mot Möllegård.

De hotade arterna omfattar både fl ora och fauna.

Dynlandskapet inom planområdet skapar livsbetingelser

för mycket sällsynta arter, bl.a. murgrönsmöja och

havsmurarbi, vilket gör området speciellt och känsligt

för förändringar.

19


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

2.4 Människorna

Folkmängd

Under 2007 fanns ungefär 2300 folkbokförda personer

i Tylösand, Frösakull och Sandhamn. Befolkningen i

kommunen var samtidigt ca 90 000 personer. Befolkningen

inom planområdet utgör således ca 2,6 % av

kommunens befolkning.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i området var mellan mitten

av 1980-talet och mitten av 1990-talet varit mycket

god, men avstannade sedan för att under de senaste

åren öka något igen. Befolkningen i Tylösand, Frösakull

och Sandhamn ökade från drygt 1300 invånare år

1985 till 2200 invånare år 2002.

Antal invånare

20

2400

2200

2000

1800

1600

1400

1200

1000

800

600

400

200

2,40%

2,20%

2,00%

1,80%

1,60%

1,40%

1,20%

1,00%

0,80%

0,60%

0,40%

0,20%

0,00%

Befolkningsutveckling i Frösakull, Tylösand och Sandhamn 1985-2002

Främst har befolkningsökningen kommit till stånd

genom permanentning av fritidshus. Sannolikt kommer

permanentningen att fortgå successivt under kommande

år. Största antalet bostäder är friliggande enfamiljshus,

både bland fritids- och permanentbostäder.

Ett visst bestånd av fl erbostadshus fi nns idag inom

planområdet och en fortsatt byggnation kan förväntas

öka befolkningen och ge ett större boendeutbud.

Åldersstruktur

0

1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

0 år 5 år 10

år

15

år

20

år

Åldersstruktur i jämförelse

25

år

30

år

35

år

40

år

45

år

50

år

55

år

60

år

65

år

70

år

75

år

80

år

Medelåldern i Tylösand, Frösakull och Sandhamn är

44,9 år, vilket är drygt 4 år högre än i Halmstad kommun.

Det är en följd av att man i Tylösand, Frösakull

och Sandhamn har en betydligt större andel av befolkningen

som är äldre än 40 år och att man i området

har ett ”underskott” av invånare i åldern 20 till 35 år.

Anledningen till att åldersstrukturen ser ut som den

gör kan delvis förklaras i permanentningen

av fritidshus och de höga fastighetspriserna

i Tylösand, Frösakull och

Sandhamn. Även begränsningen i olika

upplåtelseformer kan vara en bidragande

faktor till att de ”unga vuxna” är få

inom området.

Tylösand, Frösakull

och Sandhamn

Halmstad kommun

Halmstad tätort

85

år

90

år

95

år

100år

Diagram 1 – Befolkningsutveckling inom

planområdet.

Diagram 2 - Åldersstruktur i Tylösand,

Frösakull och Sandhamn i jämförelse

med Halmstad tätort och Halmstads

kommun.

Halmstads kommun


Ursprung

Endast 6,3 % av de boende i Tylösand, Frösakull

och Sandhamn är födda utomlands. De

största ursprungsländerna är Tyskland och

Finland med ett 20-tal, i övrigt är ursprungen

ganska spridda. Andelen med utländskt födelseland

i kommunen är 12,4 % och 15,2 % i

staden. Tylösand, Frösakull och Sandhamn är

alltså ett homogent område ursprungsmässigt.

Utbildning

Utbildningsnivån i Tylösand, Frösakull och

Sandhamn är betydligt högre än i kommunen

i övrigt. Andelen med eftergymnasial utbildning

i Tylösand, Frösakull och Sandhamn är 12

procentenheter högre än kommunen i övrigt.

Sysselsättning

De boende i Tylösand, Frösakull och Sandhamn

arbetar i större utsträckning än kommunen

i övrigt med handel och fi nanser, medan

man i mindre utsträckning är sysselsatt inom

tillverkning samt vård och omsorg.

Av befolkningen i Tylösand, Frösakull och

Sandhamn är ca 77% över 16 år. Merparten av

de som arbetar gör det inom kommunen, men

många pendlar till både andra kommuner och

regioner för att arbeta. Totalt är det drygt 160

personer som arbetar utanför Hallands län,

kvinnorna utgör en tredjedel av dem.

40%

35%

30%

25%

20%

15%

10%

5%

0%

Jordbruk,

skogsbruk, jakt,

fiske

Tillverkning,

utvinning

Energi-,

vattenförsörjning,

avfallshantering

Stadskontoret/samhällsbyggnad

45%

40%

35%

30%

25%

20%

15%

10%

5%

0%

Sysselsättning (näringsgren)

Byggverksamhet

Handel,

kommunikationer

Utbildningsnivå

Antagandehandling

Tylösand, Frösakull och

Sandhamn

Halmstad

Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas

Finansiell

verksamhet,

företagstjänster

Diagram 4 - Sysselsättning inom olika näringsgrenar (2003/2004).

Karta 17 - Födelseländer utanför Sverige för befolkningen inom

planområdet.

Diagram 3 – Utbildningsnivå inom planområdet i jämförelse med

Halmstads kommun (2003/2004).

Utbildning,

forskning

Tylösand, Frösakull och Sandhamn

Halmstads kommun

Vård, omsorg

Personliga och

kulturella tjänster

Offentlig

förvaltning mm

Ej specificerad

verksamhet

21


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

Bilinnehav

De boende i Tylösand, Frösakull och Sandhamn

har ett betydligt större bilinnehav än

både Halmstad tätort och kommunen i övrigt.

I Tylösand, Frösakull och Sandhamn

har drygt 20 % av familjerna två bilar eller

fl er. Motsvarande siffra i kommunen är

drygt 10 % och för Halmstad tätort knappt

10 %. Inom planområdet har även hushåll

med en bil högre representation i jämförelse

med kommunen och Halmstad tätort. Således

är antalet hushåll utan bil är få – ¼ av familjerna

klarar sig utan bil. I jämförelse med

Halmstad tätort och kommunen har drygt 40

% av befolkningen ingen bil.

2.5 Bebyggelsekaraktär

Bebyggelsen inom planområdet är varierad både arkitektoniskt

och volymmässigt. Gemensamt för större

delen av bebyggelsen är dock att den domineras av friliggande

enfamiljshus. I övrigt är karaktären skiftande

både inom och mellan orterna. I vissa delar återfi nns

den ursprungliga sommarhuskaraktären med inbäddade

stugor medan andra områden har förvandlats till

åretruntbostäder med större volymer och mer exponerade

lägen. Nedan följer en beskrivning av bebyggelsekaraktärerna

i Tylösand, Frösakull och Sandhamn.

Tylösand

Fritidshusen i Tylösand är främst från 1930–50-talet

och delvis infl uerade av funktionalismens arkitektur.

I början av 1970-talet började förvandlingen från fritidshus

till åretruntbostäder, vilka byggdes i tidstypisk

stil med tegel och tryckimpregnerat trä. Idag fortgår

omvandlingen med mer varierade stilar utifrån egna

önskemål och nutida ideal. I Tylösand möts det traditionella

och det moderna på samma gata, från nationalromantik

till funkis och postmodernistiska enklaver.

I södra Tylösand återfi nns fortfarande mindre fritidshus

och karaktären är generellt småskalig där naturen

är dominerande. Husen, enfamiljshus traditionellt med

träfasad och sadeltak i 1-1½ våning, ligger ofta placerade

indragna på tomterna. Under sommarhalvåret

skapar detta ett gaturum som ramas in av grönska och

bidrar till att sommarhuskaraktären bibehålls.

22

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

Bilinnehav

Tylösand, Frösakull och Sandhamn

Halmstad tätort

Halmstad kommun

Utan bil Med en bil Med 2 eller flera bilar

Diagram 5 - Bilinnehav inom planområdet i jämförelse

med Halmstad tätort och kommunen (2002).

Bild 1 - Trähus med sadeltak i Tylösand.

Bild 2 - Funkishus i Tylösand.

Halmstads kommun


Bild 3 - Hus i Tylösand, som ligger indraget på tomten med

träd planterade mot gatan.

Bild 4 - Höga häckar omger husen. Tall är ett

karaktärsgivande inslag i Tylösand

I mellersta Tylösand har omvandlingen från sommarhus

till åretruntbostäder gått längre än i de södra delarna.

Området är här mer exploaterat och byggnadsvolymerna

större. Större del av tomterna är bebyggda

och husen har en mer framträdande roll i gatubilden

här. Även i de mellersta delarna har omvandlingen

skett successivt och husens arkitektur sträcker sig över

olika tidsepoker; från början av 1900-talet med nationalromantiska

trävillor, 30-talets funkishus med platta

tak och rena linjer, 70- och 80-talets postmodernistiska

stil med volyminösa hus och tak fram till dagens

byggande i ”nyfunkis” och med putsade fasader och

glaspartier. Gaturummet avgränsas av både staket och

häckar, vilket ger varierade gaturum. Husen är karaktärsgivande

tillsammans med vegetationen inom området.

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Bild 5 - Nybyggt hus i funkisstil i Tylösand.

Antagandehandling

Bild 6 - Delar av den äldre bebyggelsen fi nns kvar i

Tylösand.

23


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

Bild 7 - Bebyggelsen ligger vackert placerad i grönska i

Frösakull.

Bild 8 – Vackra utblickar mot havet i Frösakull.

Bild 9 - Gaturummen i Frösakull präglas av grönska.

24

Det fi nns idag mest friliggande enfamiljshus, men

även kvarter med radhus. Bebyggelsen består främst

av hus uppförda i 1½ våning. Färgerna på husen varierar

liksom fasadmaterialen.

Norra Tylösand karaktäriseras av friliggande hus,

vilka främst är för permanentboende. 1-2 våningar

förekommer och postmodernismen har satt sin prägel

och bryter skalan från de omkringliggande äldre husen.

Även här varierar det arkitektoniska språket och

fl era av husen har en personlig karaktär med starka

uttryck. Området avgränsas i norr av Nyrebäcken och

den vegetation som omger den. Även i den norra delen

är vegetationen ett viktigt inslag för karaktären.

Frösakull

Frösakull började liksom Tylösand som ett fritidshusområde

och har i sina delar behållit den karaktären.

I andra delar har nya permanentbostäder tillkommit

samtidigt som en permanentning har skett från sommarhus

till åretruntbostad. Generellt kan karaktärerna

lokaliseras i väster och öster om Kungsvägen.

I väster fi nns stor- och småskalig bebyggelse blandat

där viss fritidshusbebyggelse fi nns kvar. Gröna rum

binder samman området. Gatunätet är karaktäristiskt

med raka gator som skapar utblickar mot havet. Här är

husen vanligtvis mindre volymer i en våning. Bebyggelsen

ligger inbäddade av vegetation på och omkring

tomten. Traditionellt är fasaderna av trä och taken av

sadeltakskaraktär. I den västra delen är vegetationen,

som delar upp området mellan gatorna, mycket karaktärsgivande

och viktig för rekreation. Med hänsyn till

det strandnära läget och den ursprungliga karaktären

är området känsligt för stora volymer och exponerad

placering av huskroppar.

Öster om Kungsvägen har bebyggelsen mer vuxit

fram som permanentbostäder, men det fi nns områden

för renodlad fritidsbebyggelse. Åretruntbostäderna är

främst i 1½-plan och fasadmaterialen varierar mellan

tegel, puts och trä. Förutom ett fl erbostadsområde

vid skolan, består området av enfamiljshus. Området

har framför allt vuxit fram under 1970-, 80- och 90talet

och är i karaktären postmodernistiskt. Mellan

bostadsenklaverna fi nns naturområden, som används

som strövområden och lekplatser.

Halmstads kommun


De raka gatorna som bildar strukturen i den västra delen

av Frösakull bryts delvis av i den mellersta delen.

Bebyggelsen är varierad mellan fritidshus, kedjehus

och storskaliga villor. Bebyggelsen tenderar över tiden

öka i volym och grönstrukturen har fått stå tillbaka

till förmån för bostäderna. Den mindre småskaliga

bebyggelsen återfi nns på spridda tomter medan gaturummet

i större delen präglas av hus, garageuppfarter,

murar och staket i varierat utförande. I mellersta Frösakull,

vid Kungsvägen, fi nns en mataffär och ett visst

utbud av boendeservice. Det fi nns även två tennisbanor

längs Doktorsvägen.

Sandhamn

Med skog i norr och havet i söder ligger Sandhamn och

Görvik i ett vackert och skyddat läge. Stadsdelarna är

sammanvuxna och består av både bebyggda och gröna

rum. Området växte liksom Tylösand och Frösakull

fram som ett fritidshusområde under 1900-talets första

hälft. Snart började dock de små stugorna byggas

till och 1975 gjordes en byggnadsplan över området,

som i stort gäller fortfarande. Idag är drygt hälften av

fastigheterna taxerade för åretruntboende, vilket är ett

tecken på att standarden på husen ökat och även volymerna.

Området är småskaligt, även fast många av åretruntbostäderna

har en ansenlig boendeyta, och väl förankrat

i brynet där skogen möter stranden. Tomterna

är relativt rymliga och husen har traditionellt underordnats

naturen. De stora gröna ytorna och stråken är

starkt identitetsskapande element och skapar ett sammanhang

där det arkitektoniska formspråket varierar

kraftigt. Fritidshusen är vanligtvis i en våning medan

övriga hus varierar i upp till två våningar. Fasadmaterial,

takutformning och färgsättning varierar från hus

till hus. Gatustandarden och den glesa exploateringen

med stora grönområden bildar tillsammans med husen

Sandhamn/Görviks identitet.

2.6 Näringsliv och verksamheter

För den befolkning som bor permanent i Tylösand,

Frösakull och Sandhamn har majoriteten av de som arbetar

sin arbetsplats utanför planområdet någonstans

i kommunen. Detta innebär att många lämnar området

under dagtid, något som speglas i att tillgången på

service i form av affärer, restauranger, caféer etc. är

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Antagandehandling

Bild 10 - Sandhamn har kvar delar av fritidsbebyggelsen.

Bild 11 - Gaturummet avgränsas av vegetation.

begränsad. Det fi nns dock verksamheter även inom

planområdet som sysselsätter drygt 300 personer inom

olika näringar.

Förutom mindre familjeföretag och mindre företag

med ett par anställda, fi nns runt 10 arbetsgivare med

10 eller fl er anställda. Den i särklass största arbetsgivaren

är Hotel Tylösand med ca 150 anställda. Halmstad

kommun sysselsätter ca 40 personer, främst inom

skola och omsorg. Det fi nns en grundskola, F-5, i Frösakull

och i anslutning till denna en kommunal förskola

(se vidare kapitlet Utbildning). Kommunen har även

en gruppbostad i Frösakull. Bland de övriga större arbetsgivarna

inom planområdet återfi nns bygg-, hotell-

/konferens-, restaurang- och affärsverksamhet.

25


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

Karta 18 - Service inom och i anslutning till planområdet

(2006).

Tillgången till service för de boende är varierande

inom planområdet och är till viss del säsongsbetonad.

Den enda åretruntöppna livsmedelsbutiken fi nns på

Tylö Center i Frösakull. Den ökande aktiviteten under

sommaren skapar större efterfrågan och underlag för

kiosker, restauranger etc. och vissa av dessa är endast

öppna under sommaren. Servicen är främst koncentrerad

till Tylösand och delvis Frösakull. I Sandhamn

saknas service, förutom en sommaröppen fi skbod.

Idag fi nns följande serveringar och mataffärer inom

planområdet:

- Pizzabutik Caprati

- Kiosk/snabbmat Ringenäs

- Pensionat Frösakull

- Tylö Center (livsmedel)

- Gillberg´s kök

- Krono Camping

- Tylebäcks kursgård (kiosk, restaurang, pub)

- Tylösands Golfkrog

- Hotel Tylösand (kiosk, restaurang, nattklubb)

- Restaurang Salt

26

- Restaurang Carlos

- Restaurang Punsch

- Restaurang Paradiso

- Kiosk/gatukök Tjuvahålan

- Kiosk Handikappbadet

- Fiskbod Sandhamn

Förutom Hotel Tylösand, Tylebäcks kursgård,

Gillberg’s kök och Tylösands Golfkrog (mars till december)

är alla säsongsöppna, dvs. sommartid. På

Karlstorps Camping fi nns även kiosk/gatukök/café

sommartid, som i första hand vänder sig till campinggäster.

Sommartid fi nns även ambulerande försäljning

på stranden. Temporära vagnar med matförsäljning

har tidigare funnits vid hotellet i Tylösand under sommaren.

Inom planområdet erbjuds olika former av korttidsboende

och konferensmöjligheter. Hotel Tylösand är med

över 200 rum den största anläggningen och har öppet

året runt. Under senare tid har även möjligheten

att bedriva konferensverksamhet på Tylön diskuterats.

Även Tylebäcks kursgård erbjuder konferensmöjligheter

och är öppen hela året med ett varierat utbud av

boende; hotell, vandrarhem och camping. I Frösakull

fi nns rum till uthyrning på Pensionat Frösakull (Kronolund).

Krono Camping och Karlstorps Camping är

områdets största campingplatser med viss tillgång till

uthyrningsstugor. Campingplatserna är öppna under

sommarsäsongen. Det förekommer även till viss del

privat uthyrning av stugor. (En reservation till ovanstående

genomgång av boende och serveringar görs,

då ytterligare mindre rumsuthyrningar och tillfälliga

serveringar kan förekomma samt att verksamheten

upphört.)

Trycket på rum och campingplatser är stort i området

under sommaren och antalet människor som vistas och

bor i området ökar markant under en fi n sommar. Detta

ger både positiva och negativa konsekvenser, främst

i Tylösand där efterfrågan och nöjeslivet är som störst.

Det kan dock konstateras att Tylösand, Frösakull och

Sandhamn är attraktiva orter för turister att besöka och

det offentliga livet varierar mellan sommar och vinter.

Halmstads kommun


2.7 Markägare

Största delen av fastigheterna i Tylösand, Frösakull

och Sandhamn består av fristående enfamiljshus, vilket

innebär att det fi nns många fastighetsägare inom

planområdet. För de hus som fortfarande är fritidshus

fi nns ofta fl era lagfarna ägare, då huset tagits över från

den äldre generationen. Förutom enskilda mindre fastighetsägare

fi nns ett antal större fastighetsägare, bl.a.

Halmstads kommun, som framför allt äger allmänna

platser, men även kvartersmark för bostäder.

Den initiala framväxten av stadsdelarna för sommarvistelse

resulterade i att gemensamma ytor, som

grönområden och gator, skulle förvaltas av de boende.

Detta har skett genom att väg-, villa- eller andra föreningar

har bildats för att ombesörja skötsel av gator och

park-/naturmark. Dessa föreningar lever kvar i de tre

delområdena och ansvarar till stor del för skötsel och

underhåll för allmänna platser, vilka ofta även ägs av

föreningen. I Frösakulls olika delar ägs den allmänna

platsmarken av någon förening, privat eller av kommunen.

Tylösand har också föreningar, som ansvarar

för skötsel av gator, natur och planteringar men i Tylösand

ägs större delen av den allmänna platsmarken av

kommunen. I Sandhamn fi nns en vägförening, vilken

har hand om skötsel för vägar inom området. Däremot

äger vägföreningen inte marken, utan denna ägs av ett

stort antal delägare, däribland kommunen. Det stora

omkringliggande grönområdet och stranden ägs av en

samfällighet och sköts av samfällighetsföreningen.

Stadskontoret/samhällsbyggnad

2.8 Kommunikationer

Vägar

Antagandehandling

De två största vägar till planområdet är Nya Tylösandsvägen

(Frösakullsvägen) i öst-västlig riktning

och Kungsvägen i nord-sydlig. Dessa vägar ingår i

huvudnätet och är klassade som genomfart/infart enligt

trafi knätsanalysen (fastställd av kommunstyrelsen

2003-04-15, § 120). Störst trafi krörelse sker på Nya

Tylösandsvägen med ca 6400 fordon/årsmedeldygn .

Längs Kungsvägen är trafi kfl ödet ca 3800 fordon/årsmedeldygn

1 i södra delen och 2300 fordon/dygn (2004)

i norr. I Frösakull ansluter Onsjövägen i den norra delen.

Tylösandsvägen, Älgvägen och Tångvägen tillhör

också huvudnätet men här är trafi krörelserna färre

med under 2000 fordon/årsmedeldygn. Övriga gator

inom planområdet är lokalgator.

Huvudmannaskapet av vägarna är delat mellan vägföreningar,

kommunen och Vägverket. Kommunen

är huvudman för Nya Tylösands, Tylöhus- och Tjuvahålsvägen

samt Frösakullsvägen-Kungsvägen. Onsjövägen,

där Vägverket är väghållare, är smal och slingrar

sig fram genom kulturlandskapet. För övriga gator

gäller enskilt huvudmannaskap där vägföreningarna

är väghållare. Kommunen ansvarar dock för drift och

underhåll på vägföreningarnas vägar.

Vägarna har god framkomlighet, men har inte kapacitet

att klara av det stora trafi kfl öde som uppstår sommartid

då många människor söker sig till stranden.

Olyckorna har varit relativt få under senare år, men

det fi nns anledning förändra vissa punkter, främst

korsningar, för att öka trafi ksäkerheten. Framför allt

är vänstersvängande fordon utsatta inom planområdet

då vänstersvängfält saknas. Detta är påtagligt främst

längs Nya Tylösandsvägen. Även Kungsvägen bör utredas

för att höja säkerheten. I Tylösand, Frösakull och

Sandhamn föreslår trafi kanalysen att ett kontinuerligt

arbete bör ske för säkring av 30 km/h inom bostadsområdena

för att förbättra säkerheten.

1 Sista mätningen på aktuellt område gjordes 1996 och

redovisat trafi kfl öde är beräknat utifrån ökning av trafi k

på närliggande mätpunkter där ökningen mellan 1996 och

2004 varit ungefär 8 % och denna ökning har applicerats på

aktuellt område.

27


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

Karta 19 - Vägnamn på de större vägarna.

28

Inom planområdet fi nns många målpunkter; stranden,

hotellet, golfklubben etc., och trafi ken till dessa kan

vara tät under perioder. Säkerhet och bullerstörningar

är viktiga frågor för de boende och framkomlighet

samt orienterbarhet är väsentligt för bilister. Trafi ken

bör ledas så effektivt som möjligt för att nå målet och

minimera störningar. Idag fi nns ett befi ntligt utfartsförbud

på Kungsvägen från tomter, vilket bör vidhållas

för en säkrare trafi krörelse genom Frösakull. Ett

vägprojekt som nyligen avslutats är färdigställandet av

Kustvägen. Vägen kommer att passera nordöst om planområdet

och kan få betydelse för trafi ken för framför

allt Frösakull.

Parkeringen inom planområdet sker i första hand på

den egna tomten eller för bostadsområden på anvisad

plats för de boende. I Tylösand och Frösakull fi nns

större parkeringsplatser för besökare. Vintertid är parkeringsbehovet

litet för att eskalera under sommaren

då många dagsbesökare vill bevista stranden. Under

högsäsong blir parkeringsplatserna fort fulla och även

gatorna används för parkering. Detta gör att framkomligheten

försämras och i det mest allvarliga scenariot

blockeras även räddningstjänstens framkomst, vilket

kan få allvarliga konsekvenser. Samtidigt är det orealistiskt

att anlägga parkeringar så att behovet under de

mest välbesökta dagarna ska kunna tillfredsställas, då

20 000 människor kan vistas på stranden. Detta skulle

kräva mycket stora ytor inom området och det maximala

utnyttjandet skulle vara begränsat till ett fåtal

veckor under sommaren. En satsning på förbättrade

kollektivtrafi kförbindelser och tydligare anvisningar

var man kan parkera är således mer aktuella åtgärder

som kan vidtas för att avhjälpa problemet.

Funtionsindelning av vägnätet

Nättyp Länktyp Huvudsaklig trafikuppgift

Huvudnät

Lokalnät

Genomfart eller infart

Huvudgata (övriga

länkar i huvudnätet)

Lokalgata (länk i

lokalnätet)

Karta 20 - Vägar med kommunalt huvudmannaskap. Figur 1 - Vägnätets typer och funktioner.

Biltrafik genom eller in till

en tätort

Biltrafik mellan tätortens

olika områden.

Biltrafik inom ett område.

Halmstads kommun


Karta 21 - Illustration över parkeringsplatser med ungefärligt antal platser.

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Antagandehandling

29


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

30

Prins Bertils stig med förlängning till Möllegård

Separerad cykelbana

Cykelstråk på väg

Karta 22 - Illustration över gång- och cykelvägarna.

Halmstads kommun


Gång- och cykelvägar

Gång- och cykelvägnätet är utbyggt inom området och

är sammanlänkat med stadens gc-nät. Längs Nya Tylösandsvägen,

Frösakullsvägen och Kungsvägen fi nns

ett sammanhängande nät av separata cykelbanor som

leder in till stadens centrum. Även till och inom Tylösand

fi nns separerade cykelbanor längs Tylösandsvägen,

Tylöhusvägen, Älgvägen, Tjuvahålsvägen samt

Tångvägen. I Frösakull fi nns en separat cykelbana från

Kungsvägen till skolan längs Skeabergsvägen.

Längs Nya Tylösandsvägen och Tylösandsvägen fi nns

cykelbanor på båda sidor vägen och i korsningen Nya

Tylösandsvägen-Tylösandsvägen fi nns en planskild

korsning för cyklister och gångtrafi kanter. Vid övriga

korsningar är standarden mindre god eller låg, enligt

trafi knätsanalysen. Detta gäller korsningen Frösakullsvägen-Kungsvägen

samt längs Kungsvägen där

oskyddade trafi kanter korsar gatan utan att där fi nns

säkra passager för gångtrafi kanter och cyklister. I Tylösand,

längs Älgvägen och Tylöhusvägen, fi nns förvisso

separerade cykelbanor, men här fi nns många

tomtutfarter, vilka korsar cykelbanan och detta är ett

riskmoment, särskilt om bilar backar ut från tomten till

gatan. En 30-säkring inom bostadsområdena (se ovan)

skulle höja säkerheten för oskyddade trafi kanter. På så

sätt skulle behovet av särskilt reglerade gång- och cykelpassager

över gatan minska.

Ett vackert rekreationsstråk, Prins Bertils stig, löper

från Tylösand in till Halmstad slott. Stigen går längs

kusten den ca 13 km långa vägen passerar bl.a. söder

om Sandhamn. Inom planområdet är stigen bitvis svårtillgänglig

på grund av den kuperade terrängen längs

kusten, men på större delen av sträckan är framkomligheten

god. Det fi nns informationsskyltar om platser

stigen passerar, vilket bidrar till att öka kunskapen och

förbättra upplevelsen av vistelsen. Stigen är ett viktigt

kommunikations- och grönstråk för staden.

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Antagandehandling

Karta 23 - Busshållplatser med område 300 m från

hållplatsen markerat.

Kollektivtrafi k

Restid med buss

Karlstorp Tylösand Frösakull

Centrum 16 min. 17 min. 25 min.

Figur 2 - Restider med buss till och från centrum.

Två busslinjer går igenom planområdet och försörjer

Tylösand, Frösakull och Ringenäs. Linje 10 går via

Tylösand till Frösakull/Ringenäs och vidare till Villshärad

(Gullbrandstorp) och avgår 2 ggr/timme morgon

och eftermiddag och däremellan varje timme. Linje

11 passerar Karlstorps camping och fortsätter vidare

via Frösakullsvägen/Kungsvägen till Gullbrandstorp.

Bussen går 1 gång i timmen mellan kl. 9 och kl. 15.

Sandhamn saknar kollektivtrafi k genom området och

hänvisas till hållplatser vid Sandhamns-/Nya Tylösandsvägen

samt Görviks-/Tylösandsvägen. Sommartid

fi nns en bussförbindelse från Österskans till Handikappbadet

med en avgång per dag i vardera riktning.

31


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

Inom planområdet ligger en majoritet av bostäderna

inom en 500-meters radie till närmaste busshållplats

och fl ertalet hushåll ligger närmre än 300 m från busshållplats.

Detta innebär att tillgängligheten till kollektivtrafi

k anses god inom planområdet.

2.9 Teknisk försörjning

Kommunalt vatten- och avloppsnät samt el-, tele- och

bredbandsnät (ADSL2+) är utbyggt inom befi ntliga

bostadsområden. Kapaciteten för vatten- och spillvattenledningar

är god, enligt tekniska kontoret, och en

vidare utbyggnad av området är möjlig utifrån dagens

kapacitet. Dagvattenhanteringen i Tylösand och Frösakull

är idag inte löst på ett tillfredsställande sätt och

fl er hårdgjorda ytor till följd av exploatering skulle

innebära ytterligare problem med hanteringen av dagvattnet,

såvida inte åtgärder vidtas. Problemet med att

leda bort vatten med dagens lösningar gör att det periodvis

kan stå vatten inom vissa områden. Detta beror

delvis på att diken och bäckar inte hålls öppna och

ledningar är underdimensionerade varpå vattnet inte

kan avledas. En annan av orsakerna till dagvattenproblematiken

är att andelen hårdgjorda ytor ökar samt

att grundvattnet är relativt högt inom området. Dagvattnet

behöver infi ltreras eller fördröjas i magasin vid

större vattenmängder för att kunna ta hand om vattnet

lokalt samt minska risken för oönskad vattensamling.

Redan idag och framför allt vid en ytterligare exploatering

måste dagvattenfrågan lösas. I Sandhamn har

bebyggelsen hittills varit begränsad och stora grönytor

fi nns inom området. Dagvattnet har inte tagits om

hand på något särskilt sätt, då andelen hårdgjorda ytor

varit liten. Dagvattnet infi ltreras i marken eller avleds

i öppna diken. Vid kraftig nederbörd uppkommer idag

problem med dagvattenhanteringen, då dikena inte har

tillräcklig kapacitet eller fyllts igen. Med erfarenhet

från Tylösand och Frösakull, fi nns det anledning att

refl ektera över hur dagvattnet ska tas omhand under

hand som Sandhamn permanentas och ytterligare hus

kan tillkomma.

32

2.10 Friluftsliv, rekreation och turism

Tylösand är ett känt varumärke och stranden, golfen

och utelivet lockar årligen många besökare, både nationellt

och internationellt. Frösakull och Sandhamn

är mindre turistexploaterade och besökare hit är oftare

fritidshusägare eller dagsbesökare. Den långa

stranden och de salta baden var det som först lockade

människor till området och då turistorterna började

ta form, utvecklades även parallella näringar så som

hotellet och vidare restauranger, pensionat och campingplatser.

Samma koncept lockar besökare idag och

för de turistrelaterade verksamheterna i området är

sommarmånaderna de mest hektiska. Turismen är en

viktig näring för kommunen och omsatte närmare 1,2

miljarder kronor 2004, enligt uppgift från Turistbyrån,

och det sammanlagda antalet gästnätter var samma år

2,3 miljoner i kommunen. Vädret under semestrarna

har stor betydelse för hur besökare fyller sina lediga

dagar med innehåll och det bekräftas av statistiken,

vilken visar att under en dålig sommar ökar shoppingomsättningen

samt antalet dagsutfl ykter. Detta har betydelse

för sommarorter som Tylösand, Frösakull och

Sandhamn där vackert väder är en viktig förutsättning

för att locka turister till stranden för sol och bad samt

aktiviteter och evenemang. Hotell- och konferensverksamheterna

samt golfklubbens långa säsong har bidragit

till att aktiviteten pågår under hela eller större delen

av året i Tylösand och Frösakull.

Förutom bebyggda områden är även grönområden

del av stadens struktur. Grönområdena har en viktig

funktion ur miljösynpunkt men även för människors

välbefi nnande. Natur och parker erbjuder både avkoppling

och aktiviteter och det är viktigt att människor

har tillgång till gröna miljöer i sin närmiljö för

ökad livskvalitet. I översiktsplanen är kustområdet

markerat som närrekreationsområde och har stor betydelse

för friluftslivet (se genomgång av riksintressen

ovan). Stranden och kringliggande grönområden är

värdefulla vandringsstråk och naturen som penetrerar

bebyggelsen erbjuder rekreationsområde i nära anslutning

till bostaden. Det är viktigt att främja tillgängligheten

till stranden genom anvisade stigar och god

framkomlighet. Handikappbadet är ett område där tillgängligheten

är god för rörelsehindrade och för övriga

stranden kan spänger och iordninggjorda gångvägar

underlätta framkomligheten.

Halmstads kommun


Karta 24 - Målpunkter för boende och besökare.

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Antagandehandling

33


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

Grönstråken mellan bostadsområdena används främst

av de boende som genvägar till fots och cykel. Det är

platser där barn kan leka och bygga kojor, där man kan

rasta hunden och uppleva naturens skiftningar. Närheten

är kanske här grönområdenas främsta kvalitet för

de boende, oberoende av artrikedom.

I norra delen av planområdet, Ringenäs, fi nns ett

viktigt grönområde som öppnar upp landskapet mot

havet. Utblickarna över hagmarken från Onsjövägen/

Kungsvägen/Doktorsvägen mot havet och landskapet,

vilket sluttar svagt från Onsjöberget till stranden har

höga kvalitéer och högt bevarandevärde. Enligt kommunens

landskapsbildsanalys är detta en supervy och

landskapsbildsvärdet är knutet till utblickarna mot havet,

vilket betonar vikten av att låta marken vara öppen

i denna del av kusten.

Längs kusten från Halmstad slott till Tylösand knöts

1997 befi ntliga promenadstråk samman och fi ck

namnet Prins Bertils stig - ett kustnärarekreationsstråk,

vilket har blivit populärt för promenader och

joggingturer. Stigen fortsätter i norra Tylösand längs

Nyrebäcken och vidare till naturreservatet Möllegård.

Längs bäcken fi nns en rik fl ora, vilket gör det till ett

vackert strövområde och bäcken är skyddat av riksintresse

för reproduktion för fi sk.

Gång- och cykelvägarna inom planområdet fungerar

som rekreationsstråk i båda riktningarna mellan planområdet

och centrum. Mellan Tylösand och Frösakull

fi nns idag en stig som binder samman områdena, men

stigen kan vara svår att fi nna och har viss begränsad

framkomlighet i den tallskog som omger den. Stranden

är givetvis en omtyckt plats för promenader, även vår,

vinter och höst. Nyrebäckens utlopp utgör en barriär

på stranden för den som inte vill bli blöt om fötterna.

För att komma till en bro behöver man gå upp längs

bäcken ungefär i höjd med Älgvägen.

I Tylösand fi nns två anlagda offentliga gröna rum för

besökare att vistas i. På 1930-talet anlades Rhododendronparken

nedanför S:t Olofs kapell och parken är

idag ett besöksmål med höga rhododendronbuskar och

ett rikt fågelliv. Vid Handikappbadet ligger en park

som är särskilt anpassad för att vara tillgänglig för alla

och som strävar efter att låta fl era av våra sinnen uppleva

naturen.

34

Ett ytterligare sammanhållet grönområde för rekreation

är golfbanan. Trots att det i antal är många människor

som rör sig på golfbanan, är nyttjandet förbehållet

medlemmar i Halmstad Golfklubb och deras gäster.

Detta gör att golfbanan förvisso är ett stort grönområde

för rekreation, men nyttan för allmänheten uteblir

varpå banan inte ingår i det närrekreationsområde som

övriga sammanhängande grönområden gör.

2.11 Naturmiljö och grönstruktur

Varje stad eller ort omges av ett landskap och detta

landskap ger förutsättningar för att växter och djur

ska kunna leva och är betydelsefullt ur miljösynpunkt.

Landskapet kan bestå av jordbruksområden, skogar,

betesmarker, ängar, vattendrag etc. och defi nieras allmänt

som natur, vilken utifrån typ kan klassas som

olika naturmiljöer. Kopplingar mellan stad och land

Karta 25 - Illustration över landskapet med utblickar och

grönstråk.

Halmstads kommun


fi nns genom infrastruktur, som t.ex. vägar, men även

i form av grönområden som sträcker sig från landet in

i staden. Dessa kopplingar bildar strukturer och stråk

där växter kan sprida sig och djur röra sig, vilket är

en förutsättning för att den biologiska mångfalden ska

kunna bestå. Genom grönstrukturen fi nns biologiska

värden även i staden; i parker, alléer, träddungar, buskage,

trädgårdar, skogar etc., vilka ingår i ett större

sammanhang.

I Tylösand, Frösakull och Sandhamn har grönstrukturen

två huvudstråk; ett som sträcker sig från Nyårsåsen

över slätterna till Tylösand samt ett längs kusten

från Västra stranden till Ringenäs. Stadsdelarna defi

nieras av tydliga gröna gränser, som gör att de tydligt

kan urskiljas från övriga stadsdelar. Generellt är

naturområdena dominerande inom planområdet och

stranden och grönområdena omfattar ca 400 ha. Adderas

golfbanorna ökar grönstrukturen med ungefär

100 ha vilket gör att ca 500 ha av totalt nästan 900 ha

land är grönytor.

Naturmiljöerna inom planområdet kan delas upp i tre

områden; havet, stranden och skogen. Tylösand, Frösakull

och Ringenäs har Blå Flagg, vilket innebär att

vattnet vid dessa stränder uppfyller internationella kriterier

för bl.a. bra badvatten. Detta betyder att det inte

får förekomma orenade industri- eller avloppsrelaterade

utsläpp som påverkar eller kan påverka vattenkvaliteten

varken i strandens direkta närhet eller i övriga

områden som kan påverka vattnet negativt.

Havet är ett visuellt viktigt element för bebyggelsen

och karaktären för Tylösand, Frösakull och Sandhamn.

Utblickar, kontakt och tillgänglighet är viktiga aspekter

att ta hänsyn till i kommande exploatering av

området.

Kustområdet har mycket höga naturvärden och är en

viktig livsmiljö för många arter. Sanddynerna som

sträcker längs kusten är unika och ger förutsättningar

för en biologisk mångfald då de sköts rätt. Dynerna är

bevuxna med sandrör och strandråg. Innanför stranddynerna

tar större vegetation vid. Bergtall och tall

planterades för att förhindra att sanden skulle fl yga

och lägga sig som en hinna på det övriga landskapet.

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Antagandehandling

Karta 26 - Planområdets grönstruktur med strand och

strandskog. I öster möter vegetationen odlingslandskapet.

Tallvegetationen har blivit karaktärsgivande i hela området

och barrträd är det dominerande trädslaget, men

inslag av löv fi nns. De stora naturområdena är viktiga

livsmiljöer för många arter, även vissa hotade.

Tylön är med sin unika natur en viktig häckningsplats

för sjöfåglar. Ön omfattas av skyddsbestämmelser för

både naturreservat och Natura 2000, vilket är en bekräftelse

på att här fi nns mycket höga ekologiska värden.

För att skydda de arter som fi nns på ön, särskilt

under häckningsperioden, är det inte tillåtet att vistas

på Tylön mellan 1 april och 15 juli.

Nyrebäcken är av riksintresse för fi skreproduktion

och runt bäcken är en artrik miljö av både växter och

djur. Bäckmiljön är lummig och består till stor del av

lövträd och ger gynnsamma förutsättningar även för

hotade arter.

35


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

Norr om Sandhamn fi nns ett skogsparti med främst

barrträd med inslag av löv. Generellt kan det sägas att

grönstrukturen är sammanhängande inom hela området,

dels av större grönområden och dels av trädgårdsvegetationen

som skapar gröna samband även mellan

stråken. Därmed fi nns naturliga spridningskorridorer

för djur och växter inom planområdet, vilket ger kvalitéer

för både miljön och människor.

2.12 Hälsa, risker och skydd

Planområdets omfattning och läge gör att här fi nns

relativt små hälsorisker från föroreningar av luft, vatten

eller buller. Inom planområdet fi nns ingen direkt

tillverknings- eller småindustri som kan orsaka mark-

eller luftföroreningar. För de verksamheter som fi nns

inom planområdet består föroreningarna främst av

buller och luktemissioner (konserter, diskotek, restauranger

etc.). Det fi nns dock anledning att ändå refl ektera

över vissa aspekter när det gäller hälsa, risker och

skydd.

Buller

Buller är ett stort miljö- och hälsoproblem och antalet

människor som känner sig bullerstörda ökar. En av svårigheterna

med buller är att det upplevs olika störande

för olika människor och kan dessutom vara relaterat

till olika tider på dygnet eller bero på sammanhanget.

Riksdagen har antagit riktvärden för buller, som inte

bör överskridas vid nybyggnad. För befi ntlig bebyggelse

fi nns inte antagna värden, men riktlinjerna för

nybyggnad ger en indikation även för befi ntlig bebyggelse.

Riktvärdena är:

30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus

45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid

55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus vid fasad

70 dB(A) maximalnivå vid uteplats i anslutning till

bostad

Trafi ken är en vanlig källa till buller och generellt gäller

att höga trafi kfl öden och hastigheter ger högre ljudalstring.

Buller från trafi ken drabbar främst Tylösand

och Frösakull/Ringenäs, där trafi kmängden är stor

och där det även fi nns genomfartstrafi k. Längs Nya

Tylösandsvägen ligger inga bostäder inom planområdet

och buller från trafi ken här berör bostadsområden

utanför planområdet. I Sandhamn är trafi ken begrän-

36

sad och det fi nns ingen genomfartstrafi k, vilket gör att

trafi kmängden är liten och därtill är hastigheten låg,

30 km/h, inom stadsdelen. Bullerstörningarna från

fordon är således minimal i Sandhamn. I Tylösand är

trafi ken tät under sommaren, speciellt till ortens målpunkter

(stranden, golfen och hotellet). De mest trafi -

kerade vägarna är Tylöhusvägen, Tjuvahålsvägen och

Golfbanevägen, men då hastigheterna är låga minimeras

bullerstörningarna. På övriga vägar i Tylösand

är hastighetsbegränsningen 30 km/h. På Kungsvägen

genom Frösakull passerar i genomsnitt ungefär 4000

fordon per dag. Bebyggelsens avstånd till vägen och en

högsta tillåtna hastigheten av 50 km/h gör att gör att

det inte heller längs Kungsvägen fi nns allvarliga bullerproblem.

För bostadshus som ligger nära vägen kan

förhöjda bullervärden uppkomma. Övriga gator inom

Frösakull är begränsade till 30 km/h.

I Tylösand är nattlivet påtagligt under vissa sommarkvällar

och konserter och diskotek kan medföra höga

ljudnivåer i delar av området. Även restaurangverksamheterna

kan orsaka förhöjda bullernivåer under

sommarsäsongen med hög bakgrundsmusik.

Karlstorps camping har i nuvarande form genererat

störningar för de närboende i form av buller, främst

under midsommarhelgen då det bedrivs ungdoms

camping på platsen. De boendes klagomål har lett

till rättslig prövning. Den rättsliga processen kring

bullerstörningarna för de närboende har lett till den

slutgiltiga domen från Miljööverdomstolen 2008-04-

09 samt till gränsvärden för buller i Miljödomstolens

dom 2007-05-10. Ur domen 2008-04-09 kan man läsa

att Miljööverdomstolen inte fi nner några skäl till att

förbjuda campingen. ”Campingen har varit etablerad

på nuvarande plats i många år. Med hänsyn härtill och

då det får anses tillräckligt med föreskrivna försiktighetsåtgärder

för att undvika olämplighet för människor

hälsa, fi nner Miljööverdomstolen inte skäl att

förbjuda campingen.” Campingens verksamhet skall

anpassa till de domar som gäller. ”Då buller från campingen

kan medföra olägenhet för människors hälsa

åligger det föreningen att vidta skäliga åtgärder för att

begränsa det buller som campingen för med sig. Miljööverdomstolen

fi nner inte skäl till ändring av de bullervärden

som Miljödomstolen fastställt.”

Halmstads kommun


Karta 27 - Områden med olika sorters markpåverkan.

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Antagandehandling

37


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre

ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostad än:

55 db (A) måndag – fredag (kl 07.00-18.00)

45 db(A) nattetid (kl 22.00-07.00)

50 db(A) övrig tid

Momentana ljud nattetid (kl22.00-07.00 får inte överskrida

55 db(A)

Vidare konstaterar man i Miljööverdomstolen att regelmässig

hög musik under midsommarhelgen inte

kan bedömas som en helt tillfällig störning, midsommarhelgens

ljudnivåer omfattas således av ovan nämnda

bullerrestriktioner.

Markpåverkan

Inom planområdet fi nns tre platser med förorenad

mark, vid Hotel Tylösand (förbränningsanläggning),

vid den tidigare miljöstationen norr om Karlstorps

camping (deponi) samt vid Frösakulls Ängar (pumpstation).

Områdena är identifi erade men inte utredda

i nuläget.

Radon är ett radioaktivt grundämne som förekommer

i marken, berggrunden samt grundvatten och kan utgöra

en hälsorisk för människan i höga halter. I Ringenäs

och norra Frösakull består marken av grovkornigt

isälvsmaterial och svallgrus, vilket gör att området

klassas som normalriskområde enligt den markradonundersökning

som gjorts i kommunen. Detta innebär

att det kan förekomma förhöjda halter av markradon i

befi ntlig bebyggelse. För ny bebyggelse som uppförs

radonskyddat bör inga problem med radon för människor

uppstå.

Vattentäkter

Det fi nns en grundvattentäkt inom planområdet mellan

Kungsvägen och Frösakullsvägen. Vattentäkten skyddas

av ett primärt och sekundärt skyddsområde som

sträcker sig över golfbanans östra del och ut mot slätten

och Trottaberg. Vattentäkten är djupt liggande och

har förmodligen ett stort underjordiskt tillrinningsområde.

Verksamheter som fi nns ovanpå täkten – vägar,

bostäder, camping och golfbana – får inte medföra någon

risk att förorenat vatten når vattentäkten. Ny eller

förändrad markanvändning får inte stå i konfl ikt med

vattentäkten.

38

Antal

2.13 Utbildning

Antalet skolor är få inom planområdet och omkringliggande

stadsdelars skolor har sina upptagningsområden

även i Tylösand, Frösakull och Sandhamn. För de

yngre eleverna fi nns det möjlighet till utbildning inom

planområdet medan skolor för de äldre eleverna och

vuxenutbildning fi nns i närliggande stadsdelar och

Halmstad centrum.

Förskola

Inom planområdet fi nns det två förskolor, båda lokaliserade

till Frösakull, varav en är kommunal (Lokes

förskola) och en privat (Storkens stuga). Förskolorna

är placerade i närheten av varandra i nordöstra delen

av stadsdelen med närhet till både skog, hav, skola och

bussförbindelser. Lokes förskola har cirka 40 barn i

åldrarna 1-5 år medan den privata förskolan har knappt

20 barn i samma åldrar. Lokes förskola är idag fullt utnyttjad

och behovet av nya avdelningar ökar om antalet

barn i området blir fl er. Även den privata förskolan

är i princip fullt utnyttjad. De Frösakullsbarn som inte

får en förskoleplats i Frösakull hänvisas tillsammans

med barnen från Tylösand och Sandhamn, där det inte

fi nns någon förskola, till förskolor i Söndrum i första

hand.

Barnprognos för Tylösand, Frösakull och Sandhamn 2006-2011

450

400

350

300

250

200

150

100

50

0

2006 2007 2008 2009 2010 2011

År

1-5 år 6-12 år 12-15 år Totalt

Diagram 6 - Barnprognos fram från 2006 till 2011.

Grundskola

I slutet av 90-talet byggdes en grundskola (F-5), Frösakullsskolan,

i Frösakull. Skolan byggdes efter ekologiska

principer vad det gäller materialval, drift samt

underhåll och miljötänkandet speglas även i undervisningen

och aktiviteter för barnen. Barnen i Frösakull

går i Frösakullsskolan och idag har skolan ca 150 elev-

Halmstads kommun


er i åldrarna 6-11 år. Frösakullsskolan tar också emot

ett mindre antal barn från Villshärad. Elever på Frösakullsskolan

fortsätter från årskurs 6 till 9 på Gullbrandstorpsskolan.

Barnen i Tylösand och Sandhamn går

på Jutarum-, Klockargårds-, Kyrk- eller Bäckagårdsskolan

upp till år 5. År 6-9 fortsätter dessa elever sin

undervisning på Hallägraskolan.

Verksamheten på de skolor som berör barn och ungdomar

inom planområdet ligger på eller nära sitt maximala

antal elever, vilket gör att skolsituationen påverkas

av nybyggnation av bostäder och ökat antal barn

både inom och utanför planområdet. I Frösakull fi nns

viss möjlighet till utbyggnad av både förskolan och

skolan för att möta kommande behov. För barnen i Tylösand

och Sandhamn påverkar bostadsbyggande både

i Söndrum och inom planområdet behovet av barnomsorg.

Skolor för elever från förskolan till 5:e klass har

förutsättningar att möta framtida behov medan Gullbrandstorpsskolan

och Hallägraskolan kan behöva

byggas ut för att ta emot ett större antal elever. De är

främst de närmaste åren som belastningen kommer att

vara stor på skolorna då den stora kullen barn födda

på 90-talet kommer att gå igenom systemet. Efter det

förväntas trycket minska då kommande årskullar har

varit mindre.

2.14 Sociala strukturer och socialt liv

En ort består inte bara av sin fysiska miljö med hus,

gator och grönområden utan även av sociala strukturer

och det liv som pågår mellan husen. De sociala elementen

påverkar både upplevelsen av ett område och

även vilken social robusthet området har. Den sociala

strukturen beskriver sammansättningen av människor

inom ett område och innefattar en mängd olika parametrar

t.ex. ålder, kön, ursprung och sysselsättning.

Det sociala livet ger förutsättningar för människor att

träffas i olika forum och för olika slags aktiviteter.

Möten kan ske spontant eller vara planerade, platser

kan vara utformade för en viss aktivitet eller tas i anspråk

för stunden. Beroende på åldersgrupp kan det

fi nnas olika sätt och platser för socialt liv och det är

eftersträvansvärt att alla grupper i samhället får sina

behov tillgodosedda.

I Tylösand, Frösakull och Sandhamn är den sociala

strukturen unik för kommunen. Området har hög status

med hög levnadsstandard och högre utbildnings-

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Antagandehandling

nivån än genomsnittet. Få inom planområdet arbetar

inom tillverkningsindustrin eller vården. Integrationen

är mycket låg inom planområdet och befolkningen är

homogent svensk med få personer från övriga Europa

och endast enstaka personer födda utanför Europa. I

ett sådant enhetligt område är det viktigt att försöka

öka mångfalden av människor för att skapa en struktur

som mer speglar samhället i övrigt. Det handlar dels

om att öka integrationen med unga vuxna (20-35 år)

för att få en jämnare åldersstruktur och dels minska

segregationen för människor med utländsk bakgrund

för att stärka den kulturella mångfalden. Till följd av

att området med få undantag består av friliggande hus

och att fastighetspriser dessutom är mycket höga, begränsas

möjligheten för många att bosätta sig inom

området då det inte fi nns mer varierade boendeformer.

Befolkningssammansättningen bidrar negativt till områdets

sociala robusthet.

De tre stadsdelarna har vuxit upp som fritidshusområden

och är det till viss del även idag. Det innebär

att fritidshusen står tomma under delar av året och

befolkningen ökar under semestrarna, då även antalet

dagsbesökare till området stiger markant. Detta påverkar

det sociala livet då antalet människor som rör sig i

området varierar kraftigt över året. Förutom aktiviteter

knutna till konferens- och hotellanläggningarna är

utbudet av aktiviteter begränsat under större delen av

året. Golfbanan och klubbhuset är en mötesplats för

medlemmarna och där även andra evenemang kan förekomma.

Det fi nns ett antal föreningar som är aktiva

inom planområdet, t.ex. väg- och villaföreningar, Hem

och skola och Frigymnasterna. Flertalet av dessa föreningar

är dock främst inriktade på frågor som berör

ortens väl och ve. Det fi nns stora offentliga grönområden

som får användas av alla och sommartid är stranden

en populär mötesplats. Detta till trots är det generellt

sett ett mindre tillfredsställande aktivitetsutbud

som står att tillgå inom planområdet och för den som

söker aktiviteter fi nns dessa främst i Halmstad tätort.

För ungdomar, som lever sina liv inom mindre geografi

ska områden än vuxna, är tillgången på aktiviteter

få. Det fi nns två tennisbanor i Frösakull som är fria att

använda, men i övrigt fi nns få iordningställda ytor för

sport och lek för den yngre delen av befolkningen. Det

förekommer inte heller någon ungdomsverksamhet,

vilket gör att även ungdomarna får söka sig till andra

stadsdelar för aktiviteter.

39


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

2.15 Riskanalys

Inom planområdet bedöms följande risker vara relevanta

i översiktsplanesammanhang:

Havsnivåhöjning

Enligt klimat och sårbarhetsutredningen förväntas

havsnivån globalt sett stiga med runt 88 cm. Vid en

havsnivåhöjning drabbas framför allt turistnäringen

då stranden blir mindre. Enligt kommunens översiktliga

höjddata ligger bebyggelsen kring 5-meterskurvan

och således är risken för översvämning från havet

begränsad utifrån dagens scenarion. Kommunen bedömer

inte att det fi nns fara för liv vid en successiv

havsnivåhöjning under de kommande 100 åren.

Olje- eller annat miljöfarligt utsläpp från förbipasserande

båtar

Vid en olycka med fartyg som transporterar olja eller

annat miljöfarligt gods kan, beroende på var olyckan

inträffar och vilka strömmar som råder, stranden inom

planområdet bli drabbat. Ett sådant utsläpp får konsekvenser

för besöksnäringen samt för växter och djur i

havet och på stranden. Återhämtningsperioden är beroende

på hur stort utsläppet blir.

Brand, bombhot eller annat riktat hot mot publika

verksamheter och områden

Inom delar av planområdet vistas vid olika tillfällen

mycket folk på liten yta. Områdets publika verksamheter

är: Hotel Tylösand, First Camp, Karlstorps

Camping, Kronolund (utgår i planförslaget), Halmstad

Golfklubb och Tylebäck. Därtill fi nns ett antal restauranger

inom planområdet. Under vackra sommardagar

lockar stranden tiotusentals besökare. Främst är besökarna

koncentrerade till stranden i Tylösand, där besöksintensiteten

periodvis är mycket hög. I händelse av

brand eller annat hot mot dessa områden med hög personintensitet

är utrymning essentiell för att förhindra

personskada. Risk för skogsbrand fi nns med tanke på

att vegetationen av bl.a. bergtall är omfattande i området

och ofta förekommer i direkt anslutning till bebyggelse,

både villor och fritidshus. Vegetationen binder

ihop området, ur brandsynpunkt, ofta på ett icke

önskvärt sätt. Därför utgör den en potentiell brandrisk,

speciellt under sommarens torra perioder.

40

Olycka på väg eller vid publika verksamheter och områden

Vid scenariot att många människor befi nner sig på

stranden och en olycka sker, antingen på stranden eller

på någon av tillfartsvägarna till området, föreligger en

risk att trafi kstockning sker, vilket kan försvåra framkomlighet

för räddningstjänst, polis och ambulans. Vid

olyckshändelse på Tylön försvåras räddningsarbetet

genom att tillgängligheten till ön är begränsad till helikopter

eller båt. Förebyggande åtgärder av förlängda

utryckningstider kan vara utbildning av personal samt

effektiva larmrutiner vid olycka för att förhindra allvarliga

skador på människor.

Förorenat dagvatten och badvatten

Kraftiga regn kan leda till hastig ytavrinning från

jordbruksmarker, vilket kan orsaka försämrad vattenkvalitet

i havet på grund av de ämnen vattnet för

med sig. Även spillvattennätet riskerar att överbelastas

vid kraftig nederbörd på grund av inträngande vatten

via otätheter och felaktiga anslutningar. Då dagvatten

inte ska ingå i spillvattensystemet orsakar sådant intrång

kapacitetsproblem för nätet. Således fi nns risk

för bräddning av spillvattennätet och förorenat vatten

kan därmed gå via vattendrag vidare till havet, vilket

kan leda till bl.a. infektioner hos människor som badar

i vattnet. Förorenat vatten kan även orsaka översvämning

på tomter eller tränga upp i källare, vilket kräver

saneringsåtgärder för fastighetsägaren.

Förorening i Söndrums vattentäkt

Grundvattentäktens vattenkvalitet kan påverkas drastiskt

vid ett läckage av t.ex. petroleumprodukter eller

andra hälsofarliga ämnen. Vattnet kommer vid sådan

skada att vara otjänlig som grundvattentäkt för Halmstads

kommun. Inom området fi nns inga farligt godsleder,

men tunga fordon kan trafi kera över vattentäkten

regelbundet vid t.ex. ett oljeutsläpp till havs.

I övrigt redovisas befi ntliga risk- och skyddsobjekt i

karta. Det kan även noteras att infl ygning till fl ygplatsen

inte normalt sker över området.

Halmstads kommun


Karta 28 - Riskananalyskarta

* Miljöstationen vid Karlstorp har fl yttats till Flygstaden.

Stadskontoret/samhällsbyggnad

*

Antagandehandling

41


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

3. ÖVERVÄGANDEN OCH MOTIV

3.1 Bebyggelse

Bebyggelsen inom planområdet står med ett ben i den

ursprungliga fritidshusbebyggelsen och ett ben i dagens

och framtidens permanentboende. Redan idag gör

omvandlingen av fritidshusområden sig påmind och

nya hus ger sin prägel åt orterna. Denna förändringsprocess

är troligen här för att stanna och efterfrågan på

större hus förväntas inte att minska de närmaste åren.

Dock behöver karaktären bevaras och utvecklingen

bör vara förenlig med det ursprung och särprägel som

stadsdelarna har.

Bostadsbeståndet är homogent och består till övervägande

del av friliggande villor och ett mer varierat

boende skulle öka attraktiviteten bland grupper som

idag har låg representation i området. Ett mer varierat

bostadsbestånd skulle vara positivt för den sociala

strukturen inom området och ge möjlighet till ökad

integration.

Idag är områdena förhållandevis lågt exploaterade

och grönområden samt rekreationsområden fi nns nära

tillgängligt för de boende. Detta är en kvalitet som är

viktig att värna om och som samtidigt har satt sin prägel

till stadsdelarna. Framtida bebyggelseområden bör

således passa in i den befi ntliga strukturen och bevara

samspelet mellan bebyggelse och grönytor. Dock fi nns

möjlighet att exploatera grönområden för framtida bostäder

då de allmänna intressena ändå kan tillgodoses.

Det fi nns utbyggnadsmöjligheter i samtliga stadsdelar

inom planområdet.

3.2 Näringsliv och verksamheter

Stora delar av planområdet omfattas av riksintresse för

friluftsliv och rörligt friluftsliv. Detta innebär att grönområden

och stranden är viktiga att hålla tillgängliga

för allmänheten. Det betyder även att de verksamheter,

så som camping och hotell, vilka gynnar turismen och

besöksnäringen är värdefulla inslag inom området.

Det stora antalet besökare till området, särskilt under

sommaren, bidrar till det offentliga livet och karaktären.

Exempelvis har Hotel Tylösand blivit en del av Tylösands

identitet och lockar i sig många besökare

42

både från kommunen och från andra delar av landet.

Service och korttidsboenden är viktiga aspekter för att

bibehålla områdets attraktivitet som turistmål. Samtidigt

fi nns det stora delar av strandområdet som är

orört, vilket i sig är en kvalitet.

I Frösakull fi nns den enda livsmedelsbutiken inom

området och affären är en kvalitet för både sommar-

och åretruntboende i området. I anslutning till butiken

fi nns även andra mindre verksamheter och platsen ligger

strategiskt i stadsdelen och bör stärkas som centrum

för Frösakull.

3.3 Kommunikationer

Inom planområdet fi nns ett fungerande vägnät med relativt

god framkomlighet under stora delar av året. Under

sommaren är dock belastningen på vägnätet markant

högre än under övriga säsonger, vilket orsakar

parkerings- och framkomlighetsproblem. Det bedöms

emellertid inte rimligt att vidtaga sådana åtgärder, som

kan motsvara behovet då belastningen är som högst

under ett par veckor på sommaren. Förbättringar kan

dock ske inom området, exempelvis kan parkeringssituationen

förbättras genom tydligare skyltning och

hänvisning till de parkeringsplatser som fi nns inom

planområdet.

Det fi nns idag framkomlighetsproblem längs Nya Tylösandsvägen

till och från planområdet. Ny bebyggelse

med fl er bostäder kommer naturligtvis att öka trafi kbelastningen

på vägen ytterligare, särskilt till och från

Halmstad centrum. Dock kommer ny bebyggelse att

ha mindre påverkan under de tider som trafi ken är som

högst under året, d.v.s. under sommaren. I detta sammanhang

är bostadstrafi ken sekundär då majoriteten

fordon är besökare till stranden eller campingplatser.

Dock kan en övergripande översyn av vägstrukturen

behöva göras för att skapa en hållbar trafi kmiljö. En

sådan översyn är avhängigt framtida utbyggnadsprojekt

som ligger utanför denna plans ramar, men kan

eventuellt komma att innefatta en anslutning från Frösakull

till Kustvägen. Planens intention är att säkerställa

att en eventuell framtida förbindelse inte omöjliggörs

inom planområdet.

Halmstads kommun


Stora delar av bostadsområdena inom planområdet

har nära till busshållplatser, vilket är en positiv förutsättning

för kollektivtrafi ken. Dock uppstår problem

med framkomligheten under sommaren, då vägarna

är starkt trafi kerade. Ur både miljö- och framkomlighetssynpunkt

är en ökad kollektivtrafi kanvändning

positiv. Minskad biltrafi k till Tylösand, Frösakull och

Sandhamn skulle även innebära att behovet av parkeringsplatser

dämpas. Det är viktigt att kollektivtrafi

ken prioriteras vid en eventuell framtida utredning

om Nya Tylösandsvägen och att information till både

boende och besökare ges om de fördelar kollektivtrafi -

ken innebär. Utbyggnadsområden bör främst ske inom

områden med god tillgång till kollektivtrafi k.

3.4 Teknisk försörjning

Spill- och avloppsvattenshanteringen inom området

fungerar tillfredsställande och tål även att nybyggnation

sker. Däremot är dagvatten ett problem inom stora

delar av planområdet och ökad exploatering minskar

andelen gröna ytor, där naturlig infi ltrering kan ske,

vilket ökar behovet av fungerande dagvattensystem

ytterligare. Dagvattenhanteringen påverkas inte bara

av nyexploaterade områden, utan även omvandlingen

från fritids- till åretruntbostäder bidrar till att den

hårdgjorda marken ökar successivt. Dagvattenhanteringen

bör ses över inom samtliga delområden. Vid

kommande detaljplanering bör bestämmelserna säkerställa

att diken längs gata infi ltrerar dagvatten och att

varje fastighet, genom grönytor och avledningsmöjligheter

till diken, omhändertar dagvattnet.

3.5 Friluftsliv, rekreation och turism

De riksintressen och skydd som fi nns inom planområdet

indikerar att här fi nns starka allmänna intressen

att ta hänsyn till. Sandstranden längs kusten är inte

bara unik i kommunen utan även i landet och är den

faktor som gjort området populärt för besökare och

senare även som bostadsorter. Riksintresset för det

rörliga friluftslivet och turismen innebär att området

ska värna om de förutsättningar som gynnar detta, exempelvis

möjlighet till fritids- och korttidsboende och

tillgänglighet för allmänheten till stranden.

Aktiviteter och evenemang som lockas till stranden

bör koncentreras till Tylösand för att bibehålla övri-

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Antagandehandling

ga stränder fria från permanenta sommaraktiviteter.

Stranden nedanför Hotel Tylösand är redan idag en

frekvent använd aktivitetsstrand, vilket gör det naturligt

att lokalisera aktiviteter hit.

Gång- och cykelstråken kan utvecklas mer för att skapa

bättre förbindelser och ge möjlighet för fl er rekreationsstråk.

Möllegårds naturreservat ligger i anslutning

till planområdet och är ett vackert strövområde. Samtidigt

saknas idag en tydlig gång- och cykelförbindelse

mellan Tylösand och Frösakull i den västra delen.

Tillgängligheten till stranden är viktig och även personer

med rörelsehinder ska ges möjlighet att sola och

bada. Handikappbadet är väl utvecklat för att alla ska

kunna bada och har god tillgänglighet. Förbättrad tillgänglighet

även till andra delar av stranden är positivt

för besökare, t.ex. personer med begränsad rörlighet

eller barnvagns- och småbarnsfamiljer.

3.6 Naturmiljö och grönstruktur

Stora delar av planområdet består av gröna områden.

Grönområdena vittnar om områdenas historia och

framväxt och är karaktärsgivande i hela planområdet.

Grönområdena har höga bevarandevärden som närrekreationsområden

och för att bibehålla stadsdelarnas

karaktär som kust- och sommarorter.

Traditionellt har husen legat indragna från gatan med

vegetation mot gatan som döljer huset. Detta håller

successivt på att förändras och tomter, hus och garageuppfarter

tenderar att öppna upp gaturummen och

ge en annan upplevelsebild. För att bevara karaktären

är det viktigt att vegetationen bevaras och att husen

placeras med omtanke.

Det fi nns skäl att bevara naturmiljöerna i så stor utsträckning

som möjligt, dels för att inte bryta av

sammanhängande grönstråk och dels för att bevara

karaktären inom områdena. Såväl grönområden och

vegetation på tomterna är positivt för omhändertagande

av dagvatten, vilket är och kan bli ett problem

inom orterna. Vid ny- och ombyggnad bör stor hänsyn

tas till grönytorna och att hårdgjorda ytor på tomten

kompenseras med gröna ytor.

43


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

3.7 Hälsa, risker och skydd

Inom planområdet fi nns relativt begränsade risker för

föroreningar i luft, mark och vatten. Huvudanvändningen

av marken är bostäder samt natur- och grönområde.

Bostäderna alstrar trafi k och detta kan medföra

emissioner och buller. Beräkningar tyder inte på

att gränsvärdena för buller överskrids längs vägarna

inom planområdet. Utsläppen är inte mätta längs vägarna

inom planområdet, dock har beräkningar på

partiklar gjorts längs Nya Tylösandsvägen (se Miljökonsekvensbeskrivning)

där beräkningen tyder på att

det kan förekomma förhöjda partikelvärden. Påverkan

på luften kan uppkomma även utanför planområdet

vid nybyggnad. Här avses främst luftkvaliteten på vägar

till och genom stadskärnan. Vid en exploatering

behöver behovet av åtgärder för att inte överstiga luftkvalitetsnormerna

inne i staden övervägas.

Vattentäkten i Tylösand påverkas idag inte av den

markanvändning som pågår inom skyddsområdena.

Planen föreslår ingen markanvändning, som inte redan

fi nns inom vattenskyddsområdet.

Markradon och förorenad mark påverkar inte den

övergripande användningen av mark. Dock kan åtgärder

behöva vidtagas vid detaljplanering och bygglov

inom dessa områden.

3.8 Utbildning

Frösakullsskolan klarar viss nybyggnation men kan

behöva byggas ut på sikt. Dock är det svårt att beräkna

hur många barn som kan förväntas, eftersom det dels

beror på ålder på de som fl yttar till området och dels

att det idag fi nns möjlighet att välja skola. Både skolan

och förskolan i Försakull har en gynnsam lokalisering

med närhet till grönområden och med naturpark inom

skolområdet. Framtida utveckling av för-/skolan bör

ske i anslutning till den befi ntliga verksamheten för att

minimera transporter och ta tillvara de kvaliteter som

skolans pedagogik erbjuder. I Tylösand saknas barnomsorg,

vilket är en brist i området. Vid behov ska

möjlighet till utbyggnad av förskola fi nnas i Tylösand.

44

3.9 Sociala strukturer och socialt liv

Både befolkningen och bostadsbeståndet inom planområdet

är enhetligt. Dessutom erbjuds relativt få arbetstillfällen

inom planområdet, vilket gör att de som

arbetar i stor utsträckning lämnar området under dagtid.

Sammantaget gör detta att det fi nns brister i den

sociala strukturen. Emellertid är det offentliga livet

och aktiviteterna under sommaren goda då befolkningen,

besökarna och verksamheterna ökar.

Aktiviteter för ungdomar kan förläggas till skolans

lokaler. Trots att det mest fördelaktiga hade varit att

erbjuda många divergerade aktiviteter året runt inom

planområdet, är målgruppen begränsad, vilket försvårar

kontinuerliga fritidsaktiviteter. I omkringliggande

orter och Halmstad centrum fi nns däremot ett större

utbud av aktiviteter. Goda förbindelser genom kollektivtrafi

k och gång- och cykelvägar kan underlätta att

ungdomar själva tar sig till och från aktiviteter på annat

håll och därmed får tillgång till ett större utbud.

Halmstads kommun


4. PLANFÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER

I följande kapitel beskrivs planförslaget för Tylösand,

Frösakull och Sandhamn utifrån ovanstående genomgång

av förutsättningar och ställningstaganden.

4.1 Bebyggelse

Nya bostadsområden

Inom planområdet bedöms sex områden för sammanhållen

bebyggelse lämpliga. I övrigt föreslås förtätningar

på lucktomter inom områdena, vilka redovisas

på plankartan. Områden för sammanhållen bebyggelse

är:

1. I nordöstra Frösakull i närheten av skolan pågår idag

ett detaljplanearbete för bostäder. Området föreslås

varieras mellan friliggande villor, lägenheter och par-

/kedjehus i högst två våningar, 60-75 bostäder. Husen

ska anpassas till den övriga bebyggelsen och karaktären

i Frösakull.

2. Vid Kronolund anses bostadsbebyggelse kunna

stärka Frösakulls centrum genom att öka antalet boende

i närhet till affären och de verksamheter som fi nns

i dess anslutning. Området är lämpligt för fl erfamiljshus

med en högre exploatering, ca 110 bostäder. Den

högre exploateringen ska ändå anpassas till omkringliggande

bebyggelse och inte utformas som punkthus.

Området föreslås bidra till att Frösakull får ett mer

varierat boendeutbud. Husen ska anpassas till omkringliggande

vegetation och trots höjd inte förändra

områdets karaktär. Husen bör utformas så att mötet

med Kungsvägen och Tylö Center skapar en tilltalande

karaktär och som tillför en kvalitet till Frösakull. Bebyggelsen

föreslås hållas söder om den bäck som rinner

över tomten. Norr om bäcken fi nns berg i dagen

och vegetation som föreslås bevaras som orört grönområde.

Träden på kullen är bevarandevärda vid en

exploatering då den högre bebyggelsen kan förankras

i den bakomliggande vegetationen. Utfart från nya bostäder

ska ske mot Kronolundsvägen och utformning

samt placering av husen ska anpassas till en eventuell

ny förbindelse till Kustvägen via Kronolundsvägen.

Föreslagen bebyggelse ska i sitt uttryck förstärka området

som Frösakulls centrum.

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Antagandehandling

3. I översiktsplanen fi nns en bostadsenklav föreslagen

vid Fammarpsvägen, som överensstämmer med de

två enheter som byggts längs Kronolundsvägen/Möllegårdsvägen.

Friliggande hus eller parhus i högst 1½

våning, ca 20 bostäder. Husen ska anpassas till de två

befi ntliga enklaver som fi nns inom detta område.

4. Söder om Fammarpsvägen fi nns ett större område

där det på längre sikt kan vara aktuellt att bygga bostäder.

Inom de närmaste åren bör inte området prioriteras

för ny bebyggelse, men bedöms dock som ett

lämpligt exploateringsområde inför framtiden, 70-100

bostäder i högst två våningar. Bebyggelsen ska harmoniera

med övriga Frösakull och vid kommande planläggning

ska grönytorna särskilt beaktas. Hur stor del

av tomten som får bebyggas bör regleras i detaljplan i

förhållande till tomtstorleken.

5. Vid Tylösandsvägen bedöms ett större område

lämpligt för exploatering i Tylösand. Området blir en

naturlig utveckling av stadsdelen mot sydost och här

fi nns möjlighet att tillskapa lägenheter för att variera

upplåtelseformer och utbudet av bostäder. Området

ligger vid entrén till Tylösand och bör utformas för att

förstärka stadsdelens identitet. Mötet mellan föreslagen

bebyggelse och Tylösandsvägen bör planeras med

höga estetiska värden för att skapa en tydlig port till

området. Planen föreslår en låg och tät exploatering

för att knyta an till de omkringliggande husen. Bebyggelsen,

ca 70 bostäder, i tvåvåningar kan anpassas dels

till Tylösands bebyggelsekaraktär och dels till den vegetation

som fi nns inom området idag. Området bör

utvecklas så att en varierad arkitektonisk utformning

kan åstadkommas. Området föreslås utformas med gemensamma

gröna ytor mellan husen. Tallar som solitärer

knyter an till det strandnära läget och Tylösands

karaktär. Vid planering ska grönytor även särskilt beaktas

för omhändertagande av dagvatten. Bostadsområdet

föreslås även innefatta område för lek på gemensamma

grönytor. Inom området ska möjlighet ges att

bedriva förskoleverksamhet om detta behov uppkommer.

Bebyggelsen bör även utformas med hänsyn till

en ny förbindelse till Handikappbadet och den trafi k

som badet alstrar.

45


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

46

2

1

5

3

4

6

0 500 1000 m

Karta 29 - Bostadsbebyggelse.

Halmstads kommun


6. I Sandhamn bör exploateringen stämma överens

med stadsdelens befi ntliga struktur och skala. Förtätningen

föreslås vid befi ntliga vägar, där bebyggelsen

idag fi nns på en sida, utan att ta grönområden, som

skapar visuella pauser mellan husen, i anspråk. Karaktären

med friliggande hus föreslås bevaras. Exploateringen

inom tomten bör stå i relation till tomtstorleken.

Husen ska samspela med den omkringliggande

vegetationen och utformas med hänsyn till naturens

färgskala. Placering bör även ske med stor hänsyn till

omkringliggande hus och deras utsikt. Större volymer

föreslås delas upp i mindre enheter. Friliggande hus i

högst 1½ våningar, 10-15 bostäder. Gaturummet föreslås

fortsättningsvis präglas av grönska.

Vid nya bostadsområden är det viktigt att beakta områdets

karaktär och den nya bebyggelsen ska anpassas

till ortens genius loci. De nya områdena ska knyta an

till det havsnära läget och vegetationen är ett viktigt

karaktärsskapande element. Vid ny exploatering ska

särskilt dagvattenfrågan beaktas och andelen hårdgjorda

ytor ska begränsas för att dels bevara stadsdelarnas

gröna karaktär och möjliggöra att dagvatten

omhändertas på tomten.

Förtätningar inom andra områden än föreslagna bedöms

som olämpliga, främst med hänsyn till områdenas

karaktär. Detta gäller såväl exploatering av

grönområden som förtätning inom den befi ntliga bebyggelseområden.

För samtliga utbyggnadsområden ska särskild hänsyn

tas till miljön och människors hälsa. Byggnadsmaterial

ska medföra så liten miljöbelastning som möjligt

under sin livscykel och i största möjliga mån vara möjlig

att återvinna. Samtidigt ska de ge ett bra inomhusklimat

för de boende och ha lång livstid. Hus och lägenheter

ska uppföras energieffektivt och resurssnålt,

både vid byggnation och drift. Tekniska lösningar ska

bidra till att energi- och vattenförbrukningen hålls låg.

Uppvärmning ska ske med hållbara och miljövänliga

energikällor och ej med individuell vedeldning.

Föreslagen bebyggelse ligger i anslutning till befi ntliga

bostadsområden. Förtätningen innebär ökad belastning

på befi ntligt vägnät. Dock är tillgängligheten till

kollektivtrafi k i stora delar av planområdet i sin helhet

god och fl era av de större utbyggnadsområdena ligger

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Antagandehandling

inom gångavstånd till busshållplats. Förtätning inom

föreslagna områden bedöms förenliga med riksintressen

för friluftsliv och rörligt friluftsliv.

Riktlinjer befi ntliga bostadsområden

Den förändring som pågår inom planområdet sker

framför allt inom den befi ntliga bebyggelsen genom

omvandlingen från fritidshus till permanentbostäder

och därmed från små hus till större. Planen ger nedan

rekommendationer att bevara stadsdelarnas genius loci

genom att beskriva deras karaktärsområden och ge

generella förslag på utformning vid ny- och ombyggnad.

Generellt för samtliga områden bör kommande

detaljplanering ange exploateringsgrad i förhållande

till tomtstorlek.

Tylösand

Norra Tylösand

Mellersta Tylösand

Södra Tylösand

Karta 30 – Tylösand.

Södra Tylösand

Södra delen av Tylösand är känsligt för förändringar

i bebyggelsestrukturen, då delar fortfarande karaktäriseras

av fritidshusbebyggelse. I södra delen fi nns

även Tältstaden, värdefull miljö enligt bevarandeplanen,

som vittnar om områdets betydelse som fritidshusområde

från 40-talet och framåt. I anslutning till

47


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

Tältstaden fi nns även ett modernt fritidshusområde.

Övrig bebyggelse är blandad med karaktärsgivande

fritidshusinslag.

Den naturliga vegetationen består av lövträd och tall.

Vegetationen bör i så stor utsträckning som möjligt bevaras

längs gator och på tomter för att bevara karaktären.

Gaturummet föreslås förstärkas med tall eller

annan vegetation som ger vackra gaturum.

Trähus och sadeltak tillhör den lokala traditionen och

bör eftersträvas vid ny- och ombyggnad. Jordfärger

och en tillbakahållen färgskala på fasaden anknyter

till det havsnära läget och den vegetation som omger

området. Helhetsbilden bör inte brytas med högre hus

än 1 ½-plan. Genom att hålla tillbaka bebyggelsen

från gatan samt att inte markera garageuppfarter med

iögonfallande markbeläggning kan det under sommarhalvåret

lummiga gaturummet fortsättningsvis vara

ett viktigt inslag för helhetsbilden. Tomterna bör inte

omges med murar utan avgränsas lämpligen med låga

trästaket eller häckar av t.ex. bok.

Mellersta Tylösand

I mellersta Tylösand är bebyggelsen varierad och

byggnadernas komplexitet är områdets gemensamma

nämnare. Större enheter med utseendemässigt identiska

bostäder skulle bryta det divergerande mönstret

som fi nns i området idag och variationen är således ett

viktigt inslag. Variationen i arkitekturen föreslås även

fortsättningsvis samspela mellan olika tidsepoker. Husens

placering ska göras med hänsyn till omkringliggande

bostäder för att i största möjliga mån undvika

skymd utsikt och skuggning. Husen bör inte bryta helhetsbilden

av 1½-planshus mot gatan. Färgskalan bör

anpassas till omkringliggande bebyggelse samt lokal

tradition och tidsepok.

Även i mellersta Tylösand är vegetationen karaktärsgivande

för gaturummet och helhetsbilden. Björk och

tall skapar en enhetlig bild och föreslås karaktärisera

gaturummen. Tomterna bör inte omges med murar

utan avgränsas lämpligen med låga trästaket eller

häckar av t.ex. bok.

Entréerna är vanligtvis vända mot gatan och husen

exponeras mot gatan tydligare än i södra Tylösand.

Entrén är således en del av gaturummet och karaktären

där husen är placerade närmre gatan. Dock måste

48

hänsyn tas till gaturummet vid utformning av entrén

så att ett estetiskt värde eftersträvas i samklang med

omkringliggande bebyggelse.

Norra Tylösand

I den norra delen fi nns större vegetationsområden och

även Nyrebäcken som avgränsar stadsdelen åt norr.

Här återfi nns friliggande villor i 1-1½ våning och fl era

hus ligger förankrade på föredömligt sätt i vegetationen

genom att höga träd har bevarats på och runt tomten.

Den naturliga vegetationen är bevarandevärd och bidrar

till vackra gaturum, vilka kan förstärkas med

t.ex. tall. Tomterna bör inte omges med murar utan avgränsas

lämpligen med låga trästaket eller häckar av

t.ex. bok.

Vid förändringar av bebyggelsen ska hänsyn visas till

grannarnas utsikt och allmänna utblickspunkter. Traditionellt

består husen av träfasad och sadeltak. Detta

föreslås utgöra grunden för ny bebyggelse, vilket kan

kompletteras med personliga val i detaljutformningen.

Färgskalan bör med tanke på det närheten till havet

vara tillbakahållen och gärna i jordfärger.

Frösakull-Ringenäs

Västra Frösakull &

Ringenäs

Karta 31 – Frösakull-Ringenäs.

Östra

Frösakull

Halmstads kommun


Västra Frösakull och Ringenäs

Väster om Kungsvägen har tidigare varit ett renodlat

fritidshusområde där det traditionella huset är indraget

från gatan och har en naturtomt som på ett ombonat

sätt döljer huset. Idag har ombyggnader förändrat

denna karaktär.

Det kuperade landskapet och gatustrukturen skapar

vackra utblickar med havet som fondmotiv. Utblickarna

mot havet är mycket värdefulla för området och

är viktig del av Frösakulls identitet. Utblickarna mot

havet ska beaktas vid förändringar inom området, så

att dessa inte går förlorade. I den norra delen fi nns

även grönområden med tall- och lövvegetation mellan

husraderna, vilket är en viktig del av områdets identitet.

Naturen föreslås bevaras i största möjliga mån,

både som grönområden och på tomterna. Tall förstärker

känslan av att befi nna sig nära havet.

Ny bebyggelse föreslås anpassas till naturen och förankras

i vegetationen. Den traditionella byggtraditionen

med sadeltak och träfasad knyter ihop nutid med

områdets ursprung. I västra Frösakull och Ringenäs

bör stora huskroppar delas upp i mindre volymer som

kan anpassas till topografi n och den naturliga vegetationen.

Stor hänsyn bör tas till grannarnas utsikt vid

ny- eller ombyggnad av husen för att inte skymma

utsikten för omkringliggande hus. Genom att placera

husen i sicksackmönster kan fl er hus få utsikt. Husen

bör anpassas till den allmänna karaktären genom att

vara 1-1½ våning höga. Voluminösa tak kan inverka

negativt på karaktären inom området och taken bör, i

likhet med husen, inte överdimensioneras. Jordfärger

och en tillbakahållen färgskala föreslås. Tomterna bör

inte omges med murar utan avgränsas lämpligen med

låga trästaket eller häckar av bok eller tall.

Gaturummen är vanligen avgränsade av grönska, vilket

är ett sammanhållande karaktärsdrag för området.

Husen bör placeras indragna på tomten för att bibehålla

ett grönt gaturum. Gaturummet påverkas även av

iögonfallande garageuppfarter och garage, vilket bör

undvikas. Garage och uthus bör, liksom huvudbyggnaden,

anpassas till gaturummet och vegetationen.

Garage och uthus bör volymmässigt vara anpassade

till sitt huvudsakliga ändamål. En carport eller pergola

kan ha mindre påverkan på gaturummet än ett garage,

då de förstnämnda diskret och graciöst kan smälta in

i karaktären.

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Antagandehandling

Östra Frösakull

Den östra delen av Frösakull är ett tämligen okänsligt

område där en varierad bebyggelse av åretrunt- och

fritidsbostäder skapar karaktären. Området ligger visuellt

inte i kontakt med havet, vilket medför att området

är mindre känsligt för förändring i den bemärkelsen.

Däremot är stadsdelen synligt från slätten öster

om Frösakull, vilket ställer arkitektoniska krav på bebyggelsen

i den östra delen.

Bostadsenklaverna delas upp av grönområden, som är

populära rekreationsstråk. Även här består vegetationen

till stor del av tall, vilket blir ett gemensamt element

för hela Frösakull. Så mycket som möjligt av den

naturliga vegetationen ska behållas inom området och

gaturummet kan förstärkas med tall och björk.

Bebyggelsen består av 1-1½-planshus. Många är permanenta

bostäder, men det fi nns även fritidshus liksom

renodlade fritidshusområden. Hushöjden bör underordnas

skogen och vegetationen, i synnerhet i den

östra delen där bebyggelsen bildar siluett mot slätten

ifrån Onsjöberget mot Frösakull.

Tylö centrum är områdets servicecentrum. Området

kring affären bör utvecklas för att förstärka centrumkänslan

och skapa en naturlig mötespunkt i stadsdelen.

Även entréerna till Frösakull och Ringenäs bör förstärkas

för att tydligt markera områdets egen identitet.

Sandhamn

Sandhamn-Görvik

Sa S ndha ha h mn m -Gör ör ö vi vik

Karta 32 - Sandhamn-Görvik.

Sandhamn är beläget med skog i ryggen och havet

framför sig. Helhetsbilden i Sandhamn ger intrycket

av en utspridd stadsdel som binds samman av grönområden

med tall och björk. Vegetationen är viktigt

att bevara inom området där tall och björk gärna får

förstärka gaturummet.

49


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

Bebyggelsen är varierad från små fritidshus till voluminösa

permanentbostäder. Fasadfärger i gråa och bruna

nyanser samt övriga jordfärger harmonierar med omgivningen.

Husen bör hållas under två våningar för att

inte dominera vegetationen. Idag karaktäriseras området

av att en stor del av husen helt eller delvis dolda

av vegetation i gatusektioner. Detta är en bra riktlinje

även för ny- och ombyggnad inom området.

Gaturummen präglas av grönska, vilket är ett sammanhållande

karaktärsdrag för området. Husen bör

placeras indragna på tomten för att bibehålla ett grönt

gaturum. Gaturummet påverkas även av iögonfallande

garageuppfarter och garage, vilket bör undvikas. Garage

och uthus bör, liksom huvudbyggnaden, anpassas

till gaturummet och vegetationen. Garage och uthus

bör volymmässigt vara anpassade till sitt huvudsakliga

ändamål. En carport eller pergola kan ha mindre

påverkan på gaturummet än ett garage, då de förstnämnda

diskret och graciöst kan smälta in i karaktären.

Många vill ha utsikt mot havet från bostaden. Detta

har gjort att vegetationen i vissa fall tagits bort och exploaterar

hus på ett inom området karaktärsbrytande

sätt. Placering och utformning av både hus och tomt

bör följa principen se men inte synas för att områdets

karaktär ska bevaras både inom bebyggelsen samt från

stranden.

Större volymer bör delas upp i mindre enheter och anpassas

till landskapet och den naturliga vegetationen.

Naturtomter och lummiga trädgårdar speglar stadsdelens

karaktär och är bevarandevärt. Tomterna bör inte

omges med murar utan avgränsas lämpligen med låga

trästaket eller häckar av t.ex. bok.

Förslagen för den befi ntliga bebyggelsen innebär att

särskild hänsyn ska tas till områdets karaktär och om-

och tillbyggnad av byggnader ska göras med anpassning

till platsen. Vid bygglovprövning och framtida

planläggning kan denna fördjupade översiktsplan vara

ett vägledande dokument gällande utformning och anpassning

till platsen med hänsyn till karaktären och

omkringboende.

50

4.2 Näringsliv och verksamheter

Då Tylösand idag inte har något centrum, har Hotel

Tylösand blivit en samlings-, träff- och målpunkt för

området. Hotellets verksamhet är del av Tylösands

identitet och verksamheten är viktig för stadsdelen och

har idag även funktion som en centrumplats. Planen

ställer sig positiv till hotellets verksamhet och ger hotellet

möjlighet att utvecklas i rimlig mån inom befi ntligt

hotellområdet. Vid förändringar ska dock hänsyn

tas till upplevelsen av hotellet från stranden. Volym,

höjd och utformning ska särskilt anpassas till platsen.

För att komplettera detta och skapa ytterligare offentliga

rum föreslås Tylösandsvägen från hotellet till Golfbanevägen

utvecklas i karaktär mot centrumplats och

därmed samtidigt skapa ett rörelsestråk söderut mot

Tjuvahålan. Längs denna väg fi nns ytterligare restauranger,

kiosk och minigolfbana, vilket gör det till en

naturlig målpunkt. Det stora antalet besökare till Tylösand

under sommaren ställer högre krav på tillgänglighet

till sittplatser och papperskorgar.

Tylösands föreslås utvecklas som turistort med ökat utbud

av service och aktiviteter. Planen ställer sig positiv

till utveckling av befi ntliga pensionat för korttidsboende

inom området. Genom gestaltningsprogram (se

Följduppdrag) kan området förstärkas som Tylösands

centrum. Stranden nedanför hotellet föreslås för olika

strandaktiviteter och service för besökare. Genom att

tillåta aktiviteter och evenemang i Tylösand, bör övriga

stränder bevaras som naturstränder. Vid stranden

nordväst om Tältstaden föreslås för ett mindre område

för service, t.ex. restaurang. Planen föreslår även

att viss service, t.ex. duschfaciliteter eller mindre kiosk,

är möjlig vid Tjuvahålan. Stråken från hotellet till

Trången och Tjuvahålan förstärks för att skapa samband

mellan Tylösands olika delar.

Nya byggnaders utformning och karaktär ska väl anpassas

till det strandnära läget och den omgivande

vegetationen. Även byggnadshöjd och totalhöjd bör

hållas låg och inte dominera över vegetationen. Vid

exploatering i strandnära lägen bör stor hänsyn tas till

de allmänna intressena och allmänhetens tillgänglighet

till strandzonen.

Oavsett scenario fi nns risk för bullerstörningar. Dock

bedöms störningarna vara av sådan karaktär att de kan

avhjälpas genom utformning och ljuddämpande åtgärder,

vilka ska godkännas av kommunen.

Halmstads kommun


Stadskontoret/samhällsbyggnad

Antagandehandling

0 500 1000 m

Karta 33 - Service.

51


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

Söder om S:t Olofs kapell kvarstår förslag om hotellverksamhet

med utgångspunkt från gällande detaljplan

över området. Hotellverksamhet är positivt ur besökssynpunkt

och erbjuder fl er övernattningsmöjligheter

för besökare i Tylösand. Det strandnära läget och

närheten till S:t Olofs kapell ställer dock stora krav på

utformningen. Byggnaden bör vara låg och graciös för

att inte dominera området och anpassas till det strandnära

läget. Färgsättning och fasadmaterial bör väljas

med tanke på lokal tradition och närheten till havet.

I Frösakull föreslås Tylö Center utvecklas som centrum

för stadsdelen. Centrumfunktionen föreslås förstärkas

och kan kompletteras med ytterligare mindre

verksamheter till de idag befi ntliga. Utformningen av

platsen är viktig för Frösakulls ansikte utåt då Tylö

Center ligger strategiskt längs genomfartsvägen. Tillgängligheten

till centrat ska vara god för bilister, cyklister

och gångtrafi kanter och övergångsställen samt

in- och utfarter behöver vara säkra för samtliga trafi -

kanter.

Strandservice, så som försäljning och toaletter, under

sommarmånaderna föreslås i första hand förläggas i

samband med permanenta verksamheter, så som Hotel

Tylösand, First Camp och Restaurang Paradiso, och

parkeringsplatser. Tillfällig strandservice kan i mindre

utsträckning medges på strandsträckan mellan Hotel

Tylösand och Ringenäs. Strandservicen bör vara koncentrerad

till ett fåtal platser, dit besökare hänvisas med

hjälp av skyltning på vägar samt på stranden. Lämpliga

lokaliseringar för sådan försäljning är vid parkeringsplatsen

i Ringenäs, nedanför First Camp samt vid

förlängningen av Tångvägen. Befi ntlig service på Hotel

Tylösand, vid Tältstaden samt Handikappbadet bedöms

som positiva för besökare och föreslås vara kvar.

Vid Handikappbadet föreslås befi ntlig verksamhet ha

möjlighet att utökas med kiosk- och serviceverksamhet.

I övrigt bör ingen ytterligare stationär försäljning

tillkomma längs strandsträckan, dock är ambulerande

försäljning på stranden positivt ur servicesynpunkt för

strandens besökare sommartid. I Sandhamn är stranden

inte lika välbesökt som i övriga planområdet och

den service som fi nns att tillgå i Sandhamn är en fi skbod,

vilken ligger i västra delen av stadsdelen. Ingen

ytterligare service föreslås i Sandhamn.

Statens Fastighetsverk ställer sig positiva att utveckla

Tylön för mindre konferenser i öns befi ntliga hus.

52

Verksamheten föreslås vara begränsad för att inte störa

det unika fågelliv som fi nns på Tylön samt att fyrvaktarbostäderna,

vilka tillhör kulturmiljöprogrammet,

bevaras och underhålls kontinuerligt och varsamt. Ny

bebyggelse föreslås inte ske på Tylön med undantag av

en mindre förvaringsbod i anslutning till bryggan. För

att få en säker angöring för båtar behöver bryggan på

Tylön förlängas.

Förslagen bedöms var förenliga med riksintressena

för friluftsliv och rörligt friluftsliv då service och

korttidsboenden föreslås. Samtidigt föreslår planen att

stora delar av stranden bevaras som naturstrand utan

exploatering.

4.3 Kommunikationer

Ytterligare bostäder inom planområdet kommer att

alstra mer trafi k, framför allt till och från Halmstad

centrum. Trafi kåtgärder längs Nya Tylösandsvägen för

förbättrad framkomlighet ligger utanför planområdet,

men bör vid en framtida exploatering inom planområdet

utredas för att få en hållbar trafi ksituation. Inom

planområdet föreslås trafi kåtgärder vidtagas för ökad

säkerhet, främst vid korsningar. Följande korsningar

föreslås ny utformning för säkrare trafi ksituation

(förslag på åtgärder är idéer till lösning, dock behöver

varje korsning studeras närmare för att ange den slutgiltiga

utformningen):

Korsningen Nya Tylösandsvägen-Sandhamnsvägen.

Vänstersvängfält på Nya Tylösandsvägen föreslås primärt

för att höja säkerheten vid vänstersvängande från

Halmstad centrum. Alternativt kan Sandhamnsvägen

ledas om för att möta Gamla Tylösandsvägen där en

signalreglerad fyrvägskorsning kan förbättra framkomligheten

för både trafi kanter från Gamla Tylösandsvägen

och Sandhamnsvägen. Detta innebär även

att den planskilda korsningen med gång- och cykelbana

får anpassas till en ny korsningsutformning.

Korsningen Tylösandsvägen-Görviksvägen. Vänstersvängfält

från Tylösandsvägen föreslås för säkrare

trafi ksituation.

Korsningen Tylösandsvägen-Tylöhusvägen. Ny vägutformning

föreslås för att skapa nya förbindelser till

Halmstad Golfklubb, föreslaget bostadsområde söder

om Tylösandsvägen samt Handikappbadet. Korsning-

Halmstads kommun


Stadskontoret/samhällsbyggnad

Antagandehandling

0 500 1000 m

Karta 34 - Vägar och parkeringar.

53


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

en bör utformas så att entrén till Tylösand accentueras

och förbättras, både trafi kmässigt och estetiskt. Halmstad

Golfklubbs infart föreslås gå genom det skogsparti

som skiljer fairway från bebyggelsen. Ny vägförbindelse

genom föreslaget bostadsområde föreslås

även leda trafi k till Handikappbadet (utformning och

sträckning behöver utredas vidare i samband med planeringen

av föreslaget bostadsområde).

Korsningen Tångvägen-Kungsvägen-Frösakullsvägen.

Trafi krörelsen mellan Frösakullsvägen och Kungsvägen

bör förbättras och korsningen mot Tångvägen

förnyas. Vid förändring av korsningen föreslås även

gång- och cykelövergången ses över. Detaljstudie krävs

för att utreda hur vägen korsar Nyrebäcken.

Planen avser säkra en eventuell framtida förbindelse

med Kustvägen från Frösakull. En ny anslutning är i

nuläget inte aktuellt då detta är avhängigt övrig bostads-

och infrastrukturplanering i kommunen. Inom

planområdet fi nns två möjliga anslutningar till Kustvägen.

Åtgärder, som förhindrar en framtida anslutning,

bör inte vidtagas innan beslut är fattat om en

ny väg ska tillskapas och var den i sådant fall ska gå.

Inom planområdet föreslås följande alternativ som

reservat inför en eventuell anslutning; Kronolundsvägen

samt ny vägsträckning i skogsområdet från Fammarpsvägen

i sydöstra Frösakull. Vid en utbyggnad

av 230 lägenheter i Frösakull kan, enligt beräkningar,

en förbindelse mellan södra Frösakull (Fammarpsvägen)

och Kustvägen avlasta Nya Tylösandsvägen med

cirka 4000 fordon/dygn och Onsjövägen med cirka

1000 fordon/dygn. Vid en förbindelse vid Tylö Center

Karta 35 - Skiss för anslutning från Frösakull till

Kustvägen enligt planförslagets två alternativa

förbindelser.

54

blir avlastningen på Nya Tylösandsvägen cirka 3000

fordon/dygn medan Onsjövägen får i princip samma

avlastning som vid den södra förbindelsen.

Kungsvägen är tidvis hårt trafi kerad och enskilda utfarter

mot vägen bör undvikas där det är möjligt. Ett

övergripande gestaltningsprogram för att hålla hastigheterna

nere och öka säkerheten bör tas fram, se vidare

Följduppdrag.

Trots att parkeringssituationen under sommaren kan

vara kaotisk, föreslår planen få nya parkeringsplatser.

Vid Kungsvägen och Snäckvägen i Frösakull kan befi

ntliga parkeringa tillkomma eller kompletteras med

ytterligare platser. För att tillfredsställa behovet vid

vackra sommardagar med många strandbesökare behövs

stora ytor, vilka under resterande delen av året

skulle gapa tomma. Planen föreslås istället att de parkeringsplatser

som fi nns får tydligare skyltning och

att parkering på gator kan ske där bilarna inte utgör

någon trafi kfara eller blockerar räddningstjänstens

utryckningsvägar. Vidare är det, särskilt sommartid,

viktigt att de boende/fritidsboende som har parkering

på tomten samt reserverade parkeringsplatser använder

dessa och inte parkerar på allmänna parkeringsplatser

och gator för att minska trycket på de allmänna

parkeringarna. Täta bussturer samt information om

tillgänglighet med cykel kan ge besökare alternativ

till att åka i egen bil och på så vis kan trycket minska

något på parkeringsplatser. Vid ytterligare behov kan

parkeringen vid Snäckvägen utökas med ca 50 platser

och en parkering öster om Kungsvägen byggas ut med

ca 40 platser.

För att främja andra transportmedel och verka för en

hållbar utveckling föreslås särskilda cykelparkeringar

med god standard anordnas vid parkeringsplatserna i

närhet till stranden.

Nya vägutformningar innebär en ökad trafi ksäkerhet

inom området. En förbindelse mellan Frösakull och

Kustvägen bör utredas vidare innan beslut kan tas om

och var en sådan anslutning ska gå samt vilka konsekvenser

en förbindelse får.

Halmstads kommun


4.4 Teknisk försörjning

Inom planområdet är dagvattenhanteringen ett bekymmer.

En övergripande utredning för omhändertagande

av dagvatten föreslås tas fram för att långsiktigt

lösa frågan i sig samt ansvarsfördelningen för

hela kuststräckan, se vidare Följduppdrag. Om och hur

övergången till kommunalt huvudmannaskap skulle

kunna ske kan diskuteras först efter att den idag pågående

pilotstudien i södra Haverdal är genomförd

och utvärderad. Planen föreslår att naturlig infi ltrering

på tomter och gröna ytor ska främjas vid kommande

detaljplanering och bygglov. Andelen hårdgjorda ytor,

både i form av byggnader och olika slags markanordningar,

per tomt bör regleras i detaljplan för att kunna

omhänderta dagvatten samt minska avrinningen. Detaljplanen

föreslås ange en högsta andel hårdgjord yta

i förhållande till tomtstorlek. Om bestämmelsen om

största tillåtna andel hårdgjord yta inte uppfylls bör

detaljplanen ange att annan likvärdig åtgärd vidtas för

att ta hand om dagvatten på den egna tomten.

Infi ltration genom makadamfyllda diken och fördröjningsmagasin

är åtgärder, vilka kan motverka att

oönskade vattensamlingar uppstår. På så vis kan både

dagvatten från gata och fastighet ledas ut i havet eller

infi ltreras i marken.

Tylön saknar idag kommunalt vatten och avlopp. En

förutsättning för att driva konferensverksamhet på ön

är att den ansluts till kommunalt VA på fastlandet genom

ledning på havsbotten.

4.5 Friluftsliv, rekreation och turism

Stranden och sanddynerna är inom planområdet unika

och föreslås skyddas mot framtida exploatering med

undantag av ovan nämnda servicefunktioner. Aktiviteter,

med anknytning till stranden och havet under

sommaren, så som vindsurfi ng, beachvolleyboll, etc.

föreslås lokaliseras och koncentreras till stranden nedanför

hotellet i Tylösand. Övriga stränder inom planområdet

föreslås bevaras som naturstränder.

För att tillgodose turismens och det rörliga friluftslivets

intressen föreslås stränderna bevaras så att människor

kan röra sig längs stranden på allmän mark.

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Antagandehandling

Gång- och cykelvägar till området är väl utbyggda.

Åtgärder för att förbättra kommunikationerna inom

planområdet föreslås. Planen föreslår förbättrade cykelförbindelser

från Frösakull till Halmstads centrum

via Möllegård. Sträckningen ligger till stor del utanför

planområdet, men förtydligad och förbättrad cykelväg

i Frösakull förbättrar förutsättningarna att cykla till

stadskärnan. Den stig som idag fi nns mellan Frösakull

och Tylösand nedanför First Camp föreslås få höjd

standard för att skapa ett kommunikationsstråk mellan

de två stadsdelarna. Tydligare gångstråk föreslås även

genom skogsdungen mellan Tylösandsvägen och Tjuvahålsvägen.

En koppling här emellan förstärker känslan

att Tjuvahålan och Trången är delar av Tylösand.

Vid livräddarna föreslås tillgängligheten till stranden

öka med hjälp av gångstråk ner mot vattnet. Detta kan

underlätta framkomligheten för t.ex. barnvagnar eller

personer som behöver stöd att gå. Liknande gångväg

föreslås från parkeringen i Ringenäs, där dock hänsyn

till områdets fl ora och fauna behöver tas. Vid Nyrebäckens

utlopp föreslås en spång för att ge människor

möjlighet att promenera längs stranden även efter

badsäsongen. Spången bör utformas så att den lätt kan

fl yttas allt eftersom åns meander förändrar dess utlopp.

Ett rekreationsstråk föreslås genom skogen i sydöstra

Frösakull mot Gamla Tylösandsvägen.

Planen föreslår att tillgängligheten till stranden hålls

hög med hjälp av spänger, vilka underlättar passager

över dynerna. Stormar och vågor förändrar med jämna

mellan rum strandens utseende. För att bibehålla strandens

attraktivitet för besökare bör ett skötselprogram

utarbetas för att förhindra erosion av dynerna och återställa

stranden efter stormar, se vidare Följduppdrag.

Golfbanan ges möjlighet att utvecklas i viss mån

inom planområdet, enligt planförslaget. En ny infart

från Tylösandsvägen underlättar orienterbarheten till

klubbstugan och även trafi ksäkerheten. Vid en framtida

utbyggnad av golfbanan bör utformning anpassas

till naturen och landskapet och inte medföra negativ

påverkan på landskapsbilden.

Det sammanhängande skogspartier i planens sydöstra

del föreslås i framtiden kunna utvecklas i högre grad

till rekreationsområde som kompensation för minskade

grönområden vid föreslagen exploatering. Skogen

omfattar drygt 100 ha och inkluderar Eketånga naturreservat.

Skogen och naturreservatet är en kvalité för

55


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

56

0 500 1000 m

Karta 36 - Friluftsliv, rekreation och turism.

/turistiskt boende

Halmstads kommun


åde planområdet och omkringliggande områden och

viktig att bevara som ett sammanhängande grönområde

för att säkra närrekreationsområde för invånarna.

Inom grönområdet fi nns även en motionsslinga, vilket

gynnar rekreationen.

Gällande lekytor är dessa förenliga med grönområden

inom planområdet. Planen anger således inte exakta

lokaliseringar för lekytor men ställer sig positiv till

barn och ungas möjligheter till spel och lek inom planområdet.

I kommande detaljplanearbeten ska lekytor

fastställas för att tillgodose behovet av lekplatser och

andra aktivitetsytor för barn, ungdomar och vuxna.

Förslag till utveckling för gång- och cykelbanor samt

rekreationsstråk nämns ovan. Planområdets viktigare

rekreationsstråk är längs kuststräckan samt längs Nyrebäcken

mot Möllegård. Dessa stråk bevaras som en

värdefull tillgång för boende och besökare. För planområdet

föreslås att sittmöjligheter samt tillgång till

papperskorgar längs gång- och cykelbanor samt vid

målpunkter ses över.

Planen föreslår ett nytt område för turistiskt boende

på östra sidan av Kungsvägen. Ett ytterligare område

för turistiskt boende är positivt för besöksnäringen

då fl er boendealternativ erbjuds. Gällande detaljplan

tillåter campingplats och campingstugor. Att möjliggöra

byggnation för annan typ av korttidsboende (lägenheter,

mindre radhus etc.) innebär att man inte är

lika säsongsberoende och kan på så sätt nå en helt ny

målgrupp av besökare. Karlstorps camping föreslås

utökas åt norr. Campingen föreslås avsmalnas för att

öka tillgängligheten till Nyrebäcken. För en expansion

norr ut är en markundersökning nödvändig då markföroreningar

fi nns identifi erade, som kan leda till att

delar av området behöver saneras. Föreslagna områden

för camping ligger inom det primära vattenskyddsområdet

för Söndrums vattentäkt. Detta innebär att man

vid anläggandet av en ny samt utbyggnad av befi ntlig

behöver beakta vattentäkten. Planen föreslår att områdena

ska innefatta gröna ytor och begränsa andelen

hårdgjorda ytor, vilket regleras i detaljplan. Gräs och

markvegetation ger skydd, från t.ex. läckage från bilar,

för täkten. Campingen har i nuvarande form genererat

störningar för de närboende i form av buller,

främst under midsommarhelgen då det bedrivs ungdoms

camping på platsen. De boendes klagomål har

lett till rättslig prövning. Den rättsliga processen kring

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Antagandehandling

bullerstörningarna för de närboende har lett till den

slutgiltiga domen från Miljööverdomstolen 2008-04-

09 samt till gränsvärden för buller i Miljödomstolens

dom 2007-05-10 (se s.36) Campingens verksamhet

skall anpassa till de domar som gäller.

Söder om S:t Olofs kapell föreslås, i enlighet med gällande

detaljplan, hotellverksamhet (se ovan).

En utveckling av verksamheten inom Tylebäck bedöms

också som positiv för korttidsboende och konferensverksamhet,

vilket främjar besöksnäringen.

All nybyggnation och iordningställande av mark ska

göras med omsorg och anpassas till landskapet och naturen.

Byggnader ska uppföras i samklang med den

naturliga vegetationen, både gällande färgskala och

material.

Riksintresse för friluftsliv

Genom att beakta de höga attraktionsvärdena för friluftslivet

i genomförandet av planen, bedöms riksintressena

inte påverkas i negativ riktning. Inom planområdet

värnar man om riksintresset för det rörliga

friluftslivet och turismen exempelvis genom att utöka

möjligheten till fritids- och korttidsboende. Vidare tar

planen fasta på områdets värden för rekreation genom

att föreslå en förstärkning av stråk för gång- och cykel

samt allmänhetens tillgänglighet till stranden.

4.6 Naturmiljö och grönstruktur

De gröna kilar som delar upp bebyggelsen i Frösakull

föreslås bevaras, då dessa är karaktärsgivande för området.

Även gröna stråk mellan stadsdelarna är av betydelse

för att understryka varje stadsdels egen identitet.

Tallen som planterades för att förhindra sandfl ykten

är karaktärsgivande för området och markerar gränser

mellan bebyggelse och strand. För nybyggnation

föreslås placering och utformning av husen anpassas

och ta stöd av vegetationen på liknande sätt som de

ursprungliga fritidshusen gjort.

Vid Ringenäs är utblicken mot havet viktig och har ett

stort värde för landskapsbilden. Området föreslås bevaras

fritt från framtida exploatering.

Vegetationen längs Nyrebäcken är värdefull för ett rikt

växt- och djurliv och området kring bäcken föreslås

57


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

58

0 500 1000 m

Karta 37 - Skola, förskola och centrumutveckling.

Halmstads kommun


evaras och underhållas så arter i bäckens närhet gynnas.

Nyrebäcken är även ett viktigt rekreationsstråk

(se ovan).

Vegetationen på Tylön föreslås få kontinuerlig skötsel

i samband med att konferensverksamhet etableras.

Idag har vegetationen vuxit då inget naturligt slitage

förekommer och vissa fågelarter har på grund av ändrade

förhållanden hittat nya häckningsplatser. Planen

föreslår att skötselplan för Tylön framarbetas för att

förbättra förutsättningarna för ett rikt fågelliv.

Inga nya grönområden föreslås tillkomma inom planområdet,

utan planen föreslår att vissa grönområden

tas i anspråk för ny markanvändning. Grönstrukturen

bedöms trots det vara sammanhängande med kvalitéer

för både växt- och djurliv och för rekreation.

Riksintresse för naturvård

Föreslagen exploatering inom planen bedöms inte

medföra betydande påverkan på riksintressen för naturvår

(NN15, NN19). De särskilt utpekade naturvärdena

som exempelvis naturbetesmarker etc bevaras intakt

inom planområdet.

4.7 Utbildning

I Frösakull föreslås ett område som reservområde för

skolverksamhet i anslutning till förskolan i Frösakull.

Viss nybyggnation för Frösakullskolan är möjlig för

att ta emot fl er elever. Förskolan bör kompletteras vid

exploatering av nya bostadsområden.

Antalet 0-5-åringar i Tylösand är få idag. Kommande

generationsskiften och föreslaget bostadsområde söder

om Tylösandsvägen kan leda till att antalet barn ökar.

Planen föreslår att föreslaget bostadsområde söder om

Tylösandsvägen kan integrera en förskola i fristående

byggnad eller i bottenvåning av ett fl erfamiljshus. Någon

skola föreslås inte i Tylösand, då antalet barn är

för få och närliggande skolor har förutsättningar för

erforderlig kapacitet.

4.8 Sociala strukturer och socialt liv

Planen föreslår att två områden vidareutvecklas som

centrumplatser, för att skapa mötesplatser och erbjuda

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Antagandehandling

service. Planen föreslår att området vid Tylö Center i

Frösakull förstärks som centrum med service för boende.

Tylö Center är idag etablerat och har redan en

central roll i stadsdelen. Funktionen är viktig att bibehålla

för ortens karaktär och som naturlig mötesplats

för alla åldersgrupper.

Vidare föreslås att en central gestaltad plats förstärker

Tylösands identitet i anslutning till hotellet. Planen föreslår

att Tylösandsvägen från Tylöhusvägen till Golfbanevägen

utformas för att accentuera och tydligar de-

fi niera både var och vad Tylösand är.

59


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

60

0 250 500 m

Karta 38 - Markanvändning Frösakull norra.

Halmstads kommun


Stadskontoret/samhällsbyggnad

60-75

110

20

75-100

Antagandehandling

0 250 500 m

Karta 39 - Markanvändning Frösakull östra.

61


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

Karta 40 - Markanvändning Frösakull södra.

62

20

75-100

Karta 41 - Markanvändning Tylön.

0 250 500 m

0 250 500 m

Halmstads kommun


Karta 42 - Markanvändning Tylösand.

Stadskontoret/samhällsbyggnad

70

Antagandehandling

0 250 500 m

63


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

Karta 43 - Markanvändning Karlstorp och Sandhamn-Görvik.

64

10 10-1 -1 -15

0 250 500 m

Halmstads kommun


5. FÖLJDUPPDRAG

Planen föreslår att följande utredningar genomförs för

att tydligare klargöra de punkter som berör större delar

än endast planområdet och är av betydelse för planens

genomförande.

VA-utredning. Dagvattenhanteringen inom hela planområdet

behöver utredas och åtgärder vidtas innan

nya bebyggelseområden kan bli aktuella. Inom redan

befi ntliga områden behöver frågan lyftas då andelen

hårdgjorda ytor ökar med om- och tillbyggnad

av hus. Förutom en övergripande utredning gällande

dagvatten, bör frågan behandlas i kommande detaljplaneuppdrag

som en särskild punkt för att säkerställa

en tillfredsställande hantering av dagvatten från både

gata och fastighet. I VA-utredningen ingår även att

förbereda för eller utrusta spillvattenpumpstationer

med reservkraftanläggningar.

Huvudmannaskap. Inom planområdet fi nns ett fl ertal

olika huvudmän för allmän platsmark. Frågan om

huvudmannaskapet aktualiseras till följd av att nya

områden föreslås exploateras och hur skötsel av grönområden

och gator ska skötas. Planområdet kommer

i förlängningen att ha kommunalt huvudmannaskap,

dock behöver övergången och villkoren för en övergång

utredas.

Nya vägförbindelser. Framtida bebyggelse inom och

utanför planområdet kan leda till att nya anslutningar

från Frösakull till Kustvägen kan behövas. En utredning

för att bedöma nyttan med en sådan anslutning

samt var den ska vara lokaliserad behöver göras samtidigt

som trafi kplanen för kommunen ses över. Vidare

fi nns indikationer på att miljökvalitetsmålen överskrids

i staden. Mätningar för att säkerställa värden

samt åtgärder för att förbättra trafi kmiljön bör göras

för hela staden.

Gestaltning av Kungsvägen. Kungsvägen ger med

nuvarande utformning möjlighet till höga hastigheter.

Åtgärder på vägen för att ökar säkerheten och sänker

hastigheten bör studeras vidare.

Stadskontoret/samhällsbyggnad

Antagandehandling

Planöversyn Fammarp. Kustens attraktivitet är stor

och bebyggelsetrycket är högt även i kringliggande

samhällen. Ny bostadsbebyggelse inom något av

kringliggande samhällen är sammankopplat med en

utbyggnad av ny väganslutning.

Erosion av stranden. Årligen försvinner sand från

stränderna ut i havet, i synnerhet vid stormar med högt

vattenstånd och vågor. Erosionen påverkar framför allt

strandens utseende, då dynerna gröps ur och sand spolas

bort från stranden. Tylösand är ett av Halmstads

viktigaste varumärke, vilket betyder att en strand av

god standard är en förutsättning för en fortsatt besöksnäring.

Planen föreslår således att ett åtgärdsprogram

tas fram för bevara Halmstads unika sandstrand. Ett

sådant åtgärdsprogram kan även förebygga framtida

översvämningsproblem, främst i Ringenäs.

Gestaltning Tylösand. Utveckling av ett centrumstråk

i Tylösand föreslås föregås av ett gestaltningsprogram

för att skapa ett sammanhang och ett enhetligt utförande.

Programmet bör även belysa hur centrumstråket

kan samverka med kollektivtrafi ken och de boende

i närheten.

65


Fördjupad översiktsplan för Tylösand, Frösakull och Sandhamn

BILAGOR

Bilaga 1 – Miljökonsekvensbeskrivning

Bilaga 2 – Samrådsredogörelse

Bilaga 3 - Utlåtande

FÖRTECKNINGAR

Underlagsmaterial

Frösakull – Sommarparadis i förändring,, S Melander

(2005).

Hallands fl ora, K Georgsson m fl (1997).

Halmstads gröna värden, Stadskontoret/tekniska

kontoret (2007).

Sverige inför klimatförändringarna - hot och

möjligheter, SOU 2007:60 (2007)

Landskapsbildsvärden i Halmstads kommun,

Stadsbyggnadskontoret (1999).

Naturvårdsprogram för Hallands län, del 3,

Länsstyrelsen (1996)

Trafi knätsanalys, Tekniska kontoret & Vägverket

(2003).

Tylösand i våra hjärtan, E Rasmusson m.fl . (2004).

Översiktsplan 2000, Stadsbyggnadskontoret

(Antagen av kommunfullmäktige 2002-04-25).

66

Halmstads kommun


VILL DU VETA MER?

Stadskontoret/samhällsbyggnad svarar gärna på frågor.

Samhällsbyggnadschef Sven Olof Nilsson 035 - 13 85 99

Planarkitekt Martina Pihl Fritsi 035- 13 87 96

Postadress: Besöksadress:

Stadskontoret Rådhuset

Box 153

301 05 HALMSTAD www.halmstad.se

More magazines by this user
Similar magazines