Värdet av en eldriven rullstol - Hjälpmedelsinstitutet

More documents

Recommendations

Info

32 skulle en okontrollerad studie fungera och vara representativ. Den aktuella gruppen var äldre personer (medelålder 79 år) med många gånger dålig hälsa förutom funktionsnedsättningen. Då kan mycket hända på 4 månader som påverkar resultatet. Inte minst bekräftas det av att 5 personer avled under studien (exkluderade). Det innebär att livskvalitetsmätningarna påverkas av hälsoförändringarna. För att kompensera för det har vi valt att justera för det där så är möjligt (EQ-5D och SF-6D) genom att behålla startvärden för livskvalitetsaspekter som inte förväntas påverkas (i varje fall negativt) av en eldriven rullstol. Främst gäller det oro/nedstämdhet och motsvarande. Vi bedömer att denna metod är motiverad och bör inte leda till att resultatet överskattas. För att det ska leda till överskattning av resultatet ska den eldrivna rullstolen ha en negativ inverkan på fysisk och psykisk hälsa. Såväl HUI3 som EQ VAS har fokus på hälsa och funktionsförmåga och har inte frågeställningar som tar hänsyn till de effekter som den eldrivna rullstolen har. Resultatet i denna studie kan jämföras med två svenska studier. I en studie från Handikappförbunden 2010 [30] fann man i gruppen som fått hjälpmedel för förflyttning (bl. a. eldriven rullstol) en ej signifikant livskvali- tetsförbättring med 0,02. Gruppen hade inget ålderskrav, men medelåldern var 71 år. En eldriven rullstol beräknades kosta i genomsnitt 52 530 kr och utprovningen kostade 4 590 kr (4 besök för utprovning och 2 besök för träning). Kostnaden för underhåll beaktades inte. Användningstiden (livslängden för rullstolen) beräknades vara 9 år. Det gav en kostnad med 317 000 kr per vunnet QALY. I en studie gjord av Kerstin Samuelsson [10] följdes 24 brukare av eldriven rullstol. De var i genomsnitt 67 år. Brukarna rapporterade vinster i aktivitet som att klara inköp, vara socialt aktiv och ha en aktiv fritid. Även värden som självständighet, självkänsla och trygghet förbättrades. Däremot syntes ingen förbättring i livskvalitet mätt med EQ VAS. Den eldrivna rullstolen ledde till minskat behov av hemtjänst/personlig assistent med 7,5 timme per vecka. Det innebar att god kostnadseffektivitet kunde rapporteras med 5-6 gånger så stor besparing som kostnad. Det framgick inte i studien vilka kriterier för funktionsnedsättning och behov av stöd som tillämpades. Uppenbart hade dessa brukare betydligt mer stöd från samhället än gruppen brukare som beskrivs i innevarande rapport. Dessa två studier stärker resultatet i vår studie.
Hälsoekonomisk analysmetod Det finns två huvudsakliga svårigheter vid analys av hjälpmedel. 1. Livskvalitetsinstrumenten har frågor kring fysisk funktionsförmåga som är värderade av en allmän befolkning med en viss (okänd) förutsättning. När förutsättningen förändras, som när ett hjälpmedel kompenserar, har inte instrumenten förmåga att fånga värdet av det. Den sociala dimensionen av hjälpmedlet fångas i någon grad i EQ-5D och SF-6D, men inte funktionsnedsättningen i sig. Den som förskrivits ett hjälpmedel och blir fantastiskt duktig på att förflytta sig tack vare hjälpmedel kommer enligt EQ-5D, SF-6D och HUI3 ha oförändrat låg livskvalitet relaterat till oförmåga att gå/motsvarande. Frågorna i instrumenten och svarens värdering tar ofta inte hänsyn till att hjälpmedel kan kompensera för funktionsnedsättningen. Ett exempel är mätning av fysisk funktion som i EQ-5D görs genom en fråga som berör gångförmåga, med svarsalternativ ”går utan svårigheter”, ”går med viss svårighet” och ”är sängliggande”. Svarsalternativen är värderade till 1,00, 0,85 och 0,41 på en skala mellan 0 och 1. Skulle dessa nedsättningar i funktionsförmåga på ett bra sätt kunna kompenseras med ett hjälpmedel blir livskvalitetsnedsättningen inte lika stor som annars hade varit fallet. Detta framhäver också ett problem vid just utvärdering av förskrivning av hjälpmedel. Har livskvalitetsinstrumenten förmåga att mäta de förbättringar som hjälpmedlet ger? I vårt exempel ovan skulle i varje fall på denna fråga ingen förändring ske, men självklart innebär att kunna röra sig fritt med hjälp av en eldriven rullstol en väsentlig skillnad i livskvalitet jämfört med att vara sängliggande eller i varje fall inte ha möjlighet att förflytta sig utanför bostaden. En person som inte kan gå har enligt EQ-5D:s värderingar aldrig högre livskvalitet än 0,41. För SF-6D och HUI3 är det likartat. Det spelar ingen roll hur väl ett hjälpmedel kompenserar, det blir ingen skillnad i uppmätt livskvalitet. Detta är den grund- läggande problematiken med att använda livskvalitetsinstrument i sammanhang som detta. Hade frågeställningarna gällt förmåga till förflyttning i stället för förmåga att gå hade resultaten förmodligen sett annorlunda ut. Problemet med att livskvalitetsinstrumenten inte alltid fångar värdet av ett hjälpmedel har belysts i en svensk studie [31]. I den studerades livs- kvalitetsförändringen av rollatorer och hörapparater med EQ-5D och HUI3. Livskvalitetsförbättringen av rollator var dubbelt så stor (0,08 och 0,04) mätt med EQ-5D som med HUI3. Det förklaras av att EQ-5D har en fråga som stämmer väl överens med användande av rollator, dvs. gångförmåga. Däremot när det gäller hörapparat så har HUI3 fråge- 33
Page 1 and 2: Värdet av en eldriven rullstol - h
Page 3: Värdet av en eldriven rullstol - h
Page 6 and 7: 6 Innehåll Förord ...............
Page 8 and 9: 8 • Om närståendes tid inte ans
Page 10 and 11: 10 Bakgrund Äldre personer med fun
Page 12 and 13: 12 I en kostnadsintäktsanalys, slu
Page 14 and 15: 14 Ett antagande i den här analyse
Page 16 and 17: 16 och hälsoekonomiska analyser. N
Page 18 and 19: 18 händelser inträffa och det fin
Page 20 and 21: 20 men därför kan de också missa
Page 22 and 23: 22 som livskvalitetsinstrument har
Page 24 and 25: 24 Resultat Kostnadseffektivitet Ko
Page 26 and 27: 26 Förändring av närståendes ti
Page 28 and 29: 28 Under de 4 månaderna med eldriv
Page 30 and 31: 30 Vi har valt att beräkna kostnad
Page 34 and 35: 34 ställning som passar väl medan
Page 36 and 37: 36 13. SBU, Hälsoekonomi, kapitel
Page 38: Hjälpmedelsinstitutet - ett nation

Värdet av en eldriven rullstol - Hjälpmedelsinstitutet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?