Ladda hem - Länsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

Göteborgs första offentliga parkanläggningar – geometriskt respektive naturligt Brunnsparken När Göteborgs storslagna alléprojekt på den utjämnade yttre fästningsvallen äntligen påbörjades 1823 hade staden just skapat sin första offentliga promenadplats i befintlig stadsmiljö. Den skräpiga rektangulära ön i Stora Hamnkanalen, från vilken gamla Järnvågen blivit flyttad till Pustervik, hade redan 1798 av stadsarkitekt Carlberg varit påtänkt för en promenadplats. Carlbergs elev Jonas Hagberg ritade 1822 platsens förvandling till en plantering hållen i fransk stil – fyra rader träd inneslöts av täta häckar och boskéer med små alkover för sittplatser och stora cirkulära bersåer i båda ändarna. Den lilla ”Järnvågsparken” blev i folkmun ”Paradiset”. Sedan ett ”brunnshus” öppnats 1834 bytte den namn till Brunnsparken och blev så populär att av ordningsskäl endast ”bättre” folk och barn i föräldrars sällskap släpptes in. Anläggningen, som sedan tillkomsten förändrats flera gånger men alltjämt har den ursprungliga principlösningen kvar med raka trädrader, är en av Sveriges äldsta offentliga parker. ”Project till Gamla Jernvågs Platsens apterande till Promenadplats” , 1822. GSM. Kungsparken Den då sedan länge i Sverige moderna ”naturliga” engelska trädgårdskonsten introducerades i Göteborgs offentliga anläggningar först 1839 med Kungsparken mellan Kungsportsbrons södra landfäste och Nya Allén. Denna Göteborgs första offentliga park utanför Vallgraven – som för dåtidens förhållanden hade en betydande areal – sträckte sig ännu 1856, då bygget av Nya (Stora) Teatern påbörjades där, endast från Södra Vägen till en linje mittför f. d. bastionen Johannes Dux spets. Parkens utvidgande västerut 1859-61 står uppenbart i ett intimt sammanhang med teaterbyggnadens tillkomst och det därmed synliggjorda behovet av en större promenadplats längs Vallgravens pittoreska vattenspegel. Nya Allén i egenskap av ”gränsboulevard” skiljde ännu stadens nydaningsområde från den oreglerade landsbygden på donationsjorden därbortom. 31
32 Trädgårdsföreningens särställning inom 1800-talets parkanläggningskonst i Sverige Vid tiden för bildandet av Göteborgs Trädgårdsförening 1842 fanns inga större för offentligt ändamål skapade parkanläggningar i svenska städer (i Stockholms stadsmiljö var sedan länge Kungsträdgården av kronan upplåten till allmänheten och utgjorde scen för ett brokigt folkliv). De parker som fanns kunde till följd av sin ringa storlek och belägenhet mellan omgivande stadskvarter överblickas utan svårighet vad gäller omfattningen. Från denna utgångspunkt ansågs ett geometriskt anläggningssätt i fransk stil passande, men även den naturliga stilen kunde tillämpas. Den lilla skalan och ambitionen att möjliggöra så långa omväxlande promenader som möjligt föranledde det slingrande gångnätets förtätning så att en mängd smärre gräsytor bildades där träd och buskar grupperades enligt rådande gestaltningsprinciper. Exempel på anläggningar i fransk stil är Brunnsparken i Göteborg och Hoglands Park i Karlskrona medan Carolinaparken i Uppsala och Kungsparken i Göteborg är tidiga exempel på parker i naturlig stil före den väsentligt större anläggning som sedan anlades av Trädgårdsföreningen i Göteborg. Andra betydelsefulla stadsparker i den naturliga stilen som tillkom strax efter 1800-talets mitt är den lilla Berzelii Park i Stockholm och den medelstora Kungsparken i Malmö. Av Trädgårdsföreningens protokoll och bevarade planritningar från 1843-44, då anläggningens utformning diskuterades, framgår att ”trädgårdsfältet” i sin helhet var tänkt att hållas i ”fri såkallad engelsk Styl” (se kapitel 4). Föreningens markområde hade med hänsyn till såväl storleken som dess oregelbundna form och läget vid Vallgraven helt klart de bästa förutsättningar att med gott resultat kunna gestaltas i en fri tillämpning av den rådande landskapsstilen. De tidiga planerna för området, som aldrig blev verklighet, visar dock ett tätare och mer komplext slingrande gångsystem än det avsevärt glesare och enklare som utfördes (och som ännu i huvudsak är bevarat). Det först planerade gångsystemet var anpassat för en Kung Oscars park (Kungsparken) i Malmö. Plan från 1881, då restaurangen uppfördes. Märk det finmaskiga vägnätet och de streckade siktlinjerna. Gångar och vegetationsgruppering avsåg att göra promenaden på det begränsade området lång och omväxlande samt ge illusion av en större park. Ur Svenska Trädgårdsföreningens Tidskrift 1882.
Page 1 and 2: Trädgårdsföreningen Vårdprogram
Page 3 and 4: Projektledare: Staffan Sedenmalm, L
Page 5 and 6: 6 Ivar Arosenius: Promenad i Trädg
Page 7 and 8: 8 Sammanfattning Runt om i Europas
Page 9 and 10: 10 På denna bild från omkring 187
Page 11 and 12: Karta från 1901 som visar stadens
Page 13 and 14: 14 Under 1900-talet har samhällsf
Page 15 and 16: 16 Valborgsfirande i Trädgårdsfö
Page 17 and 18: 18 Översiktsplan 1999 I den kommun
Page 19 and 20: 20 Utställningar: År 2001 gjordes
Page 21 and 22: 22 Principförslag till geometrisk
Page 23 and 24: Kungsträdgården i Stockholm vid 1
Page 25 and 26: Anläggning i engelsk stil (t.v.) o
Page 27 and 28: • Tysk parkanläggning utförd ef
Page 29: Ovan: Exempel på praktväxter som
Page 33 and 34: 34 Utsnitt ur Plan á vue d´Oiseau
Page 35 and 36: 36 Omkring år 1800 hade befästnin
Page 37 and 38: D:r (”Livmedikus”) Pehr Christo
Page 39 and 40: Stadsarkitekt Heinrich Kaufmanns oc
Page 41 and 42: Det genomarbetade planförslaget fr
Page 43 and 44: 44 estetiskt värde samtidigt som e
Page 45 and 46: 46 Femte omarbetningen - gångsyste
Page 47 and 48: 48 Ett aktiebrev från 1847 ger en
Page 49 and 50: 50 1858 togs ett stort steg i parke
Page 51 and 52: 52 Utsnitt ur Göteborgs stadsutvid
Page 53 and 54: 54 Utsnitt ur 1877 års stadskarta.
Page 55 and 56: 56 Utsnitt ur 1901 års plansch öv
Page 57 and 58: 58 Tiden efter Löwegren Efter rest
Page 59 and 60: 60 6. Parkens utseende kring sekels
Page 61 and 62: Grindpartiet vid Gamla Allén. Den
Page 63 and 64: 64 Strandpromenaden och Ravelinkull
Page 65 and 66: 66 Vid Direktörsvillan och Palmhus
Page 67 and 68: 68 Entrén mot Slussgatan och ekono
Page 69 and 70: Konsertsalongen, Trädgårdsföreni
Page 72 and 73: 7. Värdebeskrivning Trädgårdsfö
Page 74 and 75: Värdebeskrivning med uppdelning i
Page 76 and 77: Parc Buttes Chaumont i Paris med en
Page 78 and 79: Wiens utbyggnad med den ståtliga r
Page 80 and 81:
Tänkbara framtida hot Trädgårdsf
Page 82 and 83:
8. Mål för den långsiktiga vård
Page 84 and 85:
1. ENTRÉPARTIET MOT GAMLA ALLÉN O
Page 86 and 87:
Dagens utseende Portvaktstugan kall
Page 88 and 89:
2. STORA GRÄSMATTAN I SÖDER OCH A
Page 90 and 91:
Dagens utseende Gräsplanen upplevs
Page 92 and 93:
Vy över gräsplanen mot Ravelinkul
Page 94 and 95:
4. VALLGRAVEN MED STRANDPROMENADEN
Page 96 and 97:
5. FONTÄNPLATSEN MED OMGIVNING ”
Page 98 and 99:
Fontänplatsen, omkring 1900. Noter
Page 100 and 101:
Restaurangen, uppförd 1887 efter r
Page 102 and 103:
Fontänplatsen 2005. som den urspru
Page 104 and 105:
Samma vy 2005 som på bilden till v
Page 106 and 107:
ytan, som avgränsades mot norr fr
Page 108 and 109:
Särskilt skyddsvärda element •
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Särskilt skyddsvärda element •
Page 116 and 117:
Foto över en del av det gamla Rosa
Page 118 and 119:
9. DET BEBYGGDA OMRÅDET VID ENTRÉ
Page 120 and 121:
Entrén mot Slussgatan 2005. Entré
Page 122 and 123:
10. Trädbeståndet Mål Trädbest
Page 124 and 125:
Träddungen söder om restaurangen
Page 126 and 127:
Med utgångspunkt i dagens förhål
Page 128 and 129:
11. Planteringar, gräsytor och gru
Page 130 and 131:
Tapetgruppsplanteringar i Trädgår
Page 132 and 133:
Tapetgrupperna är kanske det mest
Page 134 and 135:
Grusgångar Grusgångarna skapade p
Page 136 and 137:
12. Parkutrustning Parksoffor och c
Page 138 and 139:
Belysning Parken hade redan 1863 f
Page 140 and 141:
Urnor, planteringskar m.m. Den äld
Page 142 and 143:
Staket, balustrad, planteringsskydd
Page 144 and 145:
Skulpturer Den enda skulptur som se
Page 146 and 147:
13. Bilagor Bilaga 1 Kommunfullmäk
Page 148 and 149:
149
Page 150 and 151:
151
Page 152 and 153:
153
Page 154 and 155:
155
Page 156 and 157:
157
Page 158 and 159:
159
Page 160 and 161:
161
Page 162 and 163:
Tryckta och otryckta källor Huvudk
Page 164:
TRÄDGÅRDSFÖRENINGENS PARK I GÖT
show all

Ladda hem - Länsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?