<strong>Skogen</strong> i nya roller, forts Skogsträden kan ge allt fler värdefulla produkter NATURMEDEL Kolesterolsänkande tillskott DRIVMEDEL Metan motorbränsle Antioxidanter Bantningsmedel Metanolbränsleceller KEMIKALIER Polymerer Biologiskt skydd mot svamp och bakterier Emulgeringsmedel Etanol fordonsbränsle NUTID FRAMTID Högabsorberande blöjor Lignin Fordonsbränsle Koldioxid Etanol Kemikalier FÖRPACKNING Foto: Ulla-Carin Ekblom SKOGSRÅVARA LÄKEMEDEL Metan Smörjande medicin Dissolvingmassa NÄRINGSKÄLLA BYGGMATERIAL Fjärrvärme El Pappersmassa Lignin Vad kan skogsägarna dra för slutsatser? Huvudslutsatsen måste bli att det är positivt att vi kommer att tillverka skogsprodukter med mycket högre värde än idag. I skogsbruket blir det inledningsvis inga stora förändringar – vi måste ju jobba med de träd som redan finns i skogen, även om genmodifiering öppnar väldigt intressanta perspektiv. Men en generell slutsats är att man i skogsbruket måste bli mycket bättre på att kvalitetssortera virket redan i skogen. Vissa delar av trädet och vissa virkeskvaliteter kommer ju att få ett särskilt högt värde. Vätskehållande medicin Cellulosaderivat Konsistensgivare LIVSMEDEL Fiskfoder Gödsel Impregnering Konsistentgivare Nanopapper s<strong>tar</strong>kare än järn Det ”nanopapper” som Lars Berglund och hans forskarkolleger på KTH och STFI tillverkat slog i juni 2008 ner som en bomb i forskarvärlden. Vetenskapstidskrifter som New Scientist och Science gav nyheten stort utrymme. Det svenska nanopapperet är okänsligt för vatten. Hållfastheten är dubbelt så hög som hos gjutjärn. Papperets nanofibrer, som är en tusendel så stora som de ursprungliga cellulosafibrerna, är lika s<strong>tar</strong>ka som kevlarfibrer, ett material som bland annat används i flygplan. Nanopapperet framställs genom att forskarna maler ned och enzymbehandlar cellulosfibrer från gran till nanopartiklar, som sedan blandas ut i en mäld och pressas samman. Processen påminner alltså om vanlig papperstillverkning, men bindningen mellan nanofibrerna blir extremt s<strong>tar</strong>k. Framtiden så som processindustriklustret Processum i Örnsköldsvik ser den. De traditionella bladen kommer att komplettas med helt nya. Det intressanta är att utvecklingen bara börjat. Den forskning som nu drar igång vid Wallenberg Wood Science Centre kommer att tillföra ytterligare produkter som vi idag bara kan ana oss till. Tre frågor till Lars Berglund Vad kan skogsindustriföretagens styrelser dra för slutsatser? Att man måste satsa betydligt hårdare på forskning och utveckling. Våra universitet och forskningsinstitut håller hög internationell klass, men frågan är om företagens egna forskningsavdelningar är tillräckligt s<strong>tar</strong>ka för en stor satsning på att utveckla radikalt nya produkter. Varför är det skogsindustrin som ska tillverka bioraffinaderiprodukterna? Varför inte kemiindustrin? Det är absolut ingen självklarhet, även om det förstås är utgångspunkten för skogsindustrins forskning. Kunskapen om fibern är emellertid central och mycket av det vi talar om kan produceras i modifierade massa- och pappersbruk. Men jag skulle definitivt vilja se mer av allianser med andra industrier. Bilindustrin och många stora koncerner som Tetra Pak och IKEA följer med stort intresse den här utvecklingen. ett litet urval av skogsprodukter: Kläder, bilkarosser och mobiltelefonskal av bioplast. Utvecklingen har bara börjat. <strong>Holmen</strong> satsar för framtiden: Uppdrag bioraff <strong>Holmen</strong> <strong>tar</strong> i dessa dagar några små men mycket viktiga steg in på helt nya marker. Kursen är ställd mot bioraffi- nering – ett område med enorma framtidsmöjligheter. Helt nya processer och helt nya produkter ger skogen en helt annan och mycket viktigare roll i det allt håll- barare samhälle som nu växer fram. AV A N D e R S T H O R é N Uppgiften är att rekrytera kompetens, bygga upp kunskap, identifiera de mest lovande spåren och så småningom ta fram beslutsunderlag för framtida bioraffinaderisatsningar. Så sammanfat<strong>tar</strong> Brynolf Alexandersson, VD för <strong>Holmen</strong> Energi, den framtidssatsning <strong>Holmen</strong> gör inom området bioraffinering. Just nu pågår rekryteringen av två nya medarbe<strong>tar</strong>e, som blir kärntruppen i den verksamheten. Rent organisatoriskt placeras de in i affärsområdet <strong>Holmen</strong> Energi, men deras arbete ska omfatta hela koncernen. – Vi kommer att börja brett och kartlägga alla tänkbara möjligheter och där<strong>efter</strong> välja ut de utvecklingsspår som bedöms vara mest intressanta, säger Brynolf Alexandersson. Det handlar alltså om att utvärdera möjligheterna inom en rad spännande forskningsfält, som biokompositer, nanoteknologi, ytkemi med mera. Men på en punkt är instruktionerna väldigt tydliga: – Uppdraget gäller att hitta affärsmöjligheter, inte att identifiera intressanta forskningsområ- den. Arbetet ska på sikt mynna ut i en kon- kret affärsplan, säger Brynolf Alexandersson. Bakgrunden till <strong>Holmen</strong>s ambitioner att utveckla nya affärsområden är att tillväxtmöjligheterna inom de traditionella områdena ser betydligt mer begränsade ut än tidigare. Samtidigt är koncernen <strong>över</strong>tygad om att klimatproblematiken leder till ökad <strong>efter</strong>frågan på nya material, kemikalier och energi från förnybara källor. – Vi vet att det finns mycket mer att hämta, dels i träden, dels i de strömmar av restprodukter som genereras vid våra fabriker. Ambitionen är att <strong>Holmen</strong> ganska snart ska ligga i framkant inom utvalda bioraffområden. – Att vår nya avdelning för bioraffinering bara kommer att bestå av två personer kan tyckas lite, säger Brynolf Alexandersson. Men de nya medarbe<strong>tar</strong>na kommer att arbeta nära affärsområdenas och brukens tekniska specialister. <strong>Holmen</strong>s nya bioraffverksamhet kommer också att samverka med de etablerade nätverken, bland annat Processum i Örnsköldsvik med bioraffinaderiet i Domsjö. Nära kontakter ska också skapas till de olika forskningsnätverken, som finns inom KTH, Chalmers och STFI Packforsk. – Sannolikt kommer vår bioraffavdelning på sikt att förstärkas med betydligt fler personer. Men vi måste först välja väg, så att vi vet vilken kompetens vi beh<strong>över</strong> rekrytera, säger Brynolf Alexandersson. Det är inte uteslutet att <strong>Holmen</strong> kommer att söka allianser med andra företag inom bioraffområdet. Sverige ligger förhållandevis väl till på detta område med såväl forskning som företag. Till exempel är Örnsköldsvik basen för ett s<strong>tar</strong>kt bioraffkluster, en region där <strong>Holmen</strong> har en lång tradition och väl uppbyggda kontakter. 6 SKOG & VIRKE NR 1–2 · 2009 SKOG & VIRKE NR 1–2 · 2009 7 Foto: Bertil Axelsson