Om det pedagogiska utvecklingsarbetet på Norra ... - Lunds kommun

More documents

Recommendations

Info

• • • Bedömningsmatrisen. Ska den gälla för ett arbetsområde, termin eller läsår? Om den ska utgå från ett läsår är problemet att den lätt blir ”fyrkantig” i sin utformning. Vilken information vill föräldrarna ha? Tveksamhet inför att Lpo94 utgår från medfödda begåvningar (som lust att lära, kreativitet och ny kenhet) och inte att det ska läras in kunskaper. Nu, två år senare med betydligt större förtrogenhet med läroplanens kunskapssyn och förståelse för den inlärningsteori som dagens läro- och kursplan grundas på, ter sig frågorna som en tydlig spegling av en grupp som kännetecknas av novisen enligt Dreyfus: Novis, avancerad nybörjare, kompetent, skicklig och mästare Bröderna Dreyfus har i en femgradig modell för yrkeskunnandets utveckling urskiljt fem etapper som de menar att en yrkesmänniska genomgår i sin yrkesutveckling. Modellen utvecklades 1986 på Massachusetts institute of technology – MIT, se vidare Lärarens yrkeskunnande av Khalid El Gaidi, 2007 Vi var alla noviser som behövde regler för att kunna skriva våra planeringar och göra våra bedömningar trots att vi i genomsnitt hade 20 års lärarerfarenhet i bagaget. Vi var noviser i läroplanstolkning och vi var noviser i den inlärningsteori som speglades i styrdokumentens kunskapssyn och vi var de nitivt noviser på att skriftligt formulera den magkänsla vi använde i samband med bedömning. Träffarna schemalades under hela terminen med en periodicitet på c:a tre veckors mellanrum. Snart kunde gruppen enas om ett arbetsområde och formulering av en planering satte igång, nu efter den givna modellen och utifrån den kunskapssyn som vi förstått var den rådande: en kvalitativ kunskapssyn där förståelse, förmåga, kreativitet och kommunikation är ledord och där vägen dit för eleven går genom formativ respons utifrån tydliga målbeskrivningar. Långa diskussioner, ständiga omläsningar av bedömningens inriktning och utkast till målformu- 21 leringar till den gemensamma planeringen speglade arbetet i pt-gruppen. Någonstans hade vi en gemensam grund att utgå ifrån – vi tyckte samma sak var viktigt i undervisningen och snart kom vi fram till att det faktiskt också överensstämde med kursplanetexten, vi var kanske inte rena noviser utan avancerade nybörjare? Frågetecknen kvarstod dock och stundtals var förvirringen total. Första utkastet till en gemensam planering hade strukturen: En struktur som kanske inte helt byggde på Wiggins modell och framför allt inte speglade en förtrogenhet med strävans- och uppnåendemål och skillnaden mellan de två. Mästarna i form av Steve och Helena kontaktades itigt och frågor som ”Vad menar ni med en planering?” – mot bakgrund av diskussioner om att en planering består av fyra delar mejlades iväg: • • • Planering, SO/geografi vt - 06 Strävansmål: Du ska - - Efter genomgånget arbete ska du - kunna… - kunna… - förstå… - se sambandet… Tidsåtgång: … elevplanering (papper som eleven får och ska ha som stöd under avsnittet), bedömningsgrunder (betygskrav för åk 8-9 och uppnåendemål för lägre åk, står ibland på elevplaneringen – en re ektion gjordes då vill jag minnas om det var dessa som skulle bli en bedömningsmatris längre fram i utvecklingsarbetet; även här var vi således fel på det.) lärarplanering (didaktiska övervägande och tids- och innehållsplanering av lektionerna, oftast en text som enbart nns i lärarhuvudet) Svaren som kom, angav både bekräftelse och råd framåt i arbetet (formativ respons således vilket vi dock inte insåg i början, här hade vi något att härma!). Bekräftelse, på att kursplanemålen är svårtolkade i bl a no- och so-ämnena då de är skrivna som
kompromisser där stoffet i era fall är målet, istället för medel för att nå kompetensmål - bedömningens inriktning och strävansmålen i kursplanen var alltså inte helt samstämda. Frustrationen steg i pt-gruppen men lugnande, bekräftande ord från Steve som: ”I kursplanen i geogra har stoffet en mycket central roll och läroplanens kunskapssyn framgår inte särskilt tydligt.” Råd för fortsatt arbete som: ”Vårt råd är att ta med i målformuleringen utvecklingen av de förmågor ämnet avser att utveckla. Det övergripande synsättet i läroplanens kunskapssyn (konstruktivismen, min anm. vilket vi nu era år senare äntligen blivit förtrogna med) är att intellektuella förmågor är mål och undervisningsinnehåll är medel för att nå dessa mål.” Både bekräftelse och råd kändes konstruktiva och stärkande och arbetet fortgick bredvid den ordinarie undervisningen. Länge var vi kvar i planeringsformuleringar som: Planering, SO/geografi vt - 07 Syfte (nu skrivna efter bedömningens inriktning) Arbetsmaterial För att du ska uppnå temats mål är det en förutsättning att du förstår innebörden av följande begrepp: - - Efter temat ska du kunna: - - Redovisningen av temats mål sker… Betygskriterier G … VG … MVG … Även om en dylik planeringsstruktur på intet sätt speglar ett kvalitativt förhållningssätt till inlärning så har kollegiet vid en jämförelse av de första planeringsutkasten vandrat en bra bit på kunskapsresan och ett accepterande av både modell och teoretisk bakgrund kan skönjas i skriv- 22 ningarna. Vägen fram till förtrogenheten av att det är förmågor vi ska utveckla i undervisningen mer än kunskapsstoff som ska läras in är dock inte fullständig men då kommer följande svar från mästaren som påminnelse om varför vi hamnar snett i våra tankar alltför ofta: ”Jag skulle vilja ge ett längre svar. Jag vill inte ge ett ”rätt svar – gör så här”. Vara lärare och undervisa är en kreativ process som kräver teoretiska insikter i både faktaområden och didaktik. Undervisning kräver gedigna ämneskunskaper och ngertoppskänsla för vad som är möjligt i den undervisningsgrupp man har framför sig. Era frågor rör läroplansreformen Lpo94. … Vad som hänt är medan kunskap tidigare de nierades som ”vetande” menar man idag att det är ”kognitiv förmåga”. Jag tolkar er fråga som att ni uppfattar det som om kunskap och förmåga är två olika saker. Om det är så, ligger äldre läroplaners kunskapssyn kvar i era bakhuvuden och spökar. --- Jag tycker att ni i era planeringar kan klargöra för eleverna följande: 1. 2. 3. ämnesinnehåll förmågor att utveckla mål för bedömningsnivåer (med förtydligandet: De kunskapskvaliteter som – förmågor – eleverna ska utveckla är inget man kan eller inte kan. Förskolebarn kan dra slutsatser, kan beskriva och förklara osv. men de gör det på en låg kognitiv nivå. Därför kan man inte i ett betygskriterium bara säga att eleven ska kunna…) Jackpot! Nu började processen klarna och framför allt hade vi nu fått den förklaring på våra dubier som ständigt återkom och störde vårt arbete i pt-gruppen – vi hade inte fattat den kunskapssyn som vi förmodades arbeta efter – gamla inlärningstorier spökade i våra lärarhuvuden. Processen, del 2 - bedömningsmatriser: Nästa steg i utvecklingsarbetet blev att skriva bedömningsmatriser. Arbetet inleddes med ännu en storföreläsning för samtliga pedagoger i rektorsområdet. Denna gång satt vi inte i vår mörka högstadieaula utan var placerade i en ljus, fräsch föreläsningssal – dessutom förlades träffen till augusti när alla var utvilade och sugna på nya utmaningar. Den formativa bedömningen är den givna förutsättningen för arbetet med matriser och ska vara en hjälp och ett stöd för den lärande att komma vidare i sin utvecklingsprocess. Som betygssättande högstadielärare var vi väl förtrogna med bedömning, men med den summativa bedömningen – den som summerar elevens kunskap vid ett
Page 1 and 2: Pedagogiskt utvecklingsarbete på N
Page 3 and 4: I denna broschyr beskrivs det pedag
Page 5 and 6: Arbetsmodellen som vi har använt b
Page 7 and 8: medarbetarsamtalen till lärande sa
Page 9 and 10: Utvecklingsarbetet på Hans & Greta
Page 11 and 12: vilket var mycket givande och inspi
Page 13 and 14: Introduktionen med Steve Wretman oc
Page 15 and 16: Bedömningsmatris engelska Förmåg
Page 17 and 18: Världsboksutställningen, Backasko
Page 19: Frågorna var många och frustratio
Page 23 and 24: Backadagen 2008 på Backaskolan Den
Page 25 and 26: So gick från: Förmåga till refl
Page 27 and 28: Fäladsgårdens innergård av uppgi
Page 29 and 30: egn kunnat bringa klarhet i huruvid

Om det pedagogiska utvecklingsarbetet på Norra ... - Lunds kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?