Värdet av en eldriven rullstol - Hjälpmedelsinstitutet

22
som livskvalitetsinstrument har producerats av personer med ekonomiska
intressen i HUI.
Andra mätningar
För att fånga förändringar i nytta, aktivitet och delaktighet har vi använt
följande två instrument.
IPPA har utvecklats och rekommenderas för att mäta individens nytta av
hjälpmedelsinsatser [21, 22]. IPPA mäter effekten av hjälpmedlet för problem
som av individen bedöms som viktiga. Vid första mättillfället identifierade
personen sina problem och skattade dess betydelse och svårigheten
att utföra aktivitet som var relaterat till problemet. Vid andra tillfället
skattades svårigheten att utföra de aktiviteter som identifierats vid första
tillfället.
WHODAS 2.0 [23] består av 36 frågor som mäter aktivitet och delaktighet
och skattas på en skala från Ingen svårighet till Extrem/Kan ej göra
det.
Båda instrumenten innehåller sammanslagna värden för alla frågor. Dessa
har använts i analysen.
Hälsoekonomisk analys
I analysen av användning av eldriven rullstol är jämförelsen med att eldriven
rullstol inte används, dvs. läget innan den eldrivna rullstolen förskrevs.
Situationen innan varierar från individ till individ. Det kan handla
om manuellt driven rullstol, rollator eller inget hjälpmedel. De olika
delarna i analysen är kostnader för eldrivna rullstolar inklusive personalkostnader,
ändrade kostnader för resor, ändrad tidsåtgång för anhöriga
och ändrad livskvalitet.
Flera faktorer i den hälsoekonomiska analysen är förenade med osäkerhet.
Vi har för dessa valt att analysera olika scenarier.
• Det är inte givet hur länge rullstolen kommer att användas.
I första hand kommer det att handla om hur länge brukaren
har hälsa nog att använda rullstolen. Vi har räknat på i genom-
snitt 3 respektive 5 år.
• Det är oklart hur anhörigas tid ska värderas. Det finns tillämp-
ningar i andra studier som ger en spännvid mellan 0 kr och
187 kr per timme. Vi har räknat på två alternativ: 0 kr och 56 kr
per timme.