Ladda hem - Länsstyrelserna

innebär täckning där ett väl packat jordlager eller annat material minskar syretransporten ner
till gruvavfallet avsevärt.
;"3
Fördelen med vattentäckning är att ingen annan täckning än vatten krävs. Dock krävs ett relativt
tjockt vattenlager som motverkar att sand rörs upp vid blåst och vågrörelser. Problemet
med vattentäckning är hur man säkerställer dammens hållbarhet och vattenbalansen under
lång tid, kanske tusentals år. Vattentäckning kan uppnås genom överdämning av sandmagasin,
deponering i dagbrottsjöar eller deponering i naturliga sjöar. Dessutom kan vattentäckning
modifieras med t.ex. våtmarkstäckning eller växtetablering (Widerlund, 2004-03-
10). Såväl direkta försurningseffekter som latent försurning kan neutraliseras i vattenmassan
som täcker deponin förutsatt att vattenflödet är tillräckligt stort. Dessutom kan koppar, bly,
kadmium och arsenik adsorberas till sekundära järnutfällningar i dammen (Höglund et al.,
2004).
1! ;"3
Funktionen för jordtäckning
beror till stor del på
jordartssammansättningen
i tätskiktet (t.ex. ett hårt
packat jordlager eller en
blandning av slam och
aska vilket har använts vid
täckning av sandmagasin i
Falun), dess packningsgrad
och vattenmättnadsgrad.
Syrediffusionen och
permabiliteten (vattengenomträngligheten)begränsar
syretillförseln och
bestäms framförallt av
nämnda faktorer.
Stora delar av Kalvbäckens sandmagasin, Falu kommun, är inte täckt.
Tätskiktets beständighet skadas av tjälprocesser, uttorkning, rotnedträngning/rotvältor, erosion,
sättningar/sprickbildning samt inverkan av djur. Det är därför viktigt att dimensionera ett
täckskikt av jord ovan tätskiktet som säkerställer att detta inte utsätts för tjäle eller uttorkning.
Samtidigt är det viktigt att etablera ett växtskikt på täckskiktet som motverkar erosion.
Tätskiktet ska konstrueras så att det hindrar rotnedträngning. Problemet med jordtäckning är
hur man säkerställer tätskiktets funktion under lång tid, kanske tusentals år. Det finns även
enklare varianter av jordtäckning där endast ett täckskikt appliceras. Detta medför inte någon
spärr mot syretransport och metalläckage via vatten men skyddar mot vinderosion (damning).
På bilden ovan ses en oskyddad sanddeponi utsatt för vatten- och vinderosion. På vänsterkanten
ser man spår efter vattenerosion.
Direkta försurningseffekter neutraliseras ofta inom deponin då jordtäckning tillämpas. Dessutom
binds ofta koppar, bly och kadmium i deponin medan järn, zink och arsenik förs bort via
lakvatten. Sekundära järnutfällningar i lakvattnet erbjuder avsevärd bindningskapacitet framförallt
för arsenik. Adsorptionsförmågan är särskilt stor vid neutralt pH (Höglund et al., 2004).
17