Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk
Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk
Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>och</strong> i mynningen till sjön Roxen, det vill säga proverna togs närmare <strong>avloppsreningsverk</strong>ets<br />
utsläppspunkt än vid denna provtagning då proverna togs i mynningen <strong>och</strong> längre ut i Roxen.<br />
Dricksvatten<br />
Fler läkemedelssubstanser detekterades i råvattnet än i dricksvattnet framförallt vid<br />
Norrköpings vattenverk. Halterna var nära detektionsgränsen av de flesta substanserna, vilket<br />
medför osäkerheter i haltbestämningarna.<br />
Reningsprocessen reducerar många substanser men inte alla. Kvalitet på råvatten, reningsmetod<br />
<strong>och</strong> reningstid har betydelse för dricksvattenkvaliteten. I Motala vattenverk detekterades<br />
endast tramadol i mycket låg halt i dricksvattnet. Det beror sannolikt på bättre råvattenkvalitet i<br />
Motala än i Norrköping. Alla tre kommuner tar råvatten <strong>från</strong> ytvatten som ingår i Motala<br />
Ströms vattensystem med början i Vättern där Motala vattenverk tar råvatten, därefter tar<br />
Linköpings (Berggården) vattenverk, råvatten <strong>från</strong> Motala Ström vid Ljung <strong>och</strong> sedan tar<br />
Norrköpings vattenverk råvatten <strong>från</strong> sjön Glan. Utsläpp <strong>från</strong> <strong>avloppsreningsverk</strong>en i Motala,<br />
Linköping <strong>och</strong> andra mindre orter <strong>och</strong> enskilda avloppsanläggningar har tillförts vattensystemet<br />
innan det når Glan.<br />
Andra studier har påvisat att det inte räcker med filtrering, sedimentering <strong>och</strong> kemisk fällning<br />
för att rena dricksvatten <strong>från</strong> läkemedelsrester. Ozonering är en reningsmetod som har<br />
förespråkats av många (Benotti et al. 2009, Mompelat et al. 2009, Veino et al. 2007). I dessa<br />
översiktstudier har halterna av uppmätta läkemedelssubstanser varit högre än de som har<br />
uppmätts i denna studie. I samtliga studier där en riskbedömning har utförts, är halterna av<br />
läkemedelssubstanser i dricksvatten mycket låga, vilket inte utgör någon risk för människans<br />
hälsa. För att uppnå en terapeutisk dos av en substans krävs en konsumtion av flera tusen liter<br />
vatten. Normalt dricker en människa två liter per dag (Benotti et al. 2009, Mompelat et al.<br />
2009, Veino et al. 2007, Socialstyrelsen & Karolinska Institutet 2009).<br />
Åtgärder<br />
Användningen av läkemedel är stor <strong>och</strong> ökar kontinuerligt. Spridningen av läkemedel till<br />
miljön är främst ett hot för vattenlevande organismer. Det är viktigt att utsläpp av läkemedel<br />
minskas <strong>och</strong> att man utför insatser vid källan. Inom flera landsting pågår information till<br />
vårdpersonal <strong>och</strong> patienter om läkemedel <strong>och</strong> miljö. Alternativa behandlingsmetoder diskuteras<br />
<strong>och</strong> startförpackningar förespråkas. Apoteken <strong>och</strong> Svenskt Vatten för kampanj om<br />
återlämnande av överblivna läkemedel. Dessa åtgärder bör fortskrida <strong>och</strong> utvecklas. Vissa<br />
landsting har också börjat se över äldres användning av läkemedel. Många av dem har för<br />
många läkemedel insatta som kan medföra oönskade interaktioner (Socialstyrelsen 2009 a). Att<br />
erbjuda äldre sjuka personer strukturerade läkemedelsgenomgångar gynnar främst patienterna<br />
men också ekonomin <strong>och</strong> miljön.<br />
Slutsatser<br />
Försäljningen av läkemedel, vilket i denna studie är ett mått på förbrukningen, speglar till viss<br />
del vilka substanser som hamnar i <strong>avloppsreningsverk</strong>en för behandling innan utsläpp sker med<br />
51