Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk

Läkemedelsrester i slam
I slam dominerade sertralin, tetracyklin, citalopram, furosemid och metoprolol. Alla utom
sertralin förekom även i utgående avloppsvatten i större mängder. Dessa substanser har även
tidigare återfunnits i högre halter i slam i andra svenska studier (Naturvårdsverket 2008).
Halten metoprolol i råslam från Linköpings avloppsreningsverk var mycket hög men mycket
lägre i det avvattnade slammet. Det kan bero på att metoprolol har låg sorptionskofficient
(Mauer et al. 2007), vilket innebär att substansen inte binds så lätt till slam, utan följer med
vattenfasen när slammet har behandlats.
Sertralin, ciprofloxacin och tetracyklin binder till slam och är resistenta mot nedbrytning i
slambehandlingsprocessen (Lindberg et al. 2006, 2007, Naturvårdsverket 2007, Watkinson et
al. 2007, Kümmerer 2009, Vasskog et al. 2009, Zorita et al. 2009). En viss nedbrytning av
substanserna sker i slammet och metaboliter bildas. Studier har påvisat att metaboliter av bland
annat sertralin, har ökat under de första dagarna vid komposteringsförsök (Vasskog et al. 2009).
Man vet dock lite om vilka nedbrytningsprodukter som bildas både av antidepressiva läkemedel
och av antibiotika, och om de är mer eller mindre toxiska än de aktiva substanserna (Kümmerer
2009, Vasskog et al 2009). Diskussion kring spridning av antibiotikaresistenta bakterier har
diskuterats (Lindberg et al. 2006, 2007, Naturvårdsverket 2007, Watkinson et al. 2007,
Kümmerer 2009, Vasskog et al. 2009, Zorita et al. 2009).
Få provtagningar är utförda i slam, men i de studier som har utförts har få substanser
detekterats i varierande halter. I Norge har en riskbedömning med avseende på slamspridning
på åkrar utförts (Aquateam 2005). De har bedömt att det inte finns någon risk för spridning av
slam på åkrar med avseende på inhemska förhållanden, för att slammet innehåller få substanser
och slammet sprids vart tionde år. Andra författare menar att kunskapen om halveringstider,
biotillgänglighet och effekter i miljön är bristfällig. Fler studier behöver utföras innan
miljörisken kan uteslutas (Kümmerer 2009, Radjenovic 2009, Vasskog et al 2009).
Läkemedelsrester i avloppsvatten från sjukhus
Paracetamol används mycket på sjukhus och det avspeglas i avloppsvattnet, men det bryts
snabbt ner i avloppsreningsverken. Antibiotika är också mycket vanligt på sjukhus men
användningen är säsongsberoende. Mer antibiotika används på vintern. Vår studie utfördes
under våren då antibiotikaanvändningen är låg och förmodligen förekommer antibiotika i högre
nivåer i avloppsvattnet på vintern. Verksamheternas användning av läkemedel styr vad som
kommer ut i avloppsvattnet i olika grad. På de flesta sjukhus speglade inköpen som kom ut i
avloppsvattnet, men besökare till mottagningar, besökare till inneliggande patienter, dagkirurgi
och personal bidrar med ytterligare läkemedelsrester i avloppen. Dessutom överensstämmer
inköpen inte helt med den faktiska användningen. Avdelningar köper in mycket av samma
läkemedel vid samma inköpstillfälle och använder dessa under en längre tidsperiod.
Under provtagningsperioden pågick en strejk bland vårdförbundets personal. En del av
verksamheterna var stängda eller hade färre antal personal i tjänst aktuell period på samtliga
sjukhus. Det var också färre inneliggande patienter under strejken. I jämförelser mellan
sjukhusen hade det ingen betydelse med avseende på läkemedelsutsläppen, eftersom samtliga
sjukhus drabbades av strejken. Vid jämförelser med år 2005 har tetracyklin minskat i
avloppsvattnet från samtliga sjukhus i studien till följd av strängare restriktioner av
49