Värdet av en eldriven rullstol - Hjälpmedelsinstitutet
Värdet av en eldriven rullstol - Hjälpmedelsinstitutet
Värdet av en eldriven rullstol - Hjälpmedelsinstitutet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
34<br />
ställning som passar väl medan EQ-5D saknar fråga som belyser effekt<strong>en</strong>.<br />
Mätt med HUI3 g<strong>av</strong> hörapparat <strong>en</strong> stor livskvalitetsförbättring (0,19)<br />
medan EQ-5D redovisade 0,02.<br />
Det är upp<strong>en</strong>bart att om ett standardinstrum<strong>en</strong>t för mätning <strong>av</strong> livskvalitet<br />
ska användas så måste <strong>en</strong> frågeställning finnas som helt fångar livskvalitetsförändring<strong>en</strong><br />
<strong>av</strong> användning <strong>av</strong> hjälpmedlet. Ett säkrare resultat<br />
fås om någon <strong>av</strong> de grundläggande metoderna för värdering <strong>av</strong> livskvalitet<br />
används som time trade-off eller standard gamble. Det är dock väs<strong>en</strong>tligt<br />
mer tidskrävande.<br />
Det finns ing<strong>en</strong> korrelation mellan upplevd nytta (IPPA) samt ökad aktivitet/delaktighet<br />
(WHODAS 2.0) och ökad livskvalitet mätt med instrum<strong>en</strong>t<strong>en</strong><br />
eller upplevd ökad nytta och ökad livskvalitet. Således har livskvalitetsinstrum<strong>en</strong>t<strong>en</strong><br />
inte lyckats fånga dessa värd<strong>en</strong>, eller i varje fall har<br />
de inte haft d<strong>en</strong> betydelse så att de ger utslag i livskvalitetsmätningar.<br />
2. En eldriv<strong>en</strong> <strong>rullstol</strong> medför att fler mom<strong>en</strong>t i vardag<strong>en</strong> kan klaras utan<br />
hjälp <strong>av</strong> andra. För d<strong>en</strong> grupp som inkluderats i d<strong>en</strong>na studie <strong>av</strong>ser tidsvinst<strong>en</strong><br />
främst närstå<strong>en</strong>de, m<strong>en</strong> i studi<strong>en</strong> <strong>av</strong> Samuelsson [10] berördes<br />
hemtjänst/personlig assist<strong>en</strong>t i stor utsträckning. Avgörande för hur god<br />
kostnadseffektivitet som uppnås är hur tidsbesparing<strong>en</strong> som <strong>av</strong>ser andra<br />
än brukar<strong>en</strong> värderas. När tjänster köps är det accepterat att värdera<br />
tid<strong>en</strong> med marknadspriser. Som i studi<strong>en</strong> <strong>av</strong> Samuelsson där cirka hälft<strong>en</strong><br />
var under p<strong>en</strong>sionsålder och trolig<strong>en</strong> i mindre utsträckning hade närstå<strong>en</strong>de<br />
som kunde hjälpa till att klara vardag<strong>en</strong>. När det gäller tidsbesparingar<br />
för närstå<strong>en</strong>de så är principerna för värdering <strong>av</strong> tid<strong>en</strong> oklar. Skulle<br />
man inte vilja värdera närstå<strong>en</strong>des tid hamnar man i konflikt med etiska<br />
principer som rättvisa och samma rätt att få hjälp. Skulle vi kunna gå med<br />
på att hjälpmedel bara förskrivs till de som saknar närstå<strong>en</strong>de som kan<br />
hjälpa dem?<br />
Avgörande för hur tid<strong>en</strong> ska värderas är de närstå<strong>en</strong>des upplevelse <strong>av</strong><br />
tid<strong>en</strong> och andra faktorer (exempelvis bund<strong>en</strong>het) [29]. Rimligt är att olika<br />
samhällssektorer och olika typer <strong>av</strong> insatser bedöms på ett likvärdigt sätt<br />
när det gäller grunder för hur obetald tid ska värderas. Samhället kan inte<br />
investera i transporter baserat på underlag som tar hänsyn till tidsvinster<br />
och samtidigt i andra sammanhang anse att tidsvinster inte har något<br />
värde.
Change language