Värdet av en eldriven rullstol - Hjälpmedelsinstitutet

More documents

Recommendations

Info

10 Bakgrund Äldre personer med funktionsnedsättning och eldrivna rullstolar I dag har äldre personer tillgång till ett stort utbud av hjälpmedel som kan bidra till ett fortsatt aktivt liv. Generellt syftar hjälpmedel till att en person själv eller med hjälp av andra ska kunna tillgodose grundläggande personliga behov som att klä sig och sköta sin hygien, delta i fritidsaktiviteter och fungera i hemmet och närmiljön. Hjälpmedel kan kompensera för skillnaden mellan en persons kapacitet och omgivningens krav [1, 2] och öka livskvaliteten [3, 4]. Förskrivning av eldrivna rullstolar har ökat under de senaste årtiondena. År 2002 var prevalensen 226 eldrivna rullstolar per 100 000 innevånare i Sverige [5]. I takt med att andelen äldre i samhället ökar och att äldre idag är mer aktiva än tidigare så torde förskrivning av eldrivna rullstolar till äldre öka. Det är hjälpmedel som i relation till andra hjälpmedel är relativt dyra och med stor tidsåtgång för förskrivning och initialt stöd i användandet. I den här studien var de eldrivna rullstolarna trehjuliga scooters av klass B och C, med ett inköpspris mellan 17 000 kr och 44 000 kr. För en person med rörelsehinder kan ett hjälpmedel som en eldriven rullstol betyda skillnaden mellan ett aktivt och passivt liv. Antalet studier som studerat effekten är dock få. I en systematisk litteraturstudie om förflyttningshjälpmedel granskades studier med fokus på personernas aktivitet och delaktighet i vardagen [6]. Slutsatsen var att förflyttningshjälpmedel förbättrade detta. Dock berörde endast tre av studierna betydelsen av en eldriven rullstol för aktivitet och delaktighet i vardagen. Vid ett tidigare projekt har användning av eldrivna rullstolar för personer med stroke utvärderats [7, 8]. Personerna i undersökningsgruppen var mellan 43-85 år och resultatet visade bland annat att av 118 nämnda problem innan förskrivning av eldriven rullstol så avhjälptes 101. Troligtvis kan användning av eldriven rullstol även påverka aktivitet och delaktighet hos personer äldre än 65 år, men inga studier belyser ännu detta. Vilken påverkan eldrivna rullstolar kan ha på äldres livskvalitet är studerat i begränsad omfattning. En studie visar höjd livskvalitet för patienter med stroke [7]. Så vitt vi vet har ingen hälsoekonomisk analys genomförts bland äldre med bestående funktionsnedsättning och förskrivning av eldriven rullstol.
I en litteraturöversikt om evidens för att förskriva rullstolar (manuella och eldrivna) hade inte någon hälsoekonomisk analys hittats [9]. Hjälpmedelsinstitutet har nyligen (oktober 2012) gett ut en rapport om nytta och kostnader med eldriven rullstol [10]. Hälsoekonomisk analysmetod Ekonomiska analyser av hjälpmedel ska utgå från samma principer som andra insatser som syftar till att förbättra hälsa och livskvalitet relaterat till hälsa. Här följer en presentation av grundprinciperna vid hälsoekonomiska analyser. Vanligtvis skiljer man på fyra typer av ekonomiska utvärderingar [11]: kostnadsminimeringsanalys kostnadseffektanalys kostnadsnyttoanalys kostnadsintäktsanalys Alla fyra typerna beräknar kostnaderna på samma sätt; det som skiljer är hur hälsoeffekterna mäts och värderas. En kostnadsminimeringsanalys förutsätter identiska hälsoeffekter. När denna förutsättning är uppfylld är insatsen med lägst kostnad den mest kostnadseffektiva. Oftast är dock hälsoeffekterna olika varför denna metod är ovanlig. I stället kan kostnadseffektanalys användas där hälsoeffekterna redovisas i ett endimensionellt effektmått, t.ex. antalet som ändrat levnadsvana, antalet överlevande eller antalet vunna levnadsår. Resultatet redovisas som en kvot, t.ex. kostnad per vunnet levnadsår eller kostnad per patient som slutat röka. Studier med olika effektmått är svåra att jämföra med varandra. Kostnadseffektivitet uttryckt i mått som kostnad per patient som slutat röka eller blivit botad ger inte beslutsfattare bästa information om insatsen är värd att införa eller inte. I en kostnadsnyttoanalys vägs hälsoeffekterna i form av levnadsår och livskvalitet ihop i ett mått. Det mest använda måttet är kvalitetsjusterade levnadsår – QALYs (Quality Adjusted Life Years). Måttet tar hänsyn till förändring av antal levnadsår, men också till förändring i livskvalitet. Ett år med full livskvalitet (ofta definierat som fri från sjukdom och besvär) representerar 1 QALY. Livskvalitet mäts på en skala mellan 0 och 1. Om en insats (exempelvis ett hjälpmedel) höjer livskvaliteten från 0,6 till 0,7 i fem års tid blir den sammanlagda vinsten 0,5 QALY (5 x 0,1). 11
Page 1 and 2: Värdet av en eldriven rullstol - h
Page 3: Värdet av en eldriven rullstol - h
Page 6 and 7: 6 Innehåll Förord ...............
Page 8 and 9: 8 • Om närståendes tid inte ans
Page 12 and 13: 12 I en kostnadsintäktsanalys, slu
Page 14 and 15: 14 Ett antagande i den här analyse
Page 16 and 17: 16 och hälsoekonomiska analyser. N
Page 18 and 19: 18 händelser inträffa och det fin
Page 20 and 21: 20 men därför kan de också missa
Page 22 and 23: 22 som livskvalitetsinstrument har
Page 24 and 25: 24 Resultat Kostnadseffektivitet Ko
Page 26 and 27: 26 Förändring av närståendes ti
Page 28 and 29: 28 Under de 4 månaderna med eldriv
Page 30 and 31: 30 Vi har valt att beräkna kostnad
Page 32 and 33: 32 skulle en okontrollerad studie f
Page 34 and 35: 34 ställning som passar väl medan
Page 36 and 37: 36 13. SBU, Hälsoekonomi, kapitel
Page 38: Hjälpmedelsinstitutet - ett nation

Värdet av en eldriven rullstol - Hjälpmedelsinstitutet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?