Lekplatsplan Linköping 2002-2010 - Linköpings kommun
Lekplatsplan Linköping 2002-2010 - Linköpings kommun
Lekplatsplan Linköping 2002-2010 - Linköpings kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
14<br />
Tillgång till lekplats<br />
Tabellen på nästa sida visar antal barn/stadsdel eller tätort, antal barn/lekplats samt hur många<br />
barn som har tillgång till olika typer av lekplatser.<br />
Tillgången till lekplatser är idag ojämn. Minsta respektive största antalet barn per lekplats är 25<br />
st i Skeda Udde och 565 st i Lambohov. Det finns barn som har 1,5 km till närmaste lekplats<br />
trots att man bor i tätort. I Ullstämma finns det ingen <strong>kommun</strong>al lekplats.<br />
I de mindre tätorterna varierar antalet barn/lekplats mellan 25 och 180. Idag bor det 225 barn i<br />
Ekängen men det finns ingen <strong>kommun</strong>al lekplats på parkmark.<br />
Tillgång till bra lekplats<br />
Antal barn, antal barn/lekplats samt lekplatsens kvalité framgår av tabellen på nästa sida. Den<br />
ger en bild av dagens situation. Lekplatser av kvalité A och B har slagits samman till en grupp<br />
liksom lekplatser av kvalité C och D till en. Genom att se om barnen har tillgång till en A/Blekplats<br />
eller enbart en C/D-lekplats får man en bättre bild av lekvärdet för barnen. Finns det<br />
många A/B-lekplatser i ett område ökar lekmöjligheterna och även leksäkerheten.<br />
Garnisonen, Ullstämma, Bestorp, Brokind, Ekängen, Gistad, Nykil, Rappestad, Rystad, Skeda<br />
udde och Vikingstad har ingen A/B-lekplats. I Lambohov ”delar” 1127 barn på en A/B-lekplats.<br />
Däremot har Tannefors 5 A/B-lekplatser med 103 barn per A/B-lekplats.<br />
Tillgång till bra lekmiljö<br />
En bra lekmiljö är en miljö där det finns både naturmiljö och en anlagd lekplats. I de fall där en<br />
lekplats lokaliserats intill naturmark kan man se att lekplatsen fungerat som ingång till naturmarken.<br />
När man lekt igenom lekredskapen har man sedan ”gett sig in i skogen”. De upptrampade<br />
stigarna vittnar om detta. ”Skogen” (oftast en dunge med god överblick) upplevs inte som<br />
farlig utan uppmuntrar till egna lekar.<br />
I många stadsdelar i <strong>Linköping</strong> finns skogen som en naturlig del av lekmiljön. Skäggetorp och<br />
Jägarvallen saknar naturlig skog liksom delar av Ryd och Östra Valla främst p g a. att bebyggelsen<br />
tillkommit på jordbruksmark. Barnen i Östra Valla har dock nära till Vallaskogen, och i<br />
Ryd och Skäggetorp bildar naturlika planteringar spännande lekmiljöer.