Värdet av en eldriven rullstol - Hjälpmedelsinstitutet

More documents

Recommendations

Info

14 Ett antagande i den här analysen är att förändringar av aktivitet, delaktighet och upplevd nytta bör korrelera till förändringar av livskvalitet. Baserat på det har vi studerat hur väl förändrad livskvalitet mätt med 4 olika instrument överensstämmer med dessa förändringar. Antagandet är att ju bättre de korrelerar desto bättre förmåga har livskvalitetsinstrumentet att fånga förändringar relaterat till förskrivning av hjälpmedel (eldriven rullstol). Kostnadseffektivitet och prioriteringar inom hälso- och sjukvården Den etiska plattformen Kostnadseffektivitetens betydelse vid prioritering i hälso- och sjukvården behandlades för första gången i Sverige i Prioriteringsutredningen i mitten av 90-talet [18]. Utredningen ledde fram till en proposition 1996/97:60 Prioriteringar inom hälso- och sjukvården [19]. I den sägs att människovärdesprincipen är en grundläggande etisk princip som innebär att alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av bl.a. personliga egenskaper, ålder och funktioner i samhället. En andra etisk princip är behovs- och solidaritetsprincipen som innebär att resurserna bör satsas på de områden (verksamheter och individer) där behoven är som störst. Förhållandevis mer resurser ska ges till de mest behövande, till dem med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. En tredje etisk princip är kostnadseffektivitetsprincipen som säger att det ska vara en rimlig relation mellan kostnader och effekt. Viktiga beståndsdelar i begreppet kostnadseffektivitet är kostnad för insatsen, effekter på hälsa och livskvalitet för berörda individer och förändringar i utnyttjande av sjukvård och annan samhällsservice. Prioriteringsutredningen sa att prioritering utifrån behov (egentligen sjukdomens svårighetsgrad) ska vara överordnat kostnadseffektivitet, men när Läkemedelsförmånsnämnden (numera TLV) tillkom 2002 förtydligades att kostnadseffektivitet ska vägas mot sjukdomens svårighetsgrad. Hälso- och sjukvårdslagen Principer för hur hälso- och sjukvård ska ges finns i Hälso- och sjukvårdslagen [20]. I 2§ sägs att vården ska ges på lika villkor för hela befolkningen. Det knyter an till Människovärdesprincipen och innebär att äldre
personer har samma rätt till behandling inklusive hjälpmedel som övriga befolkningen. Samma kriterier för prioritering ska gälla för hela hälso- och sjukvården och alla patientgrupper. I 2§ uttrycks det som Prioriteringsutredningen föreslog att den som har störst behov av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Landstingens ansvar är tydliggjort i 3§. Patienten ska få den valda behandlingen om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat (= kostnadseffektivitetsprincipen). Avseende hjälpmedel skall landstinget erbjuda hjälpmedel för funktionshindrade och planeringen ska ske i samverkan med den enskilde. I 28§ beskrivs kravet på kostnadseffektivitet ytterligare. Vården ska organiseras så den tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Prioriteringar inom Nationella riktlinjer och TLV:s beslut Kostnadseffektivitet uttryckt som kostnad per vunnet QALY används systematiskt av TLV vid ställningstagande till godkännande av läkemedel, samt av Socialstyrelsen vid utformning av nationella riktlinjer för hälso- och sjukvården. Riktlinjerna bygger på en sammanvägning av sjukdomens svårighetsgrad, behandlingsmetodens effekt och kostnadseffektivitet. I praktiken innebär det att prioritering i första hand görs baserat på svårighetsgrad och effekt av behandling. Skulle kostnadseffektiviteten av en insats vara mindre god görs en nedprioritering av insatsen. Om kostnadseffektiviteten är acceptabel behålls prioriteringen. Extra god kostnadseffektivitet ger ingen högre prioritering. Socialstyrelsen använder fyra intervall för att beskriva kostnadseffektiviteten (se tabell 1). Kostnad per QALY eller vunnet levnadsår jämfört med alternativ åtgärd Låg < 100 000 kr Måttlig < 500 000 kr Hög < – 1 000 000 kr Mycket hög > 1 000 000 kr Tabell I. Bedömning av kostnadseffektivitet. Det finns inga regler kopplat till dessa nivåer. En ungefärlig tolkning (dock ingen regel) är att låg kostnad alltid innebär en acceptabel kostnadseffektivitet, måttlig anses oftast som acceptabel, hög bara i undantagsfall och mycket hög att insatsen inte ska prioriteras. För att prioritering av insatser ska kunna ske på detta systematiska sätt förutsätts väl gjorda effektstudier 15
Page 1 and 2: Värdet av en eldriven rullstol - h
Page 3: Värdet av en eldriven rullstol - h
Page 6 and 7: 6 Innehåll Förord ...............
Page 8 and 9: 8 • Om närståendes tid inte ans
Page 10 and 11: 10 Bakgrund Äldre personer med fun
Page 12 and 13: 12 I en kostnadsintäktsanalys, slu
Page 16 and 17: 16 och hälsoekonomiska analyser. N
Page 18 and 19: 18 händelser inträffa och det fin
Page 20 and 21: 20 men därför kan de också missa
Page 22 and 23: 22 som livskvalitetsinstrument har
Page 24 and 25: 24 Resultat Kostnadseffektivitet Ko
Page 26 and 27: 26 Förändring av närståendes ti
Page 28 and 29: 28 Under de 4 månaderna med eldriv
Page 30 and 31: 30 Vi har valt att beräkna kostnad
Page 32 and 33: 32 skulle en okontrollerad studie f
Page 34 and 35: 34 ställning som passar väl medan
Page 36 and 37: 36 13. SBU, Hälsoekonomi, kapitel
Page 38: Hjälpmedelsinstitutet - ett nation

Värdet av en eldriven rullstol - Hjälpmedelsinstitutet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?