Ladda hem - Länsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

6' >$ '9! Årsmängd transporterade metaller (bilaga 7) i de vatten som undersökts kan jämföras med de kvantiteter som transporteras i Dalälven. En överslagsberäkning baserat på Dalälvens vattenvårdförenings data för Älvkarleby, strax före mynningen på Dalälven, för perioden 1990-2000 (DVVF, 2001) ger en ungefärlig bild på total mängd transporterade metaller i Dalälven. Omkring 18 ton koppar, 4,7 ton bly, 206 ton zink och 200 kg kadmium passerar årligen mynningen på Dalälven. I vissa av de undersökta vattendragen passerar metaller i samma storleksordning, t.ex. i Faluån (bilaga 3). Notera dock att variansen tycks vara stor i vatten med höga metallhalter som beskrivits i tidigare avsnitt så årsmängdsberäkningarna utifrån de två genomförda stickproven är osäkra. Storleksordningen på transporterna indikerar dock att retention av metaller sker mellan källorna och Dalälvens mynning. + +< ! > '6' $ De vattensystem som uppfyller både kriteriet på stor mängd och allvarlig alternativt mycket allvarlig halt i någon av provpunkterna är: • Garpenberg, Saxberget, Stollberg, Insjön, Vallgruvorna, Tomtebogruvan, Östra Silvberg, Vassbo, Aspån, Stora Vällan, Faluån, Rogsån Om endast mängd-kriteriet beaktas tillkommer: • Kalvsbäcken, Persbo silvergruva, Sundborn-Svärdsjö, Kniva, Grycksbo Om dessutom endast koncentrationen beaktas tillkommer vattendrag i anslutning till: • Gränsgruvan, Guckugruvan, Kuså nickelgruva, Urfjällsgruvan, Gruvberget, Storfallsberget och Rösjöns anrikningsverk. 7 0 -1 7 Vid närmare analys sticker de områden och objekt ut som listas i tabell 6. De har en uppenbar omgivningspåverkan med mycket höga metallhalter i avrinningsvattnet eller genom att ett stort påslag av mängd metall (bilaga 3) beräknas som troligen transporteras ut från objektet via ytvatten. Vid urvalet behandlas endast mängder och halter som är flera gånger högre än tidigare nämnda gränsvärden. Ytterligare ett antal objekt visar på höga halter eller potentiellt stora totalmängder i avrinningsvattnet presenteras i tabell 7 om än inte fullt så markanta som objekten i tabell 6. Ett antal objekt bedöms som särskilt känsliga pga. markanvändningen. Det har inte ingått en fullständig genomgång av markanvändningen på alla objekt inom inventeringsarbetet men de objekt som har observerats presenteras i tabell 8. Resultaten från analysen av svavelisotoper pekar på att ett antal objekt har en relativt stor påverkan från bearbetad sulfidmalm. Kvoten mellan svavelisotoperna 34 S och 32 S uttryckt som en promille avvikelse från en given standardkvot ger oss möjlighet att uppskatta tillskottet av svavel från bearbetad sulfidmalm. Ett värde på omkring 5,5 - 6 motsvarar den naturliga bakgrundsförekomsten av svavel medan ett lägre värde indikerar påverkan från bearbetad sulfidmalm. Ju lägre värde desto större andel svavel från bearbetade sulfider. I tabell 9 presenteras vattenprov med ett värde under fyra och korresponderande gruvobjekt. I de flesta fall motsvarar en låg kvot höga metallhalter men i några fall är metallhalterna relativt låga. Detta skulle kunna förklaras med att metaller bundits på något sätt, att de bearbetade sulfid- 30
malmerna endast innehåller små metallförekomster eller att den naturliga svavelförekomsten är mycket låg så att en liten haltökning av svavel från bearbetad malm får ett stort genomslag. Tabell 6. Objekt med uppenbar omgivningspåverkan. Område Kommun Objekt Kommentar Tomtebo Säters kommun Tomtebogruvan Höga halter och stora mängder Cu, Zn och Cd, pH 5,6 i avrinningsvattnet. Insjön Leksands Insjöns koppargruva Höga halter Cu, Zn och Cd, pH 5,6 i kommun avrinningsvattnet. Persbo Ludvika kommun Gränsgruvan Höga halter Zn och Cd, pH 5,6 i avrinningsvattnet från deponin. Saxberget Ludvika kommun Långfallsgruvan Höga halter och stora mängder Zn, Cd och Pb, pH 5,6 i avrinningsvattnet. Saxberget Ludvika kommun Saxdalens sandmagasin Höga halter och stora mängder Zn, Cd och Pb i avrinningsvattnet. Stollberg Smedjebackens Silvhyttan 1 Hög halt Zn och stora mängder Zn, Pb kommun och Cd i avrinningsvattnet. Garpenberg Hedemora Odalfältet Stor mängd Zn och förhöjda halter av kommun Pb, pH 5,6 i inloppsbäck till Gruvsjön Stora Vällan Falu kommun Skyttgruvan Hög halt Zn och Cd i avrinningsvattnet. Varpan Falu kommun Bergsgårdens hyttområde Stor mängd Cu i avrinningsvattnet. Varpan Falu kommun Österå Stor mängd Cu och Zn i avrinningsvattnet. Falu stad Falu kommun Kisbränderna, slaggföre- Hög halt Zn och stora mängder Cu, Zn, . komster,Ingarvsmagasinet, Stora stöten, rödfärgstillverkningen och Galgbergsmagasinet Cd samt Pb i avrinningsvattnet. Även sulfatkoncentrationen är av intresse och en hög sulfatkoncentration i kombination med en låg isotopkvot indikerar, än starkare, på läckage från bearbetad sulfidmalm. Alla analyserade vattenprov med en sulfathalt över 1,0 mekv/l förutom slamdammen i Persbo återfinns i det slutliga urvalet i tabell 12. Två järnmalmsobjekt, Bispbergs gruva i Säters kommun och Persbo slamdamm i Ludvika kommun indikerar påverkan från Bäck nedströms Gränsgruvan i Ludvika kommun. Täckning av gruvobjektet har genomförts men tydlig omgivningspåverkan kan observeras. bearbetad sulfidmalm. Båda objekten påvisar relativt låga isotopkvoter och lakvatten från Persbo slamdamm visar höga sulfatkoncentrationer. En trolig förklaring är att det finns sulfidmalm i anslutning till deponierna men att eventuella metallläckage fastläggs uppströms provtagningspunkter. Således är omgivningspåverkan inte särskilt stor och objekten kvalificerar sig inte till det slutliga urvalet i tabell 12. Notera att mycket höga sulfathalter framförallt återfinns i Garpenbergs- 31
Page 2 and 3: Titel: Inventering av förorenade o
Page 4 and 5: Syftet med inventeringen av gruvobj
Page 6 and 7: )3 .,,., ! -%, &&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Page 8 and 9: zinkläckaget och 90 % av kadmiuml
Page 10 and 11: talet. Gruvverksamheten i Falu kopp
Page 12 and 13: • Hälsoeffekter: Arsenik är can
Page 14 and 15: - 7 7 0 I korthet kan processerna b
Page 16 and 17: Figur 2. Några metallers adsorptio
Page 18 and 19: Ryllshyttemagasinet i Garpenberg, H
Page 20 and 21: Stollbergsgruvan, Smedjebackens kom
Page 22 and 23: Även gruvor med stor malmproduktio
Page 24 and 25: Areal för avrinningsområden berä
Page 26 and 27: 0 Kartor med utsatta provtagningspu
Page 28 and 29: ströms Tomtebogruvan är borttaget
Page 32 and 33: området nedströms Garpenberg norr
Page 34 and 35: 7 - 7 -1 1 / 7 Vidare genomförs vi
Page 36 and 37: är nog fallet i Falu kommuns koppa
Page 38 and 39: utreds för närvarande av Naturvå
Page 40 and 41: Sandberg, P.E. 1999. Gruvavfall i F
Page 42 and 43: Vattenanalyser - metallhalter i fö
Page 44 and 45: Provpunkt Objekt X Y År Mån Dag N
Page 52 and 53: Prov- Kond. Ca Alk./Acid SO4_IC TOC
Page 54 and 55: Beräknad Ev. beräknat mängd Cu b
Page 56 and 57: Kommun Branschkategori RAÄ Objektn
Page 76 and 77: Namn Beskrivning, ev. täckning Bes
Page 78 and 79: Tomtebogruvan Minimalt efterbehandl
Page 80 and 81:
Prov- Avrinning/ Volym/år i punkt
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
show all

Ladda hem - Länsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?