29.08.2013 Views

Ladda hem - Länsstyrelserna

Ladda hem - Länsstyrelserna

Ladda hem - Länsstyrelserna

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

zinkläckaget och 90 % av kadmiumläckaget inom Dalälvens avrinningsområde (SGI, 1990).<br />

Inom Falu stad identifierades kisbränderna vid f.d. svavelsyrafabriken och Ingarvsmagasinet<br />

(även kallat Nya sandmagasinet) som de största källorna. I en huvudstudie 2004 identifierades<br />

rödfärgsråvaran som prioriterat åtgärdsobjekt efter att kisbränderna och Ingarvsmagasinet<br />

åtgärdats (Länsstyrelsen Dalarnas län et al., 2004). Vidare identifierade Dalälvsdelegationen<br />

de större sandmagasinen inom Garpenbergs gruvområde som en stor källa i Dalälvens avrinningsområde.<br />

Garpenbergs gruvverksamhet är det enda gruvområde som är i bruk i<br />

Dalarnas län 2005. Såväl i Garpenberg som i Falu stad pågår eller planeras efterbehandling<br />

för vissa objekt .<br />

I samarbete med landets länsstyrelser genomfördes 1998 – 1999 den så kallade Branschkartläggningen<br />

(BKL) som syftade till att kartlägga ett 60-tal industribranscher och verksamheter<br />

där man förmodade att det fanns förorenade områden. Omkring 1000 gruvobjekt identifierades<br />

i Dalarnas län inom denna kartläggning. BKL ligger till grund för den mer detaljerade<br />

inventering som redovisas i denna rapport.<br />

Miljöeffekter från deponier av gruvmaterial varierar och beror till stor del av bergartsmineralernas<br />

sammansättning och typ av restprodukt. Vissa deponier utgör betydande utsläpp av<br />

metaller och/eller medför försurande effekter som kan pågå under mycket lång tid. Detta innebär<br />

betydande föroreningspotential under lång tid framöver och ett långvarigt hot mot hälsa<br />

och miljö. Det är därför viktigt att gruvobjekt identifieras, dess potentiella miljöpåverkan kartläggs<br />

och att möjliga åtgärder utreds.<br />

1<br />

I april 1999 antog riksdagen femton övergripande nationella miljökvalitetsmål. Ett av dessa är<br />

miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, som ska vara uppnått år 2020. Miljökvalitetsmålet innebär<br />

att<br />

”Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av<br />

samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden”<br />

I september 2003 antogs Dalarnas miljömål som är en regionalt anpassad version av de<br />

nationella miljökvalitetsmålen. I Dalarnas miljömål om Giftfri miljö finns ett par tillägg till<br />

befintliga preciseringar angående gruvobjekt. De preciseringar som avses är:<br />

1. ”Halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön är nära bakgrundsnivåerna”<br />

med följande tillägg för Dalarna: ”I omgivningen till gruvområden förekommer<br />

metaller i så låga halter att de inte innebär risk för människors hälsa eller miljö”<br />

2. ”Förorenade områden är undersökta och vid behov åtgärdade” med följande tillägg<br />

för Dalarna: ”Vid beslut om åtgärder i gruvområden tas särskild hänsyn till<br />

kulturhistoriska värden”<br />

Vidare så presenterar delmål sex i Dalarnas miljömål en handlingsplan för inventering, undersökning<br />

och efterbehandling av förorenade områden:<br />

”Förorenade områden i Dalarna ska vara identifierade och för minst sex av de<br />

områden som är mest prioriterade i länet med avseende på riskerna för människors<br />

hälsa och miljö ska arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år<br />

2005. Minst tre av de områden där arbete påbörjats ska dessutom vara åtgärdade. Vid<br />

8

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!