Värdet av en eldriven rullstol - Hjälpmedelsinstitutet

Värdet av en eldriven rullstol 

– hälsoekonomisk analys av förskrivning 

av eldrivna rullstolar till äldre personer 

med funktionsnedsättning

© Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 

Författare: Lars Hagberg, Liselotte Hermansson, Carin Fredriksson, Ingvor Pettersson 

– Örebro universitet, Örebro läns landsting 

Ansvarig handläggare: Raymond Dahlberg, HI 

URN:NBN:se:hi-2013-13321-pdf 

Artikelnummer: 13321-pdf 

Publikationen kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, 

www.hi.se. Den kan också beställas i alternativa format från HI.

Värdet av en eldriven rullstol 

– hälsoekonomisk analys av förskrivning 

av eldrivna rullstolar till äldre personer 

med funktionsnedsättning 

Lars Hagberg 

Liselotte Hermansson 

Carin Fredriksson 

Ingvor Pettersson 

Hjälpmedelsinstitutet

Förord 

En grundläggande princip för svensk hälso- och sjukvård är allas lika rätt 

att få den hjälp de behöver. Prioritering mellan olika behövande ska ske 

baserat på behov med beaktande av kostnadseffektivitet. För att en adekvat 

prioritering ska kunna göras behövs underlag i form av beskrivningar 

av tillståndets svårighetsgrad, insatsens effekt och kostnadseffektivitet. 

För äldre personer med bestående funktionsnedsättning med behov av 

eldriven rullstol saknas till stor del dessa underlag. Vår förhoppning är att 

denna studie kan bidra till att minska denna brist. 

Studien har skett i samarbete mellan Örebro universitet, Institutionen för 

Hälsovetenskap och medicin, och Örebro läns landsting, Centrum för 

hjälpmedel samt Vårdvetenskapligt forskningscentrum. Studien har finansierats 

med medel från Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för regeringsuppdraget 

Teknik för äldre, www.teknikforaldre.se. 

Örebro, december 2012 

Ingvor Pettersson 

projektledare 

5

6 

Innehåll 

Förord ..................................................................................................... 5 

Sammanfattning .................................................................................. 7 

English summary ................................................................................. 9 

Bakgrund ............................................................................................... 10 

Äldre personer med funktionsnedsättning och eldrivna rullstolar .... 10 

Hälsoekonomisk analysmetod ............................................................ 11 

Hälsoekonomisk utvärdering av eldrivna rullstolar ............................. 12 

Kostnadseffektivitet och prioriteringar inom 

hälso- och sjukvården .......................................................................... 14 

Syfte och Mål......................................................................................... 16 

Målgrupp ................................................................................................ 16 

Metod ...................................................................................................... 17 

Studiedesign ......................................................................................... 17 

Livskvalitet ............................................................................................. 19 

Hälsoekonomisk analys ....................................................................... 22 

Statistisk analysmetod ......................................................................... 23 

Tidsplan och projektets genomförande ........................................ 23 

Resultat .................................................................................................. 24 

Kostnadseffektivitet ............................................................................. 24 

Diskussion ............................................................................................. 31 

Referenser ............................................................................................. 35

Sammanfattning 

Studiens huvudsyfte var att utvärdera om förskrivning av eldrivna rullstolar 

för äldre personer med bestående funktionsnedsättning och betydande förflyttningssvårigheter 

är kostnadseffektivt. 

Delsyften var att studera olika livskvalitetsinstruments förmåga att fånga 

användarnas förändring i livskvalitet relaterat till hjälpmedel och att 

rekommendera hälsoekonomisk analysmetod vid analyser av användning 

av hjälpmedel. 

I Örebro län är kriterierna för förskrivning av en eldriven rullstol att 

personen har bestående funktionsnedsättning som medför betydande förflyttningssvårigheter 

där behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. 

Personen ska ha kontinuerligt behov 2-3 gånger per vecka året runt för att 

självständigt klara sina förflyttningar. 

Undersökningsgruppen bestod av personer som remitterats till Centrum 

för hjälpmedel, Örebro läns landsting, för utprovning av en eldriven rullstol. 

Studien genomfördes med en före- och efterdesign med två mättillfällen 

och med en intervention i form av förskrivning av eldriven rullstol. 

Mätningar gjordes före förskrivning av eldriven rullstol och efter cirka 

4 månaders användning. Studien pågår fortfarande (december 2012) och 

här presenteras ett delresultat. Det är baserat på 35 deltagare. 

Samtliga deltagare fick en eldriven rullstol klassificerad av Hjälpmedelsinstitutet 

som klass B eller C. Alla förskrivna rullstolar var trehjuliga 

s.k. scooters. Rullstolar av klass B är tillräckligt kompakta för att kunna 

hanteras inomhus i begränsad omfattning och klarar utomhushinder 

i begränsad omfattning. Klass C är större och klarar fler hinder och kan 

köras långa sträckor. 

I den hälsoekonomiska analysen jämfördes kostnader för eldrivna rullstolar 

med minskade kostnader, mindre tidsåtgång för närstående och förändring 

av livskvalitet. 

Kostnaden för en eldriven rullstol var 7 945 kr första året och därefter 

4 145 kr per år. Resekostnaden minskade med 2 300 kr per år (p = 0,04) 

och närståendes tidsbesparing var 161 timmar per år (p = 0,02). Livs- 

kvaliteten förbättrades i intervallet 0–0,3 QALY under 3-5 år. Resultatet 

kan sammanfattas i fyra grupper: 

7

8 

• Om närståendes tid inte anses ha något värde och antagande 

görs att livskvalitet inte har påverkats = ej kostnadseffektivt. 

• Om närståendes tid värderas som restid (enligt SIKAs 1 rekom- 

mendation) och antagande görs att livskvalitet inte har 

påverkats = kostnadseffektivt (leder till nettobesparingar och 

är kostnadseffektivt oberoende av livskvalitet). 


görs att livskvalitet har påverkats enligt medelvärde = kostnads- 

effektivt (acceptabel kostnad per vunnet QALY). 

• Om närståendes tid värderas som restid (enligt SIKAs rekom- 

mendation) och antagande görs att livskvalitet har påverkats 

= kostnadseffektivt (leder till nettobesparing och vunna QALYs). 

Vår bedömning är att förskrivning av eldrivna rullstolar till äldre personer 

med bestående funktionsnedsättning som medför betydande förflyttningssvårigheter 

är kostnadseffektiv. I denna begränsade studie går det dock 

inte att belägga det med säkerhet. Bedömningen bygger på följande: 

• Förbättrad livskvalitet (SF-36), upplevd nytta (IPPA) och 

ökad aktivitet och delaktighet (WHODAS 2.0). Studiens 

begränsade omfattning, men framför allt de hälsoekonomiska 

livskvalitetsinstrumentens (EQ-5D, EQ VAS, SF-6D och HUI3) 

dåliga anpassning till den aktuella gruppen, har gjort att 

vinster i QALYs är osäkra. 

• Signifikant minskade kostnader för resor. 

• Signifikant minskad tid för service från närstående. Det är 

oklart hur denna tidsbesparing ska värderas; allt från 0 kr 

till 187 kr per timme rekommenderas i litteraturen. Intervjuer 

med närstående bekräftar att effekterna av den eldrivna 

rullstolen är värdefull för dem. 

De använda livskvalitetsinstrumenten bedöms genomgående ha dålig 

förmåga att mäta de vinster som ett hjälpmedel innebär. Två av dem 

fångar sociala vinster, men ingen fångar den kompensation i funktionsförmåga 

som den eldrivna rullstolen medför. 

1 Statens institut för kommunikationsanalys

English summary 

The aim of the study was to evaluate cost-effectiveness of prescribing 

powered wheelchairs to elderly people with disability. 

A pre- and post-intervention design was used with follow up at 4-month. 

The study is still ongoing and here is an interim result presented based 

on 35 participants. 

In the calculation of cost-effectiveness, cost of powered wheelchair, gains in 

quality of life, savings and relatives less time use were considered. 

Costs of the powered wheelchair were 7 945 SEK the first year, and 

4 145 SEK the following years. Travelling costs decreased with 2 300 SEK 

yearly (p = 0,04) and relatives time saving were 161 hours yearly (p = 0,02). 

Quality of life increased in the range of 0 – 0,3 QALYs during 3-5 years (ns). 

If cost-effectiveness ratios are calculated based on mean QALY gain, the 

intervention can be regarded as cost-effective. Further, if time savings are 

valued in the same way as in transportation investment, the intervention 

is cost saving. 

Used quality of life instruments (EQ-5D, EQ VAS, SF-6D and HUI3) were 

insensitive to quality of life gains related to powered wheelchair. 

9

10 

Bakgrund 

Äldre personer med funktionsnedsättning 

och eldrivna rullstolar 

I dag har äldre personer tillgång till ett stort utbud av hjälpmedel som 

kan bidra till ett fortsatt aktivt liv. Generellt syftar hjälpmedel till att en 

person själv eller med hjälp av andra ska kunna tillgodose grundläggande 

personliga behov som att klä sig och sköta sin hygien, delta i fritidsaktiviteter 

och fungera i hemmet och närmiljön. Hjälpmedel kan kompensera 

för skillnaden mellan en persons kapacitet och omgivningens krav [1, 2] 

och öka livskvaliteten [3, 4]. 

Förskrivning av eldrivna rullstolar har ökat under de senaste årtiondena. 

År 2002 var prevalensen 226 eldrivna rullstolar per 100 000 innevånare 

i Sverige [5]. I takt med att andelen äldre i samhället ökar och att äldre 

idag är mer aktiva än tidigare så torde förskrivning av eldrivna rullstolar 

till äldre öka. Det är hjälpmedel som i relation till andra hjälpmedel är relativt 

dyra och med stor tidsåtgång för förskrivning och initialt stöd i användandet. 

I den här studien var de eldrivna rullstolarna trehjuliga scooters 

av klass B och C, med ett inköpspris mellan 17 000 kr och 44 000 kr. 

För en person med rörelsehinder kan ett hjälpmedel som en eldriven rullstol 

betyda skillnaden mellan ett aktivt och passivt liv. Antalet studier som 

studerat effekten är dock få. I en systematisk litteraturstudie om förflyttningshjälpmedel 

granskades studier med fokus på personernas aktivitet 

och delaktighet i vardagen [6]. Slutsatsen var att förflyttningshjälpmedel 

förbättrade detta. Dock berörde endast tre av studierna betydelsen av en 

eldriven rullstol för aktivitet och delaktighet i vardagen. 

Vid ett tidigare projekt har användning av eldrivna rullstolar för personer 

med stroke utvärderats [7, 8]. Personerna i undersökningsgruppen var 

mellan 43-85 år och resultatet visade bland annat att av 118 nämnda problem 

innan förskrivning av eldriven rullstol så avhjälptes 101. Troligtvis 

kan användning av eldriven rullstol även påverka aktivitet och delaktighet 

hos personer äldre än 65 år, men inga studier belyser ännu detta. Vilken 

påverkan eldrivna rullstolar kan ha på äldres livskvalitet är studerat i 

begränsad omfattning. En studie visar höjd livskvalitet för patienter med 

stroke [7]. 

Så vitt vi vet har ingen hälsoekonomisk analys genomförts bland äldre 

med bestående funktionsnedsättning och förskrivning av eldriven rullstol.

I en litteraturöversikt om evidens för att förskriva rullstolar (manuella 

och eldrivna) hade inte någon hälsoekonomisk analys hittats [9]. Hjälpmedelsinstitutet 

har nyligen (oktober 2012) gett ut en rapport om nytta 

och kostnader med eldriven rullstol [10]. 

Hälsoekonomisk analysmetod 

Ekonomiska analyser av hjälpmedel ska utgå från samma principer som 

andra insatser som syftar till att förbättra hälsa och livskvalitet relaterat 

till hälsa. Här följer en presentation av grundprinciperna vid hälsoekonomiska 

analyser. 

Vanligtvis skiljer man på fyra typer av ekonomiska utvärderingar [11]: 

kostnadsminimeringsanalys 

kostnadseffektanalys 

kostnadsnyttoanalys 

kostnadsintäktsanalys 

Alla fyra typerna beräknar kostnaderna på samma sätt; det som skiljer är 

hur hälsoeffekterna mäts och värderas. 

En kostnadsminimeringsanalys förutsätter identiska hälsoeffekter. När 

denna förutsättning är uppfylld är insatsen med lägst kostnad den mest 

kostnadseffektiva. Oftast är dock hälsoeffekterna olika varför denna 

metod är ovanlig. 

I stället kan kostnadseffektanalys användas där hälsoeffekterna redovisas 

i ett endimensionellt effektmått, t.ex. antalet som ändrat levnadsvana, 

antalet överlevande eller antalet vunna levnadsår. Resultatet redovisas 

som en kvot, t.ex. kostnad per vunnet levnadsår eller kostnad per patient 

som slutat röka. Studier med olika effektmått är svåra att jämföra med 

varandra. Kostnadseffektivitet uttryckt i mått som kostnad per patient 

som slutat röka eller blivit botad ger inte beslutsfattare bästa information 

om insatsen är värd att införa eller inte. 

I en kostnadsnyttoanalys vägs hälsoeffekterna i form av levnadsår och 

livskvalitet ihop i ett mått. Det mest använda måttet är kvalitetsjusterade 

levnadsår – QALYs (Quality Adjusted Life Years). Måttet tar hänsyn till 

förändring av antal levnadsår, men också till förändring i livskvalitet. 

Ett år med full livskvalitet (ofta definierat som fri från sjukdom och 

besvär) representerar 1 QALY. Livskvalitet mäts på en skala mellan 0 och 

1. Om en insats (exempelvis ett hjälpmedel) höjer livskvaliteten från 0,6 

till 0,7 i fem års tid blir den sammanlagda vinsten 0,5 QALY (5 x 0,1). 

11

12 

I en kostnadsintäktsanalys, slutligen, värderas både kostnader och hälsoeffekter 

i pengar. Att värdera hälsa i pengar är problematiskt och förekommer 

sällan som underlag för prioritering i svensk hälso- och sjukvård. 

Ibland är kostnaden för en insats lägre än de besparingar den för med 

sig. Då är metoden kostnadseffektiv, hälsoeffekterna oräknade, och kan 

presenteras i en kostnadsintäktsanalys. 

Kostnadseffektiviteten för en insats som beskrivs med dessa analysmetoder 

gäller för ett specifikt tillstånd och i jämförelse med ett specifikt alternativ. 

Om nya alternativ att jämföra med introduceras kan kostnadseffektiviteten 

för insatsen förändras drastiskt. Kostnadseffektivitet är således 

relativ. Lämpliga jämförelsealternativ för analys av nya typer av insatser 

är det som är klinisk standard. Inte sällan innebär ”klinisk standard” att 

inte någon insats görs. 

Att en insats är kostnadseffektiv för en viss patientgrupp jämfört med ett 

alternativ innebär inte att den minskar kostnaderna. En kostnadseffektiv 

metod kan tvärtom leda till ökade kostnader, t.ex. om man övergår från 

ett billigt blodtryckssänkande läkemedel till ett dyrare men effektivare. 

Väljer man detta alternativ innebär det, med oförändrad budget, att nedskärningar 

måste göras inom någon annan verksamhet inom landstingets/ 

regionens område. 

Den analysmetod som har störst betydelse för prioritering i Sverige är 

kostnadsnyttoanalys. I och med tillkomsten av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 

(TLV) har anvisningar utformats för hur de hälsoekonomiska 

analyser ska genomföras som ska utgöra beslutsunderlag inom 

svensk hälso- och sjukvård [12]. SBU har också utvecklat anvisningar för 

hur hälsoekonomiska analyser ska göras och värderas [13]. Båda myndigheterna 

förordar kostnadsnyttoanalys. 

Hälsoekonomisk utvärdering av eldrivna rullstolar 

Det finns omfattande litteratur som beskriver hur hälsoekonomiska analyser 

bör utföras, mer eller mindre i detalj. Dels finns en mängd internationell 

[11] och svensk [14-16] litteratur av skolbokskaraktär, internationella 

guidelines [17] och svenska [12, 13] anvisningar. Det finns därför ingen 

anledning att i detalj gå igenom dessa instruktioner. I stället är fokus på 

det som kan vara speciellt vid hälsoekonomiska analyser av förskrivning 

av hjälpmedel. Vissa gemensamma metodfrågor kan finnas för hjälpmedel 

i allmänhet, men här berörs hjälpmedel för förflyttning. 

Många hälsoekonomiska analyser berör effekter av insatser som syftar 

till att förlänga liv, antingen genom behandling eller genom prevention.

Andra berör behandlingsresultat i form av ”botat” eller ”medicinskt förbättrad”. 

När det gäller hjälpmedel handlar effekten oftast om förbättrad 

funktion och förmåga utan medicinsk förändring. Hela effekten kan uttryckas 

i termer av förbättrad livskvalitet. Mätning av livskvalitet är en 

mycket viktig del i hälsoekonomiska analyser och dessa mätningar innehåller 

en värdering av livskvalitetstillstånden i jämförelse med ”fullt frisk” 

eller bästa tänkbara hälsa. Som hjälp vid dessa mätningar finns livskvalitetsinstrument 

som innehåller redan gjorda värderingar av de svarsalternativ 

som finns i instrumenten. Dessa instrument är generella vad gäller 

hälsa och utgår från att de ska kunna användas på populationsnivå. 

De livskvalitetsinstrument som kan användas i hälsoekonomiska analyser 

ska vara uppbyggda med en s.k. preferensvärdering av de olika tillstånden. 

Denna värdering ska göras så att ett värde ges och det ska ske på en 

skala mellan 0 och 1. Från detta värde kan vunna QALY beräknas. Det 

finns tre grundläggande metoder att göra värderingen [11]: 

• Time trade-off – den som värderar får jämställa att leva ett antal 

kvarvarande år med tillståndet med ett antal år fullt frisk/fri från 

besvär. Om exempelvis 10 år med ett tillstånd med nedsatt livs- 

kvalitet jämställs med 8 år fullt frisk så är livskvalitetsvärdet för 

tillståndet 0,8. 

• Standard gamble – den som värderar får ta ställning till vilken 

risk som han/hon är beredd att acceptera för att bli fullt frisk. 

Om personen är beredd att acceptera 20 procents risk att avlida 

är livskvalitetsvärdet för tillståndet 0,8. 

• Rating scale – den som värderar får ta ställning till tillståndets 

livskvalitetsvärde genom att markera på en skala mellan 0 och 1 

där 0 är sämsta tänkbara hälsa/inget värde och 1 är bästa tänk- 

bara hälsa/fri från sjukdom och besvär. Det är tveksamt om 

denna metod kan anses vara en egentlig värdering. 

Att konstruera ett livskvalitetsinstrument och genomföra en studie av preferenser 

är ett mycket omfattande arbete. Därför finns få instrument och 

med validerad svensk översättning finns endast tre – EQ-5D, EQ VAS 

och SF-6D (se sidan 20-21). Därtill finns ett kanadensiskt (Health Utility 

Index) som kan vara aktuell att använda. De har delvis olika uppbyggnader. 

Förutom olika antal frågor och svarsalternativ skiljer de sig åt i 

perspektiv. De har frågor om fysisk och psykisk funktion, men det förekommer 

också frågor av mer social karaktär. Exempelvis finns frågor om 

att klara sin vardag eller kunna göra det man vill göra. 

I en studie av effekter av hjälpmedel för förflyttning har visats att de viktigaste 

effekterna är ökad aktivitet och delaktighet samt upplevelse av nytta [7]. 

13

14 

Ett antagande i den här analysen är att förändringar av aktivitet, delaktighet 

och upplevd nytta bör korrelera till förändringar av livskvalitet. Baserat 

på det har vi studerat hur väl förändrad livskvalitet mätt med 4 olika 

instrument överensstämmer med dessa förändringar. Antagandet är att ju 

bättre de korrelerar desto bättre förmåga har livskvalitetsinstrumentet att 

fånga förändringar relaterat till förskrivning av hjälpmedel (eldriven rullstol). 

Kostnadseffektivitet och prioriteringar inom 

hälso- och sjukvården 

Den etiska plattformen 

Kostnadseffektivitetens betydelse vid prioritering i hälso- och sjukvården 

behandlades för första gången i Sverige i Prioriteringsutredningen i mitten 

av 90-talet [18]. Utredningen ledde fram till en proposition 1996/97:60 

Prioriteringar inom hälso- och sjukvården [19]. I den sägs att människovärdesprincipen 

är en grundläggande etisk princip som innebär att alla 

människor har lika värde och samma rätt oberoende av bl.a. personliga 

egenskaper, ålder och funktioner i samhället. 

En andra etisk princip är behovs- och solidaritetsprincipen som innebär 

att resurserna bör satsas på de områden (verksamheter och individer) där 

behoven är som störst. Förhållandevis mer resurser ska ges till de mest 

behövande, till dem med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. 

En tredje etisk princip är kostnadseffektivitetsprincipen som säger att det 

ska vara en rimlig relation mellan kostnader och effekt. Viktiga beståndsdelar 

i begreppet kostnadseffektivitet är kostnad för insatsen, effekter på 

hälsa och livskvalitet för berörda individer och förändringar i utnyttjande 

av sjukvård och annan samhällsservice. Prioriteringsutredningen sa att 

prioritering utifrån behov (egentligen sjukdomens svårighetsgrad) ska 

vara överordnat kostnadseffektivitet, men när Läkemedelsförmånsnämnden 

(numera TLV) tillkom 2002 förtydligades att kostnadseffektivitet ska 

vägas mot sjukdomens svårighetsgrad. 

Hälso- och sjukvårdslagen 

Principer för hur hälso- och sjukvård ska ges finns i Hälso- och sjukvårdslagen 

[20]. I 2§ sägs att vården ska ges på lika villkor för hela befolkningen. 

Det knyter an till Människovärdesprincipen och innebär att äldre

personer har samma rätt till behandling inklusive hjälpmedel som övriga 

befolkningen. Samma kriterier för prioritering ska gälla för hela hälso- och 

sjukvården och alla patientgrupper. I 2§ uttrycks det som Prioriteringsutredningen 

föreslog att den som har störst behov av hälso- och sjukvård 

skall ges företräde till vården. 

Landstingens ansvar är tydliggjort i 3§. Patienten ska få den valda behandlingen 

om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till 

kostnaderna för behandlingen framstår som befogat (= kostnadseffektivitetsprincipen). 

Avseende hjälpmedel skall landstinget erbjuda hjälpmedel 

för funktionshindrade och planeringen ska ske i samverkan med den enskilde. 

I 28§ beskrivs kravet på kostnadseffektivitet ytterligare. Vården ska 

organiseras så den tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet samt främjar 

kostnadseffektivitet. 

Prioriteringar inom Nationella riktlinjer och TLV:s beslut 

Kostnadseffektivitet uttryckt som kostnad per vunnet QALY används systematiskt 

av TLV vid ställningstagande till godkännande av läkemedel, 

samt av Socialstyrelsen vid utformning av nationella riktlinjer för hälso- 

och sjukvården. Riktlinjerna bygger på en sammanvägning av sjukdomens 

svårighetsgrad, behandlingsmetodens effekt och kostnadseffektivitet. 

I praktiken innebär det att prioritering i första hand görs baserat på svårighetsgrad 

och effekt av behandling. Skulle kostnadseffektiviteten av en 

insats vara mindre god görs en nedprioritering av insatsen. Om kostnadseffektiviteten 

är acceptabel behålls prioriteringen. Extra god kostnadseffektivitet 

ger ingen högre prioritering. Socialstyrelsen använder fyra 

intervall för att beskriva kostnadseffektiviteten (se tabell 1). 

Kostnad per QALY eller vunnet levnadsår jämfört med alternativ åtgärd 

Låg < 100 000 kr 

Måttlig < 500 000 kr 

Hög 

< 

– 

1 000 000 kr 

Mycket hög > 1 000 000 kr 

Tabell I. Bedömning av kostnadseffektivitet. 

Det finns inga regler kopplat till dessa nivåer. En ungefärlig tolkning (dock 

ingen regel) är att låg kostnad alltid innebär en acceptabel kostnadseffektivitet, 

måttlig anses oftast som acceptabel, hög bara i undantagsfall och 

mycket hög att insatsen inte ska prioriteras. För att prioritering av insatser 

ska kunna ske på detta systematiska sätt förutsätts väl gjorda effektstudier 

15

16 

och hälsoekonomiska analyser. När såväl klinisk praxis som evidens saknas 

blir insatsen inte föremål för prioritering utan anses i stället vara en 

forskningsfråga. För att insatser som innehåller användning av hjälpmedel 

ska kunna prioriteras på samma systematiska sätt behöver effektstudier 

och hälsoekonomiska analyser göras. 

Syfte och Mål 

Studiens huvudsyfte var att utvärdera om förskrivning av eldriven rull- 

stol för äldre personer med bestående funktionsnedsättning och betydande 

förflyttningssvårigheter är kostnadseffektivt. 

Delsyften var 

– att studera olika livskvalitetsinstruments förmåga att fånga 

användarnas förändring i livskvalitet relaterat till hjälpmedel 

och 

– att rekommendera hälsoekonomisk analysmetod vid analyser av 

användning av hjälpmedel. 

Målgrupp 

I Örebro län är kriterierna för förskrivning av en eldriven rullstol att personen 

har bestående funktionsnedsättning som medför betydande förflyttningssvårigheter 

där behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Personen 

ska ha kontinuerligt behov 2-3 gånger per vecka året runt för att självständigt 

klara sina förflyttningar. 

Undersökningsgruppen består av personer som remitterats till Centrum 

för hjälpmedel (CFH), Örebro läns landsting, för utprovning av en eldriven 

rullstol.

Metod 

Studiedesign 

Studien genomfördes med en före- och efterdesign med två mättillfällen 

och med en intervention i form av förskrivning av eldriven rullstol. Mätning 

gjordes före förskrivning av eldriven rullstol och efter cirka 4 månaders 

användning. 

Inklusionskriterierna var: 

• 65 år eller äldre vid utprovningstillfället. 

• Inte tidigare fått en eldriven rullstol klassificerad av 

Hjälpmedelsinstitutet som B eller C enligt EN 12184 §5 2 . 1 . 

• Förmåga att förstå och uttrycka sig på svenska. 

Studien pågår fortfarande (december 2012) och här presenteras ett delresultat. 

Det är baserat på 35 deltagare. Fyrtioåtta personer tillfrågades 

om deltagande varav 42 tackade ja. Fem personer avled under studietiden 

och 2 personer avböjde att delta i uppföljningen, som exkluderades ur 

studien. Av deltagarna i studien var 7 (20 procent) kvinnor och 28 män 

(80 procent). Medelåldern var 79 år med en spridning mellan 66 och 

87 år. Sjutton deltagare (49 procent) var sammanboende. 

I den hälsoekonomiska analysen är det intressant att utgå från vilken 

livskvalitetsvinst som krävs för att insatsen ska vara tillräckligt kostnadseffektiv 

för att prioriteras. Detta har legat till grund för hur omfattande 

studien behöver vara. Om deltagarna höjer sin livskvalitet med 0,03-0,04 

(på en skala 0-1), kan en acceptabel kostnadseffektivitet förväntas (allt 

annat oförändrat). Det bedömdes som rimligt att detta kan uppnås med 

tanke på känd förbättring [8] i aktivitet och delaktighet som eldriven rullstol 

ger. Om 55 deltagare fullföljer studien kan en förbättring med 0,04 

identifieras, om standardavvikelsen inte överstiger 0,1 och med 80 procent 

power. Då forskningspersonerna är äldre kan sjukdom eller andra 

2 Klass B – Rullstolar tillräckligt kompakta och manöverbara för inomhusanvändning 

i begränsad omfattning och för att klara utomhushinder i begränsad omfattning. 

Klass C – Rullstolar, oftast stora, och inte nödvändigt avsedda för inomhusanvändning 

men kapabla att köra långa sträckor och klara utomhushinder. 

17

18 

händelser inträffa och det finns risk att några av dem inte fullföljer sin 

medverkan. Därför bestämde vi oss för att ha som mål att inkludera 65 

forskningspersoner. 

Intervention och procedur 

Remiss för utprovning av eldriven rullstol kom till CFH. Personerna 

kallades enligt ordinarie rutin till CFH för utprovning av eldriven rullstol. 

Hjälpmedelskonsulenterna avgjorde om personen uppfyllde inklusionskriterierna 

för studien. Om så var fallet informerades personen, efter utprovning 

av eldriven rullstol, muntligt och skriftligt av hjälpmedelskonsulent/forskningsassistent 

om den aktuella studien. I det här skedet behövde 

inte personen ta ställning till medverkan eller ej. Forskningsassistenten 

kontaktade i stället den presumtiva forskningspersonen per telefon som 

då meddelade om han/hon var villig att delta i studien. Om så var fallet 

bestämdes tid och plats för besöksintervju. Den kunde ske i forskningspersonernas 

hem, på CFH eller annan plats som man kom överens om. 

Vid mötet gavs återigen information om studien. Om personen samtyckte 

till att medverka fick han/hon underteckna samtyckesformuläret. En 

första intervju med mätningar genomfördes. Vid andra intervjun efter 

4 månaders användning av eldrivna rullstolen gjordes samma mätningar. 

Samtliga deltagare fick en eldriven rullstol klassificerad av Hjälpmedelsinstitutet 

som klass B eller C. Alla rullstolarna var trehjuliga s.k. scooters. 

De av klass B är tillräckligt kompakta för att hanteras inomhus i begränsad 

omfattning och klarar utomhushinder i begränsad omfattning. Klass 

C är större och klarar fler hinder och kan köras långa sträckor. 

Utprovning skedde vid CFH och därefter erhöll personen individanpassad 

hjälp att komma igång att använda den eldrivna rullstolen. 

Kostnader och besparingar 

Kostnader för insatsen består av: 

• Inköpskostnaden (exklusive moms) för den eldrivna rullstolen 

har hämtats från det pris som Örebro läns landsting betalar för 

rullstolen. Den förväntade livslängden har bedömts vara 10 år. 

Avskrivning har gjorts med 10 procent per år med 3 procents 

kalkylränta på bokfört värde. 

• Uppskattad tidsåtgång för förskrivning av rullstolen. 

• Uppskattad tidsåtgång för utprovning.

• Uppskattad tidsåtgång för personal att stödja träning med rull- 

stolen. 

• Underhållskostnad för eldriven rullstol. 

Personalkostnaderna är beräknade baserat på genomsnittslön i landet 

för aktuell personalkategori (arbetsterapeut – 27 000 kr/mån). Ett påslag 

har gjorts med 45 procent för personalsociala avgifter. Ett antagande har 

gjorts att hälften av en anställds tid är tid med brukare för utprovning 

etc. Resten är förberedelse, utbildning, samordning, raster, semester m.m. 

Kostnaden per timme med brukare har därmed beräknats vara dubbelt 

så hög som personalkostnaden per timme. Lokalkostnader och overheadkostnader 

har inte tagits med i beräkningen. Den eldrivna rullstolen kan 

medföra anpassningar av bostad och garage m.m. Dessa kostnader har 

inte beaktats i analysen. 

De oftast förekommande besparingarna i hälsoekonomiska analyser i allmänhet 

är minskad sjukvårdskonsumtion och sjukskrivning/produktionsbortfall. 

Med tanke på att studietiden är så pass kort som fyra månader 

kommer vi inte kunna identifiera några besparingar inom dessa områden. 

Däremot finns tre andra områden för möjliga besparingar. 

• Minskade kostnader för transporter som färdtjänst, taxi och 

egen/närståendes bil. 

• Ökad rörlighet kan innebära minskade kostnader för service 

genom att personen själv klarar av fler aktiviteter. 

• Ökad rörlighet kan innebära att närstående avlastas. Det finns 

ingen konsensus om hur denna tid ska värderas, men ändrad 

tidsåtgång värderas på alternativa sätt som diskuteras i littera- 

turen [11]. 

Uppgifterna har insamlats via frågeformulär där deltagarna i studien 

angivet senaste månadens förhållanden, dels vid start i studien och dels 

vid uppföljning. 

Livskvalitet 

Livskvalitetsinstrument används i hälsoekonomiska analyser som underlag 

för att beräkna vunna QALYs. De består av ett antal frågor om livskvalitet 

i kombination med en värdering av de olika svarsalternativen. 

I denna värdering jämförs olika svarsalternativ för nedsatt livskvalitet med 

att inte ha nedsatt livskvalitet (se sidan 20-21). Instrumenten är relativt 

kortfattade med få frågor och svarsalternativ. De är enkla att använda, 

19

20 

men därför kan de också missa aspekter av livskvalitet som exempelvis är 

förenade med utnyttjande av hjälpmedel. 

Ett delsyfte i denna rapport är att visa hur väl livskvalitetsinstrument i 

hälsoekonomiska analyser fångar förändring i livskvalitet i samband 

med användning av en eldriven rullstol. Vår hypotes är att den viktigaste 

effekten vid användning av en eldriven rullstol är ökad aktivitet och delaktighet. 

Vi avser att studera hur förändring i livskvalitet mätt med 4 livskvalitetsinstrument 

korrelerar till förändring av aktivitet och delaktighet 

mätt med Individually Prioritized Problem Assessment (IPPA) [21, 22] 

respektive World Health Organisation Disability Assessment Schedule 

(WHODAS 2.0) [23]. 

Här presenteras de livskvalitetsinstrument som ingår i den här studien. 

EQ-5D 

EQ-5D är konstruerad för att användas i utvärderande studier och forskning 

och kan med fördel användas tillsammans med andra mätinstrument, 

t.ex. sjukdomsspecifika, och kan också användas på befolkningsnivå [24]. 

Skalan bygger på de 5 dimensionerna rörlighet, hygien, huvudsakliga 

aktiviteter, smärta/besvär och rädsla/nedstämdhet. För varje dimension 

finns en fråga med tre svarsalternativ: inga besvär, lätta/måttliga besvär 

och svåra besvär. Det innebär att det finns 243 (dvs. 35) möjliga svarskombinationer. 

För att sammanväga svarskombinationerna används en 

preferensvärdering gjord inom en brittisk population [25]. 

Det är ett självinstruerande frågeformulär som fylls i på 5 minuter. Instrumentet 

har använts i många befolkningsstudier och kliniska studier i 

Sverige. För att kunna se förändringar i livskvalitet så behöver gruppen 

ha en väsentligt nedsatt livskvalitet samt haft stora förändringar. En stor 

andel av befolkningen/patienterna har ”takvärdet” för de flesta frågorna. 

Exempelvis är det bästa värdet på fysisk funktionsförmåga att kunna gå 

utan besvär. Endast 3 svarsalternativ per fråga innebär att instrumentet 

är okänsligt för mindre förändringar. 

F.n. pågår en utveckling av EQ-5D till 5 svarsalternativ per fråga, men 

med oförändrade frågor. En Europeisk preferensvärdering pågår i 8 länder 

(ej Sverige). 

EQ VAS 

EQ VAS ingår i samma frågeformulär som EQ-5D, men är en fristående 

konstruktion [24]. Den består av en fråga där den svarande ska sätta ett

streck på en linje som visar hur hälsotillståndet är. Linjens två ändpunkter 

representerar sämsta tänkbara hälsa och bästa tänkbara hälsa. En VAS 

(Visual Analoge Scale) är principiellt sett en tveksam metod beroende på 

att det inte är en egentlig värdering av hälsotillstånden. Om en person 

sätter ett streck mitt på skalan, är det verkligen hälften så bra som högsta 

värdet? Skulle den svarande vara beredd att offra halva sin återstående 

livstid för att få bästa tänkbara hälsa? Metoden har visat sig vara bra på 

att fånga förändringar som handlar psykiskt välmående och metoden tilllämpas 

relativt ofta i hälsoekonomiska analyser. 

SF-6D 

SF-6D är konstruerad med syfte att det ofta använda livskvalitetsinstrumentet 

SF-36 ska kunna utnyttjas i hälsoekonomiska analyser [26]. Elva 

av de 36 frågorna i SF-36 utnyttjas i SF-6D. De beskriver 6 dimensioner 

av livskvalitet (fysisk funktion, rollbegränsningar, social funktion, smärta, 

psykisk hälsa och energi/vitalitet). För varje dimension finns mellan 4 och 

6 svarsalternativ. Totalt innebär det 18 000 möjliga svarskombinationer. 

SF-36 är vanligt förekommande i Sverige och SF-6D, som är en relativt 

nyutvecklad metod, blir allt vanligare. Första versionen kom 2002 och 

därefter har flera förbättrade versioner presenterats [27]. Den har bättre 

förmåga än EQ-5D att fånga mindre förändringar i livskvalitet. Den preferensvärdering 

som används i Sverige är gjord i en brittisk befolkning. 

HUI 

HUI (Health Utility Index) är ett kanadensiskt instrument som har använts 

sparsamt i Sverige [28]. Det finns i två versioner med delvis olika frågor, 

HUI2 och HUI3. I det följande avses HUI3. Den är jämfört med de andra 

livskvalitetsinstrumenten mer fokuserad på funktionsförmåga, vilket mäts 

i 8 dimensioner (syn, hörsel, talförmåga, förflyttning/förmåga att gå, handens 

funktionsförmåga, glad/ledsen, uppfattningsförmåga och smärta). 

Antalet svarsalternativ är 5-6 vilket innebär god möjlighet att fånga mindre 

förändringar av främst funktionsförmåga. Däremot finns inga direkta 

frågor om sociala aspekter, men sociala konsekvenser kan finnas med i de 

bakomliggande värderingarna av livskvalitetstillstånden. 

Det har gjorts ett flertal preferensstudier. Den ursprungliga kommer från 

Kanada, men det finns även för andra länder, bl.a. Storbritannien. 

Användning av ett HUI-instrument kostar 4 000 kanadensiska dollar 

(cirka 25 000 kr) per studie. Enligt deras hemsida finns en svensk version, 

men på förfrågan har de inte kunnat uppvisa någon validerad översättning 

eller artiklar där HUI använts på svenska. Det flesta artiklar om HUI 

21

22 

som livskvalitetsinstrument har producerats av personer med ekonomiska 

intressen i HUI. 

Andra mätningar 

För att fånga förändringar i nytta, aktivitet och delaktighet har vi använt 

följande två instrument. 

IPPA har utvecklats och rekommenderas för att mäta individens nytta av 

hjälpmedelsinsatser [21, 22]. IPPA mäter effekten av hjälpmedlet för problem 

som av individen bedöms som viktiga. Vid första mättillfället identifierade 

personen sina problem och skattade dess betydelse och svårigheten 

att utföra aktivitet som var relaterat till problemet. Vid andra tillfället 

skattades svårigheten att utföra de aktiviteter som identifierats vid första 

tillfället. 

WHODAS 2.0 [23] består av 36 frågor som mäter aktivitet och delaktighet 

och skattas på en skala från Ingen svårighet till Extrem/Kan ej göra 

det. 

Båda instrumenten innehåller sammanslagna värden för alla frågor. Dessa 

har använts i analysen. 

Hälsoekonomisk analys 

I analysen av användning av eldriven rullstol är jämförelsen med att eldriven 

rullstol inte används, dvs. läget innan den eldrivna rullstolen förskrevs. 

Situationen innan varierar från individ till individ. Det kan handla 

om manuellt driven rullstol, rollator eller inget hjälpmedel. De olika 

delarna i analysen är kostnader för eldrivna rullstolar inklusive personalkostnader, 

ändrade kostnader för resor, ändrad tidsåtgång för anhöriga 

och ändrad livskvalitet. 

Flera faktorer i den hälsoekonomiska analysen är förenade med osäkerhet. 

Vi har för dessa valt att analysera olika scenarier. 

• Det är inte givet hur länge rullstolen kommer att användas. 

I första hand kommer det att handla om hur länge brukaren 

har hälsa nog att använda rullstolen. Vi har räknat på i genom- 

snitt 3 respektive 5 år. 

• Det är oklart hur anhörigas tid ska värderas. Det finns tillämp- 

ningar i andra studier som ger en spännvid mellan 0 kr och 

187 kr per timme. Vi har räknat på två alternativ: 0 kr och 56 kr 

per timme.

• Det finns signifikanta förbättringar i livskvalitet för vissa dimen- 

sioner, men det är inte signifikanta vinster i QALYs. Vi har räknat 

på ingen förändring och förändring enligt medelvärde för EQ-5D 

och SF-6D. 

• Kostnaden för förskrivning/utprovning/träning med rullstolen 

och service av rullstolen varierar. Vi har även räknat på ett alter- 

nativ där dessa är 50 procent högre än det beräknade. 

Alla som fått eldriven rullstol förskriven till sig och deltagit i uppföljningen 

ingår i studien oavsett om de har använt stolen eller inte. Utvärderingen 

fokuserar på om förskrivning av en eldriven rullstol ska göras vilket innefattar 

såväl förskrivningsprocessen som användandet av den eldrivna rullstolen. 

När det vid uppföljningen saknas svar på någon fråga har värden imputerats. 

Det har gjorts med metoden last observation carried forward, 

vilket i praktiken innebär att ingen förändrad livskvalitet beaktas för 

dessa. Metoden är vald för att inte riskera överskattning av resultatet. 

Statistisk analysmetod 

T-test har använts för att studera om förändring av livskvalitet har skett. 

Analysen utgår från hypotesen att den viktigaste förändringen för patienterna 

är ökad aktivitet och delaktighet. För att studera om livskvalitetsinstrumenten 

har förmåga att mäta förändring av livskvalitet relaterat till 

denna förändring har Spearman’s rank order korrelation använts för att 

studera relationen mellan förändringen i livskvalitetsvärde mätt med de 

olika livskvalitetsinstrumenten och förändring i aktivitet och delaktighet 

(WHODAS 2.0, total score), samt mellan förändring av livskvalitet och 

nytta av hjälpmedelsinsatser (IPPA, total score). 

Tidsplan projektets genomförande 

Inklusion av forskningspersoner planerades ske konsekutivt under cirka 

10 månader med start omkring 2011-06-01. Inklusionen har tagit längre 

tid än planerat och uppföljningen pågår fortfarande. De sista uppföljningarna 

planeras till våren 2013. 

Resultatet planeras att bli publicerad i vetenskaplig tidskrift. 

23

24 

Resultat 

Kostnadseffektivitet 

Kostnad för utprovning av rullstol 

Inköpskostnaden för de eldrivna rullstolarna var i genomsnitt 27 350 kr. 

Den årliga kapitalkostnaden beräknas vara 3 145 kr (2 735 kr för avskrivning 

+ 410 kr i kalkylränta). 

Processen att få rullstolen förskriven, utprovad och få hjälp att använda 

stolen har bedömts ta 8 timmar till en kostnad av 3 800 kr. 

Underhållskostnaden för rullstolen har antagits vara 1 000 kr per år. 

Ingen regelrätt service görs utan reparationer utförs vid behov. Statistik 

över kostnader för reparationer saknas. 

Därtill finns för vissa brukare en mindre kostnad för försäkring beroende 

på hur hemförsäkringen är utformad. Den har inte tagits upp här, men 

har i flera fall tagits upp av brukarna i avsnittet ”Kostnader relaterat till 

funktionsnedsättning”. Kostnader för eldrivna rullstolar sammanfattas i 

tabell 2. 

År 1 Därpå följande år 

Förskrivning, utprovning, träning 3 800 kr – 

Kapitalkostnad eldriven rullstol 3 145 kr 3 145 kr 

Servicekostnad 1 000 kr 1 000 kr 

Totalt 7 945 kr 4 145 kr 

Tabell 2. Kostnader per deltagare för eldriven rullstol första året och 

därpå följande år. 

Kostnad för hjälpmedel innan eldriven rullstol 

I begränsad omfattning kan en eldriven rullstol ersätta andra hjälpmedel, 

dvs. kostnader för andra hjälpmedel kan minska. Vi har valt att inte beräkna 

några minskade kostnader, då minskningen på sikt är osäker och i 

en analys av denna typ bör en gynnsam effekt hellre underskattas än överskattas.

Förändring av kostnader relaterat till funktionsnedsättning 

Kostnaderna har delats upp i kostnader för resor, service och sjukvård. 

Resor består av taxi, färdtjänst och bensinkostnader om närstående kör. 

Service handlar om städhjälp, hemtjänst och matservice. Sjukvård är såväl 

mediciner som besök i sjukvården. I tabell 3 redovisas självrapporterad 

kostnad för senaste månaden innan start i studien och senaste månaden 

innan uppföljning efter 4 månader. 

Start Uppföljning Skillnad p-värde 

Resor 236 kr 67 kr -189 kr 0,04 

Service 373 kr 604 kr +231 kr 0,30 

Sjukvård 326 kr 458 kr +132 kr 0,28 

Övrigt 6 kr 15 kr +9 kr 0,32 

Totalt 961 kr 1144 kr +183 kr 0,56 

Tabell 3. Kostnader per månad relaterat till funktionsnedsättning. 

Avser månaden innan start och månaden innan uppföljning. 

För ett antal personer har eldriven rullstolen ersatt andra typer av resor, 

som färdtjänst och taxi. Kostnaderna har minskat med 74 procent mellan 

start och uppföljning och skillnaden är statistiskt signifikant. 

Utnyttjande av service är i huvudsak oförändrad. I ett fall finns en stor 

kostnad (7 000 kr på en månad – står för nästan hela ökningen av kostnader 

för service i tabellen ovan) för boendeservice och i några fall ökad 

kostnad för mat på matsal. I övrigt är kostnaden oförändrad. 

Den genomsnittliga kostnaden för sjukvård ökade från 326 kr/mån till 

458 kr/månad, dvs. en ökning med 132 kr. Fler personer hade kostnader 

för sjukvårdsbesök och mediciner vid uppföljning än vid start. Det är 

således inte högre kostnad för de som haft kostnader för sjukvård och 

medicin utan det är fler som haft kostnader. De flesta brukare har högkostnadskort 

som gäller ett år. Därefter har man kostnader till man kommit 

upp i maxbelopp. Det kan vara fler vars högkostnadskort just gått 

ut vid uppföljningen jämfört med vid start. En relativt liten skillnad i 

antal som har högkostnadskort kan ge denna förändring. 

De redovisade kostnadsförändringarna avseende service och sjukvård bedöms 

inte ha någon koppling till förskrivning av den eldrivna rullstolen. 

Däremot bedöms förändringarna i resekostnader ha en tydlig koppling 

till de eldrivna rullstolarna. I den fortsatta analysen tas endast hänsyn till 

ändrade resekostnader. 

25

26 

Förändring av närståendes tidsåtgång 

Närståendes tid för att hjälpa till med förflyttning har studerats. Den 

genomsnittliga tiden som närstående hjälpte till med förflyttning var 3,9 

timmar per vecka innan förskrivning av eldriven rullstol och vid uppföljningen 

0,8 timmar, dvs. en minskning med 3,1 timmar eller 80 procent. 

Förändringen var statistiskt signifikant (p=0,02). 

Hur denna minskade tidsåtgång ska värderas finns ingen konsensus om 

i litteraturen. Att närståendes insats har ett värde finns konsensus om, 

men inte med vilken metod den ska värderas. Förespråkare finns för att 

den ska värderas med alternativkostnaden för de närstående, dvs. värdet 

av det man hade gjort i stället för att hjälpa till med transport. Om det 

hade varit något improduktivt utan väsentligt inslag av enjoyment eller 

andra värden betraktas tidkostnaden som 0. Andra förespråkare anser 

att insatsen ska värderas med marknadspriser, dvs. vad det kostat om 

tjänsten hade köpts på en fri marknad. I så fall innebär det en kostnad 

på 187 kr per timme (medellön för personlig assistent + sociala avgifter). 

I samband med transportinvesteringar görs vanligtvis samhällsekono- 

miska analyser där vinster i restid är ett av de viktiga värdena. I en rapport 

från 2009 (SIKA 2009) värderas besparing i tid för privata kortare 

resor med 51 kr/timme, privata långväga resor med 102 kr/timme och 

resor i arbetet med 275 kr/timme (2006 års penningvärde). Beloppen är 

baserade på en omfattande tidsvärderingsstudie. 

Hade tidsbesparingar skett inom ett företags arbete hade förskrivning 

av eldriven rullstol setts som en rationalisering där manuell arbetskraft 

ersatts med en elektrisk motor. Företaget hade troligen enkelt kunnat 

”räkna hem” investeringen där en förhållandevis liten investering ersatt 

arbetstid. Investeringen skulle i detta fall vara intjänad på 1-2 år. 

I den här analysen blir valet av värderingsprincip i stor utsträckning avgörande 

för insatsens kostnadseffektivitet. Vi bedömer att värderingsprincipen 

är central för denna analys. Värdering av närståendes tid diskuteras 

utförligt av Davidson och Levin [29].

Förändring av livskvalitet 

I tabell 4 visas livskvalitetsvärden och resultat för de fyra olika livskvalitetsinstrumenten. 

Livskvalitet 

vid start 

Livskvalitet 

vid uppföljning 

Förändring 

av livskvalitet 

EQ-5D 0,479 0,523 +0,044 

(-0,031 – 0,120) 

EQ-VAS 0,560 0,542 0,018 

(-0,085 – 0,048) 

HUI3 0,415 0,373 -0,042 

(-0,105 – 0,020) 

SF-6D 0,570 0,580 +0,010 

(-0,011 – 0,031) 

Tabell 4. Livskvalitet vid start och uppföljning mätt med EQ-5D, EQ-VAS, 

HU13 och SF-6D. 

Ingen statistiskt säkerställd förändring har kunnat påvisas. De olika instrumenten 

visar inte någon entydig riktning. 

p-värde 

0,24 

0,58 

0,18 

0,35 

När varje enskild fråga studeras kan följande noteras. I EQ-5D finns en 

tendens till förbättring avseende aktivitet (p=0,32) och smärta (p=0,26). 

Samtidigt fanns en säkerställd försämring avseende oro/nedstämdhet 

(p=0,02). För HUI3:s frågor kan noteras att hörseln tenderar att försämras 

(p=0,06) liksom känslor (glad/missnöjd) (p=0,30). Samtidigt tenderar 

smärta att minska (p=0,26). Som helhet finns en tendens till försämrad 

funktionsförmåga. Avseende SF-6D kan jämförelse med resultatet för 

SF-36 göras (som redovisas i rapporten från samma projekt – Värdet av 

en eldriven rullstol – fokus på äldre användare och anhöriga). I den visas 

en signifikant förbättring i fysisk rollfunktion (p=0,02) och i social funktion 

(p=0,04). Samtidigt fanns tendenser till försämring av allmän hälsa, 

vitalitet, emotionell rollfunktion och i psykisk hälsa. 

Det går inte att dra någon säker slutsats om vunnen livskvalitet baserat 

på resultaten visade med de fyra instrumenten. Det tycks dock ha skett 

förändringar i livskvalitet inom gruppen under de 4 månaderna med 

eldriven rullstol. Den eldrivna rullstolen ska kompensera för brister 

i fysisk funktion, men frågorna i instrumenten är ställda så att någon förändring 

i fysisk funktion inte fångats, EQ-5D (p=1,00), HUI3 (p=0,68) 

och SF-36 (p=0,97). 

27

28 

Under de 4 månaderna med eldriven rullstol har fysisk rollfunktion och 

social funktion förbättrats. Möjligen har också smärta minskat. Det är 

rimligt att anta att dessa förbättringar kan relateras till utnyttjande av de 

eldrivna rullstolarna. Samtidigt har den psykiska hälsan försämrats. För 

övriga variabler finns inga belagda skillnader, men den redovisade riktningen 

är nästan uteslutande mot försämring. Det är inte rimligt att anta 

att utnyttjande av eldrivna rullstolar kan ha påverkat den psykiska hälsan 

negativt. Mer sannolikt har hälsan försämrats i gruppen under studietidens 

4 månader. 

I en grupp med äldre personer med omfattande sjuklighet och besvär 

tycks det som att 4 månader kan innebära en signifikant försämring av 

hälsan. För EQ-5D och SF-6D går det att tydliggöra delar av denna inverkan 

på resultatet. När data från start behölls vid uppföljningen avseende 

rörlighet och oro/nedstämdhet ökade det genomsnittliga livskvalitetsvärdet 

från 0,523 till 0,536 (EQ-5D). Det var dock fortfarande inte någon 

signifikant skillnad mot start (p=0,13). Motsvarande justering gjordes 

för SF-6D och då behölls data från start för allt utom fysisk rollfunktion, 

social funktion och smärta. Då ökade livskvalitets-värdet marginellt från 

0,580 till 0,583 med p-värde 0,19 för skillnad mellan start och uppföljning. 

Motsvarande justeringar var inte möjliga att göra för HUI3 (ingen 

fråga bedöms vara relaterad till förskrivning av eldriven rullstol) och EQ 

VAS (bara en fråga). Se tabell 5: 

Qol 

vid start 

Qol vid 

uppföljning 

Förändring 

av Qol 

EQ-5D 0,479 0,536 +0,057 

(-0,017 – 0,132) 

SF-6D 0,570 0,580 +0,013 

(-0,007 – 0,032) 

p-värde 

Tabell 5. Livskvalitet och förändring av livskvalitetsvärden när de dimensioner 

av livskvalitet som bedömts inte påverkas av förskrivning av eldriven rullstol 

har hållits konstanta från start. 

0,13 

0,19 

Sammanfattningsvis tycks det som att användning av en eldriven rullstol 

har påverkat livskvaliteten positivt. Baserat på EQ-5D bör förändringen 

av livskvalitetsvärdet vara mellan -0,02 och +0,13 och baserat på SF-6D 

mellan 0 och +0,03. 

Livskvaliteten när den mättes med HUI3 visade störst sannolikhet för 

negativ utveckling. En troligen bidragande orsak är att inga frågor finns 

om vardagslivet eller sociala dimensioner.

Ökad delaktighet och aktivitet samt upplevd nytta är två positiva resultat 

mätt med IPPA och WHODAS 2.0. I tabell 6 redovisas hur de korrelerar 

till förändrad livskvalitet. En förbättring mätt med IPPA och WHODAS 

2.0 redovisas som en minskning, medan en förbättring i livskvalitet redovisas 

som en ökning. En positiv korrelation har därför ett minustecken 

framför r-värdet. r = -1,00 skulle innebära fullständig korrelation. Någon 

korrelation annat än slumpmässig kan inte ses. 

IPPA r = 0,170 

p=0,34 

WHODAS 2.0 r = 0,000 

p=1,00 

EQ-5D EQ-VAS HUI3 SF-6D 

r = -0,190 

p=0,28 

r = -0,064 

p=0,76 

r = 0,068 

p=0,71 

r = -0,088 

p=0,67 

r = 0,100 

p=0,58 

r = -0,244 

p=0,23 

Tabell 6. Korrelation mellan förändring i livskvalitet och upplevd nytta (IPPA, 

total score) och aktivitet och delaktighet (WHODAS 2.0, total score). 


Kostnaden för förskrivning av eldriven rullstolen var 7 945 kr det första 

året och därefter 4 145 kr per år. Det finns 3 vinster med eldriven rullstolen, 

se tabell 7: 

• Vinster i livskvalitet 

• Minskad kostnad för transporter 

• Minskad tidsåtgång för närstående 

År 1 År därefter 

3 års 

användning 

5 års 

användning 

Kostnad 7 945 kr 4 145 kr 16 235 kr 24 525 kr 

Livskvalitet 0,00 - 0,06 

QALY 

0,00-0,06 

QALY 

0,00-0,18 

QALY 

0,00 – 0,30 

QALY 

Reskostnad -2 268 kr -2 268 kr -6 804 kr -11 340 kr 

Närståendetid -161 tim - 161 tim -483 tim -805 tim 

Tabell 7. Kostnader och intäkter för användning av eldriven rullstol vid 

3 och 5 års användning. 

Vid analys av kostnadseffektivitet har vi tre aspekter med stor osäkerhet: 

Hur länge rullstolen kommer att användas, hur stor livskvalitetsvinsten är 

och hur minskad tidsanvändning för närstående ska värderas. 

29

30 

Vi har valt att beräkna kostnadseffektivitet för olika alternativ enligt följande: 

• Den genomsnittliga användningstiden har antagits vara 3 alter- 

nativt 5 år. 

• Vinsten i livskvalitet har baserats på ingen vinst, 0,013 förbätt- 

ring (medelvärde för justerad SF-6D) och 0,057 (medelvärde 

för justerad EQ-5D). 

• Värdet av närståendetid har antagits vara 0 kr/tim alternativt 

56 kr/tim (SIKAs rekommendation för korta resor uppräknat 

till 2012 års penningvärde med hjälp av SCB:s konsument- 

prisindex). 

Resultatet kan sammanfattas i fyra grupper: 


görs att livskvalitet inte har påverkats = ej kostnadseffektivt. 


mendation) och antagande görs att livskvalitet inte har 

påverkats = kostnadseffektivt (leder till nettobesparingar och 

är kostnadseffektivt oberoende av livskvalitet). 


görs att livskvalitet har påverkats = kostnadseffektivt (accep- 

tabel kostnad per vunnet QALY). 


mendation) och antagande görs att livskvalitet har påverkats 

= kostnadseffektivt (leder till nettobesparing och vunna QALYs). 

Tidsperspektivet (3 eller 5 år) är mindre viktigt för kostnadseffektiviteten. 

Fördubblad kostnad för förskrivning och service har ingen inverkan på 

dessa slutsatser. Se tabell 8: 

Kostnad/QALY 3 år 5 år 

Närståendetimme 

= 0 kr 


= 56 kr 


= 0 kr 


= 56 kr 

Inga QALYs 9 431 kr -17 617 kr 13 185 kr -31 895 kr 

SF-6D (0,013/år) 242 000 kr / 

QALY 

EQ-5D (0,057/år) 55 000 kr / 

QALY 

-17 617 kr + 

0,039 QALY 

-17 617 kr + 

0,171 QALY 

203 000 kr / 

QALY 

46 300 kr / 

QALY 

-31 895 kr + 

0,065 QALY 

-31 895 kr + 

0,285 QALY 

Tabell 8. Kostnadseffektivitet vid olika scenarier för tidsperiod, vunna QALYs 

och värdet av närståendes tid.

Diskussion 

Sammanfattande resultat 

Vår bedömning är att förskrivning av en eldriven rullstol till äldre personer 

med bestående funktionsnedsättning som medför betydande förflyttningssvårigheter 

är kostnadseffektiv. I denna begränsade studie går det 

dock inte att belägga det med säkerhet. Bedömningen bygger på följande: 

• Förbättrad livskvalitet (SF-36). Studiens begränsade omfatt- 

ning, men framför allt de hälsoekonomiska livskvalitets- 

instrumentens dåliga anpassning till den aktuella gruppen, 

har gjort att vinster i QALYs inte är signifikanta. 

• Signifikant minskade kostnader för resor. 

• Signifikant minskad tid för service från närstående. Det är 

oklart hur denna tidsbesparing ska värderas; allt från 0 kr 

till 187 kr per timme rekommenderas i litteraturen. Intervjuer 

med närstående bekräftar att effekterna av eldrivna rullstolen 

är värdefull för dem. 

De använda livskvalitetsinstrumenten bedöms genomgående ha dålig förmåga 

att mäta de vinster som ett hjälpmedel innebär. Två av dem fångar 

sociala vinster, men ingen fångar den kompensation i funktionsförmåga 

som den eldrivna rullstolen medför. 


Det finns en osäkerhet i analysen, men den kostnadseffektivitet som redovisas 

tyder på att vad det gäller kostnadseffektivitet så bör förskrivning av 

eldrivna rullstolar för denna grupp vara en ”klinisk standard”. Människovärdesprincipen 

är mycket tydlig på att personer i denna grupp ska prioriteras 

lika högt som andra grupper i samhället. Behovs- och solidaritetsprincipen 

betonar att de med låg livskvalitet ska prioriteras före de med 

hög. I våra livskvalitetsmätningar ser vi att det är en grupp med genomgående 

låg livskvalitet. Även vad gäller behov bör gruppen prioriteras. 

Av etiska skäl är det svårt att genomföra en randomiserad kontrollerad 

studie. Det skulle förutsätta att vissa forskningspersoner inte får (eller får 

vänta extra länge) en insats som är en standard. Fyra månaders studietid 

är kort och generellt sett borde inte mycket hända med deltagarna i studien 

som inte har med den eldrivna rullstolen att göra. Om så var fallet 

31

32 

skulle en okontrollerad studie fungera och vara representativ. Den aktuella 

gruppen var äldre personer (medelålder 79 år) med många gånger dålig 

hälsa förutom funktionsnedsättningen. Då kan mycket hända på 4 månader 

som påverkar resultatet. Inte minst bekräftas det av att 5 personer avled 

under studien (exkluderade). Det innebär att livskvalitetsmätningarna 

påverkas av hälsoförändringarna. För att kompensera för det har vi valt 

att justera för det där så är möjligt (EQ-5D och SF-6D) genom att behålla 

startvärden för livskvalitetsaspekter som inte förväntas påverkas (i varje 

fall negativt) av en eldriven rullstol. Främst gäller det oro/nedstämdhet 

och motsvarande. 

Vi bedömer att denna metod är motiverad och bör inte leda till att resultatet 

överskattas. För att det ska leda till överskattning av resultatet ska 

den eldrivna rullstolen ha en negativ inverkan på fysisk och psykisk hälsa. 

Såväl HUI3 som EQ VAS har fokus på hälsa och funktionsförmåga och 

har inte frågeställningar som tar hänsyn till de effekter som den eldrivna 

rullstolen har. 

Resultatet i denna studie kan jämföras med två svenska studier. I en studie 

från Handikappförbunden 2010 [30] fann man i gruppen som fått hjälpmedel 

för förflyttning (bl. a. eldriven rullstol) en ej signifikant livskvali- 

tetsförbättring med 0,02. Gruppen hade inget ålderskrav, men medelåldern 

var 71 år. En eldriven rullstol beräknades kosta i genomsnitt 52 530 kr 

och utprovningen kostade 4 590 kr (4 besök för utprovning och 2 besök 

för träning). Kostnaden för underhåll beaktades inte. Användningstiden 

(livslängden för rullstolen) beräknades vara 9 år. Det gav en kostnad med 

317 000 kr per vunnet QALY. 

I en studie gjord av Kerstin Samuelsson [10] följdes 24 brukare av eldriven 

rullstol. De var i genomsnitt 67 år. Brukarna rapporterade vinster i aktivitet 

som att klara inköp, vara socialt aktiv och ha en aktiv fritid. Även värden 

som självständighet, självkänsla och trygghet förbättrades. Däremot 

syntes ingen förbättring i livskvalitet mätt med EQ VAS. 

Den eldrivna rullstolen ledde till minskat behov av hemtjänst/personlig 

assistent med 7,5 timme per vecka. Det innebar att god kostnadseffektivitet 

kunde rapporteras med 5-6 gånger så stor besparing som kostnad. 

Det framgick inte i studien vilka kriterier för funktionsnedsättning och 

behov av stöd som tillämpades. Uppenbart hade dessa brukare betydligt 

mer stöd från samhället än gruppen brukare som beskrivs i innevarande 

rapport. 

Dessa två studier stärker resultatet i vår studie.

Hälsoekonomisk analysmetod 

Det finns två huvudsakliga svårigheter vid analys av hjälpmedel. 

1. Livskvalitetsinstrumenten har frågor kring fysisk funktionsförmåga 

som är värderade av en allmän befolkning med en viss (okänd) förutsättning. 

När förutsättningen förändras, som när ett hjälpmedel kompenserar, 

har inte instrumenten förmåga att fånga värdet av det. Den sociala dimensionen 

av hjälpmedlet fångas i någon grad i EQ-5D och SF-6D, men inte 

funktionsnedsättningen i sig. Den som förskrivits ett hjälpmedel och blir 

fantastiskt duktig på att förflytta sig tack vare hjälpmedel kommer enligt 

EQ-5D, SF-6D och HUI3 ha oförändrat låg livskvalitet relaterat till oförmåga 

att gå/motsvarande. 

Frågorna i instrumenten och svarens värdering tar ofta inte hänsyn till att 

hjälpmedel kan kompensera för funktionsnedsättningen. Ett exempel är 

mätning av fysisk funktion som i EQ-5D görs genom en fråga som berör 

gångförmåga, med svarsalternativ ”går utan svårigheter”, ”går med viss 

svårighet” och ”är sängliggande”. Svarsalternativen är värderade till 1,00, 

0,85 och 0,41 på en skala mellan 0 och 1. Skulle dessa nedsättningar i 

funktionsförmåga på ett bra sätt kunna kompenseras med ett hjälpmedel 

blir livskvalitetsnedsättningen inte lika stor som annars hade varit fallet. 

Detta framhäver också ett problem vid just utvärdering av förskrivning 

av hjälpmedel. Har livskvalitetsinstrumenten förmåga att mäta de förbättringar 

som hjälpmedlet ger? I vårt exempel ovan skulle i varje fall på 

denna fråga ingen förändring ske, men självklart innebär att kunna röra 

sig fritt med hjälp av en eldriven rullstol en väsentlig skillnad i livskvalitet 

jämfört med att vara sängliggande eller i varje fall inte ha möjlighet att 

förflytta sig utanför bostaden. En person som inte kan gå har enligt 

EQ-5D:s värderingar aldrig högre livskvalitet än 0,41. För SF-6D och 

HUI3 är det likartat. Det spelar ingen roll hur väl ett hjälpmedel kompenserar, 

det blir ingen skillnad i uppmätt livskvalitet. Detta är den grund- 

läggande problematiken med att använda livskvalitetsinstrument i sammanhang 

som detta. Hade frågeställningarna gällt förmåga till förflyttning 

i stället för förmåga att gå hade resultaten förmodligen sett annorlunda 

ut. 

Problemet med att livskvalitetsinstrumenten inte alltid fångar värdet av 

ett hjälpmedel har belysts i en svensk studie [31]. I den studerades livs- 

kvalitetsförändringen av rollatorer och hörapparater med EQ-5D och 

HUI3. Livskvalitetsförbättringen av rollator var dubbelt så stor (0,08 

och 0,04) mätt med EQ-5D som med HUI3. Det förklaras av att EQ-5D 

har en fråga som stämmer väl överens med användande av rollator, 

dvs. gångförmåga. Däremot när det gäller hörapparat så har HUI3 fråge- 

33

34 

ställning som passar väl medan EQ-5D saknar fråga som belyser effekten. 

Mätt med HUI3 gav hörapparat en stor livskvalitetsförbättring (0,19) 

medan EQ-5D redovisade 0,02. 

Det är uppenbart att om ett standardinstrument för mätning av livskvalitet 

ska användas så måste en frågeställning finnas som helt fångar livskvalitetsförändringen 

av användning av hjälpmedlet. Ett säkrare resultat 

fås om någon av de grundläggande metoderna för värdering av livskvalitet 

används som time trade-off eller standard gamble. Det är dock väsentligt 

mer tidskrävande. 

Det finns ingen korrelation mellan upplevd nytta (IPPA) samt ökad aktivitet/delaktighet 

(WHODAS 2.0) och ökad livskvalitet mätt med instrumenten 

eller upplevd ökad nytta och ökad livskvalitet. Således har livskvalitetsinstrumenten 

inte lyckats fånga dessa värden, eller i varje fall har 

de inte haft den betydelse så att de ger utslag i livskvalitetsmätningar. 

2. En eldriven rullstol medför att fler moment i vardagen kan klaras utan 

hjälp av andra. För den grupp som inkluderats i denna studie avser tidsvinsten 

främst närstående, men i studien av Samuelsson [10] berördes 

hemtjänst/personlig assistent i stor utsträckning. Avgörande för hur god 

kostnadseffektivitet som uppnås är hur tidsbesparingen som avser andra 

än brukaren värderas. När tjänster köps är det accepterat att värdera 

tiden med marknadspriser. Som i studien av Samuelsson där cirka hälften 

var under pensionsålder och troligen i mindre utsträckning hade närstående 

som kunde hjälpa till att klara vardagen. När det gäller tidsbesparingar 

för närstående så är principerna för värdering av tiden oklar. Skulle 

man inte vilja värdera närståendes tid hamnar man i konflikt med etiska 

principer som rättvisa och samma rätt att få hjälp. Skulle vi kunna gå med 

på att hjälpmedel bara förskrivs till de som saknar närstående som kan 

hjälpa dem? 

Avgörande för hur tiden ska värderas är de närståendes upplevelse av 

tiden och andra faktorer (exempelvis bundenhet) [29]. Rimligt är att olika 

samhällssektorer och olika typer av insatser bedöms på ett likvärdigt sätt 

när det gäller grunder för hur obetald tid ska värderas. Samhället kan inte 

investera i transporter baserat på underlag som tar hänsyn till tidsvinster 

och samtidigt i andra sammanhang anse att tidsvinster inte har något 

värde.

Referenser 

1. Blomquist, U. and D. Jacobson, Förskrivningsprocessen, fritt val 

av hjälpmedel, egenansvar – tre olika vägar till hjälpmedel. 2011: 

Stockholm. 

2. Statens offentliga utredningar, Hjälpmedel – ökad delaktighet och 

valfrihet. Betänkande av utredningen om fritt val av hjälpmedel. 

2011: Stockholm. 

3. Cook, A. and S. Hussey, Assistive technologies: principle and practice. 

Vol. 2 ed. 2002, St. Louis: Mosby, Inc. 

4. Jutai, J., Quality of life impact of assistive technology. Rehabilitation 

Engineering, 1999. 14: p. 135-141. 

5. Hjälpmedelsinstitutet, Statistik från hjälpmedelscentraler 2002. 2004: 

Hjälpmedelsinstitutet. 

6. Salminen, A.L., et al., Mobility devices to promote activity and participation: 

a systematic review. Journal of Rehabilitation Medicine, 

2009. 41(9): p. 697-706. 

7. Pettersson, I., G. Ahlström, and K. Törnquist, The value of an outdoor 

powered wheelchair with regard to the quality of life of persons with 

stroke: a follow-up study. Ass Technol, 2007. 19: p. 145-153. 

8. Pettersson, I., K. Törnquist, and G. Ahlström, The effect of an outdoor 

powered wheelchair on activity and participation in users with stroke. 

Ass Technol, 2006. 1: p. 235-243. 

9. Greer, N., M. Brasure, and T.J. Wilt, Wheeled mobility (wheelchair) 

service delivery: scope of the evidence. Ann Intern Med, 2012. 156: 

p. 141-146. 

10. Samuelsson, K., Elektriskt driven rullstol – nytta, kostnader och 

erfarenheter av förskrivningsprocessen. Hjälpmedelsinstitutet. 2012: 

Stockholm. 

11. Drummond, M.F., M.J. Schulper, and G.W. Torrance, Methods for 

the Economic Evaluation of Health Care Programmes. Third Edition 

ed. 2005, Oxford: Oxford University Press. 

12. The Dental and Pharmaceutical Benefits Agency, Läkemedelsförmånsnämndens 

allmänna råd om ekonomiska utvärderingar (The Dental 

and Pharmaceutical Benefits Agency’s general guidelines of economic 

evaluations). 2003, The Dental and Pharmaceutical Benefits Agency: 

Stockholm. 

35

36 

13. SBU, Hälsoekonomi, kapitel 11, in Utvärdering av metoder i hälso- 

och sjukvården – En handbok. 2011, SBU: Stockholm. 

14. Ferraz-Nunes, J., I. Karlberg, and G. Bergström, Hälsoekonomi – 

begrepp och tillämpningar. 2007, Lund: Studentliteratur AB. 

15. Statens folkhälsoinstitut, Hälsoekonomi och folkhälsoarbete – introduktion 

och debatt. 2003, Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 

16. Statens folkhälsoinstitut, Folkhälsoekonomi i praktiken. 2011, 

Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 

17. Tan-Torres Edejer, T., et al., WHO Guide to Cost-effectiveness 

Analysis. 2003, World Health Organisation: Geneva. 

18. Swedish Government, Vårdens svåra val (Health care’s difficult choice) 

1995: Stockholm. 

19. Socialdepartementet, Prioriteringar i vården (Priorities in health care). 

2001, Socialdepartementet: Stockholm. 

20. Hälso- och sjukvårdslagen. 1982. 

21. Wessels, R., et al., IPPA, a user centred approach to assess effectiveness 

of assistive technology provision. Technology & Disability, 2000. 

13: p. 105-115. 

22. Wessels, R., et al., IPPA: Individually Prioritised Problem Assessment. 

Technology and Disability, 2002. 14(3): p. 141-5. 

23. WHO. WHO disability Assessment Schedule 2.0 (WHODAS 2). 

2011 [cited 2011 17 Mars]; Available from: http://www.who.int/ 

classifications/icf/whodasii/en/index.html. 

24. EuroQol Group, EuroQol: a new facility for the measurement of 

health-related quality of life. Health Pol, 1990. 16: p. 199-208. 

25. Dolan, P., et al., A social tariff for EuroQol: results from a UK 

general population survey, in Discussion Paper No. 138. 1995, Centre 

for Health Economics, University of York: York. p. 1-24. 

26. Braizer, J., J. Roberts, and M. Deverill, The estimation of a preferencebased 

measure of health from the SF-36. J Health Econ, 2002. 

21: p. 271-92. 

27. Kharroubi, S., J. Braizer, and A. O´Hagan, Modelling covariates for 

the SF-6D standard gamble health state preference data using nonparametric 

Bayesian method. Soc Sci Med, 2007. 64: p. 1242-1252. 

28. Horsman, J., et al., The Health Utility index (HUI): concepts, 

measurement properties and applications. Health and Quality of Life 

Outcomes, 2003. 1: p. 54.

29. Davidson, T. and L.-Å. Levin, Närståendes konsekvenser – Hur kan 

de inkluderas i den hälsoekonomiska analysen? 2008: Linköping. 

30. Lund, C., Kostnader och effekter vid hjälpmedelsförskrivning. 2010, 

Handikappförbunden: Stockholm. 

31. Persson, J. and M. Husberg, Can we rely on QALYs for assistive 

technologies? Technology and Disability, 2012. 24: p. 93-100. 

37

Hjälpmedelsinstitutet – ett nationellt kunskapscentrum 

Vår kunskap bidrar till ett bättre samhälle för människor med funktions- 

nedsättning. Våra ägare är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. 

Box 2047 

174 02 Sundbyberg 

Tfn 08-620 17 00 

Texttfn 08-759 66 30 

registrator@hi.se 

www.hi.se 

Artikelnummer 

13321-pdf

Värdet av en eldriven rullstol - Hjälpmedelsinstitutet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?