Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk

antibiotikaförskrivning. Mängden naproxen var däremot högre år 2008 på samtliga sjukhus
jämfört med år 2005. Även ibuprofen och metoprolol i Linköping och Karlstad var högre år
2008. Stora skillnader kan bero på ändring av läkemedelssort för vissa åkommor som styrs av
landstingens rekommenderade listor. Med två mättillfällen går det inte att uttala sig om någon
tidstrend.
Enligt uppgift i efterhand, var provtagningspunkten för utgående vatten från Centralsjukhuset i
Karlstad i en pumpstation dit även annat avloppsvatten leds. Detta avloppsvatten kommer från
cirka 800 boende i området, en mindre grundskola samt två förskolor (muntligen Jan
Wilhelmsson, Karlstad kommun). Samma provtagningspunkt användes även år 2005. Jämfört
med tidigare provtagning förekom ibuprofen i störst mängd från provtagningspunkten vid
sjukhuset år 2008. Substansen säljs även receptfritt och används därför av hushåll i högre grad.
Ibuprofen och paracetamol i avloppsvattnet från provtagningspunkten vid Karlstad kommer
sannolikt till viss del även från närliggande hushåll som är kopplade till samma pumpstation
som sjukhuset, men det förklarar inte de procentuellt större mängderna.
Halterna av läkemedelssubstanser är högre i avloppsvatten från sjukhus jämfört med
avloppsvatten till reningsverken på grund av lägre vattenflöde. Många substanser är
koncentrationsberoende. Högre koncentration ger snabbare nedbrytning (Naturvårdsverket
2008). Det innebär att det bildas fler metaboliter av substanserna under transport till
reningsverken. Dessa metaboliter är inte analyserade och vi har inte studerat vad som händer
med dem i reningsverket i de olika reningsstegen.
Den största förskrivningen av läkemedel sker inom öppenvården och konsumeras av människor
i samhället. Konsumtion av läkemedel på sjukhus står för en mindre del. Därför blir det totala
flödet av läkemedelsubstanser litet från sjukhusen (Helmfrid 2006, Schuster et al. 2008,
Naturvårdsverket 2008, Kümmerer 2009, Langford et al. 2009). En del studier påpekar att
sjukhusen är en betydande källa och bör införa ett eget reningssystem av avloppsvatten
(Petrovic et al. 2010, Klavarioti et al. 2009). Medan andra studier ifrågasätter om det är
ekonomiskt försvarbart att införa speciell rening då det totala flödet är litet (Schuster et al.
2008, Kümmerer 2009).
Det procentuella bidraget från sjukhusen till inkommande avloppsvatten i reningsverken var
litet i Linköping, Motala och Norrköping. I Karlstad var det procentuella bidraget större, delvis
beroende på att fler hushåll är anslutna till pumpstationen där proven togs. Den större andelen
av flertalet läkemedelssubstanser jämfört med övriga sjukhus kan ej förklaras. Dock har
eventuella fel kring provhantering och analys diskuterats med kommunen och sjukhuset.
Sjukhuset i Karlstad rekommenderas att utföra en ny provtagning under nästa vår för att
undersöka storleken på utsläppsnivåerna. En annan provtagningspunkt bör då väljas.
Ytvatten i Roxen
Endast atenolol detekterades i ytvatten från sjön Roxen där vattnet från Stångån (även recipient
till avloppsreningsverket i Linköping) mynnar ut. Det var också den substans som förekom i
högst halt i utgående vatten från avloppsreningsverket och från sjukhuset i Linköping. Vid
mätningarna år 2005 detekterades även metoprolol, oxitetracyklin och tetracyklin i ytvattnet
(Helmfrid 2006). I recipienten sker en kontinuerlig nedbrytning och utspädning av substanserna
som medför att halterna blir låga. Vid förra provtagningen (år 2005) togs proverna i recipienten
50