Ladda hem - Länsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

Namn Beskrivning, ev. täckning Beskrivning ev. vattenprovtagning Saxbergsgruvans Gruva och anrikningsverk stoppades 1988. EBH 1991 – Yt- och grundvatten sedan sandmagasin Kvalificerad täckning 1996. Uppföljning 1996 - 2002 genom O2-mätning under tätskikt. Täckningen består i 0,3m lerig morän, 95% packningsgrad som tätskikt samt 1,5m skyddsskikt av osorterad morän. O2-halten varierar mellan 0-21% och sägs bero på otät mätning etc. (3ggr/år). 1999 skog planteras och rasriskbedömning genomfördes. 1996. Prover tas 1, 3 alt 6 ggr per år (vår, sommar, höst) i 8 punkter. Långfallsgruvan, EBH har genomförts. Byggnader rivits, ca 20 000 m3 sand, Ingår i provtagningen för Saxberget varp, malm har flyttats till sandmagasinet. Dagöppningar har fyllts igen och området har täckts med ca 0,5 m morän Saxbergets sandmagasin. Enkel täckning och besåtts. Gamla EBH har genomförts 1991. Deponimassor flyttade till Ingår i provtagningen för snarikningsverket, sandmagasinet, byggnader rivna och området har täckts. Saxbergets sandmagasin. Saxdalen Naturvårdsverket ansvarade för efterbehandlingen. Enkel täckning Vassbo sandmagasin Efterbehandling planeras/pågår Lilla Bredsjö sandmagasin Efterbehandling planeras/pågår Ryllshyttemagasinet Efterbehandling planeras/pågår Västra sandmagasinet 1+2 Minimalt efterbehandlad Tidigare har sandmagasinet påförts mineralgödsel med gräsinsådd. Detta misslyckades. 2002 tillfördes rötat slam på 9 ha (13600 ton vilket ger ett lager på 15cm tjockt) och detta har såtts in under 2003. Diskussion pågår bland kommunerna att tillföra komposterat slam på resterande yta. Boliden tillåts inte påföra den mängd slam som preliminärt planerades. Täckning planeras istället ske områdesvis i etapper. Täckning planeras bestå i 0,1m biobränsleaska som övertäcks med rötat slam med 10% inblandning av biobränsleaska, jordmassor och en liten andel flisat trädgårdsavfall. Totalt blir skiktet 0,5m tjockt. Täckskiktet ska sedan stabiliseras innan det besås med fröblandning. Delar av området är vattenmättat (ingen vattenspegel). Kommunen driver detta projekt. 4 försöksrutor har anlagts aug 2000. Försök i icke vattenmättad zon är anlagda som tätskikt medan försök i vattenmättad del (ingen vattenspegel) endast syftar till att skapa förutsättning för växtetablering. En blandning av aska och slam från Stora Enso Fors används som tätskikt. 1% O2 har uppmätts i en av försöksrutorna med tätskikt. Vegetering har fungerat på vattenmättad yta. Även vattenhaltigt slam har pumpats ut på visst område för att förhindra damning. Några försöksrutor utlagda sedan ekokraft-projektet 1998- 99 (i samarbete med kommunen). Området delvis vattenmättat (ingen vattenspegel). (För mer info se, Slutrapport för projektet Efterbehandling och beskogning av gruvavfall i Garpenberg m.hj.a restprodukter från skogsindustri. 2001). Ytvattenprov tas 1 ggn/år (höst) i 3 punkter vid vattenflöde. Mossa provtogs 2000, ev. kommer uppföljande provtagning ske 2005. Ytvatten prov i två punkter 1ggn/månad vid vattenflöde. Ytvatten provtas i två punkter.
Stollbergsgruvans sandmagasin + hela Stollbergsområdet Enkel täckning, Efterbehandling planeras/pågår Kalvsbäcksfältets sandmagasin Ej efterbehandlad Lövåsens sandmagasin Minimalt efterbehandlad Ingarvsmagasinet Kvalificerad täckning Galgbergsmagasinet Kvalificerad täckning Kisbränderna Efterbehandling planeras/pågår Rödfärgsråvaran, Stora stöten Efterbehandling planeras/pågår 1992 påfördes ett ca 0,3m tjockt moränlager för att förhindra damning på Stollbergsgruvans sandmagasin. Vissa delar är ej täckta. SGU arbetar för närvarande med att karaktärisera området. SWECO/VBB VIAK gav förslag på åtgärdsförslag 2000 som innebär 0,5m tätskikt av morän täckt med 1m morän på Stollbergsgruvans sandmagasin. SGU undersöker för närvarande hela området med flera sandmagasin inkluderat. Huvudstudie genomfördes 2004 av Envipro Miljöteknik AB. Området har snyggats till och täckning med bark har skett i mindre omfattning. Fastigheten har nyligen sålts till ett skogsbolag så ansvarsfrågan är tillkrånglad (Nedlagd före 1969 med Boliden som ägare tills att de sålde fastigheten). SWECO/VBB VIAK undersökte området 2000 och föreslog täckning med tätskikt och minst 1m tjockt skyddsskikt av morän. På den flacka ytan av deponins centrala del finns ett ca 0,5m tjockt lager av obehandlat slam utlagt. Avfallsbark från ett närbeläget sågverk deponeras allteftersom på deponin för att förhindra damning. Privatperson äger för närvarande aktuell fastighet. Täckning klar under 2004. 2 tätskikt à 0,5m bestående av en blandning av bioslam (från Grycksbo innehåller ler och krita) och aska. Ett tredje skikt 0,5m appliceras på vissa känsliga delar. 0,5m skyddsskikt täcker tätskikten. Ingen O2 mätning. Huvudstudie genomförd 2004 av GVT AB och Svensk MKB. Täckning klar och består av 2 tätskikt à 0,5m bestående av en blandning av bioslam (från Kvarnsveden) och aska. 0,5m skyddsskikt av osorterad morän, jord och bark täcker tätskikten. 14 O2 sonder installerades i feb 1997 under tätskikt. Halterna ska enligt uppgift ha hållit sig under 1%. Huvudstudie genomförd 2004 av GVT AB och Svensk MKB. Deponierna tvättas med rent vatten. Tvättvattnet fångas upp och metallerna fälls ut med kalk som hydroxidslam i för ändamålet konstruerat reningsverk. Renat vatten avleds till Faluån. Slammet återförs till de tvättade ytorna. Detta planeras preliminärt fortgå till 2007 då deponin antas vara stabil mot läckage. Konsulter undersöker/utvärderar fortsatt verksamhet för tillfället. Även ang. vattensamlingen, Skålpussen, vid sidan av kisbränderna har beslut tagits på att sanering av denna ska ske. Huvudstudie genomförd 2004 av GVT AB och Svensk MKB. Gruvvatten pumpas upp ur Stora stöten för att renas vid Främby reningsverk. Lakvatten från rödfärgsråvaran och deponier runt Stora stöten försöks styras till gruvvattnet. För förbättrad uppsamling läggs för närvarande dränerings/uppsamlingsrör i samband med konstruktion av ny riksväg vid sidan av gruvområdet (2004). Diskussion pågår angående konstruktion av reningsverk i gruvområdet där lakvatten från såväl kisbränderna, sandmagasin och gruvområdet ev. ska renas. Huvudstudie genomförd 2004 av GVT AB och Svensk MKB. 5 grundvattenpunkter och 3 ytvattenpunkter provtogs av SWECO/VBB VIAK 2000. Länsstyrelsen tog kompletterande ytvattenprover under 2000. Totalt provtogs 23 ytvattenpunkter vid ett eller flera tillfällen. Ytterligare provtagning görs troligen för närvarande av SGU. 6 Grundvattenpunkter provtogs och 1 ytvattenpunkt provtogs (4 ggr) i samband med undersökningen. 2 grundvattenpunkter provtogs och 1 ytvattenpunkt provtogs (4 ggr) i samband med undersökningen. Kontrollpunkter finns för mätning av vattenkemi i anslutning till deponin. Dessutom sker mätning i Faluån inom Dalälvens miljöövervakningsprogram Kontrollpunkter finns för mätning av vattenkemi i anslutning till deponin. Dessutom sker mätning i Faluån inom Dalälvens miljöövervakningsprogram Vattenprover sker i Faluån inom Dalälvens miljöövervakningsprogram. Vattenprover sker i Faluån inom Dalälvens miljöövervakningsprogram
Page 2 and 3:
Titel: Inventering av förorenade o
Page 4 and 5:
Syftet med inventeringen av gruvobj
Page 6 and 7:
)3 .,,., ! -%, &&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Page 8 and 9:
zinkläckaget och 90 % av kadmiuml
Page 10 and 11:
talet. Gruvverksamheten i Falu kopp
Page 12 and 13:
• Hälsoeffekter: Arsenik är can
Page 14 and 15:
- 7 7 0 I korthet kan processerna b
Page 16 and 17:
Figur 2. Några metallers adsorptio
Page 18 and 19:
Ryllshyttemagasinet i Garpenberg, H
Page 20 and 21:
Stollbergsgruvan, Smedjebackens kom
Page 22 and 23:
Även gruvor med stor malmproduktio
Page 24 and 25:
Areal för avrinningsområden berä
Page 26 and 27: 0 Kartor med utsatta provtagningspu
Page 28 and 29: ströms Tomtebogruvan är borttaget
Page 30 and 31: 6' >$ '9! Årsmängd transporterade
Page 32 and 33: området nedströms Garpenberg norr
Page 34 and 35: 7 - 7 -1 1 / 7 Vidare genomförs vi
Page 36 and 37: är nog fallet i Falu kommuns koppa
Page 38 and 39: utreds för närvarande av Naturvå
Page 40 and 41: Sandberg, P.E. 1999. Gruvavfall i F
Page 42 and 43: Vattenanalyser - metallhalter i fö
Page 44 and 45: Provpunkt Objekt X Y År Mån Dag N
Page 52 and 53: Prov- Kond. Ca Alk./Acid SO4_IC TOC
Page 54 and 55: Beräknad Ev. beräknat mängd Cu b
Page 56 and 57: Kommun Branschkategori RAÄ Objektn
Page 78 and 79: Tomtebogruvan Minimalt efterbehandl
Page 80 and 81: Prov- Avrinning/ Volym/år i punkt
show all

Ladda hem - Länsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?