Ladda hem - Länsstyrelserna

Vidare finns det andra metoder för metallavskiljning i dräneringsvattnet från deponier. Olika
former av biologiska filter har lyfts fram som möjliga åtgärder t.ex. anläggning av våtmarker.
Våtmarker kan fungera som metallfällor men är en relativt svårkontrollerad metod. Det krävs
att förhållanden som gynnar partikelavskiljning (framförallt genom sedimentation) såsom
uppehållstid, flöde, vegetation, klimat etc. övervakas (Widerlund, 2004-03-10). Metoden är
särskilt intressant om det finns spridda gruvobjekt eller metallkällor i ett avrinningsområde
och där det således är svårt att lokalisera en enda specifik källa (Baresel et al., 2004). Våtmarksanläggning
kan kombineras med förhöjd grundvattenyta. Retentionskapaciteten i svenska
våtmarker har visat sig vara låg. I huvudsak beror detta på att vattenflödet sker via kanaler
genom våtmarken samtidigt som marken ofta är frusen vid högflöden under våren (Höglund et
al., 2004).
Reaktiva barriärer är en annan metod där vatten passerar en barriär av t.ex. kalksten, torv eller
något annat organiskt material. Under passagen sker en fastläggning till mineralytor eller återbildning
av sulfider (Holmström, 2004). Det har visat sig att det är svårt att få reaktiva barriärer
att fungera tillfredsställande och de är endast funktionella under en begränsad tid.
Kalkning är en annan kortsiktig metod som innebär en snabb pH-höjning. På detta sätt kan en
reducering av metallerna i lakvattnet äga rum.
0 0 - -1
På senare tid har efterbehandling utretts, påbörjats och i vissa fall redan genomförts vid ett
antal deponier med gruvavfall i Dalarnas län. Dessa objekt listas i bilaga 6. Listan är ingen
komplett förteckning över efterbehandlade gruvobjekt i Dalarnas län då äldre och enklare åtgärder
eller uppstädningar förekommit på många håll som vi inte har överblick över idag.
0 7 0
Inventeringen grundas på den branschkartläggning av miljöfarliga verksamheter som
genomfördes av Länsstyrelsen Dalarna 1998-99. Materialet kompletterades med objekt från
Länsstyrelsens sulfiddatabas (Sundström, 2002-03-25), Länsstyrelsens gruvinventering av
Stollbergsområdet i Smedjebackens kommun (Grälls, 2000), Falu kommuns gruvinventering
(Sandberg, 1999) samt med de objekt i Ludvika kommun som inte bedömts som obetydliga,
branschklass 4 (Ludvika kommun, 1991). 1156 gruvobjekt har dokumenterats och ingår i
inventeringen. De presenteras i bilaga 5 och det är endast objekt med sulfidmalm som
inventeras utförligt.
19