Om det pedagogiska utvecklingsarbetet på Norra ... - Lunds kommun

Skolledarens roll i utvecklingsarbetet
Skolledarna har en viktig stödjande funktion i det
här arbetet, men vi har också en egen utmaning
i att kunna göra bedömningar av pedagogernas
insatser. Skolledaren ska stimulera utvecklingsarbetet
och samtidigt vara en kritisk bedömare. I
våra diskussioner har kommentarer som ”Viktigt
att prata om personalens kompetens inte egenskaper,
om jag är anställd p.g.a. egenskaper tar jag
kritik personligt” och ”Kompetens handlar om att
vara/göra lika”.
Samtalsledarna är ett enormt stöd till skolledarna,
samtidigt behöver skolledarna ge samtalsledarna
stöd och det skulle, enligt min mening inte fungera
utan skolledarnas eget deltagande i utvecklingsarbetet
och förkovran i styrdokumenten.
Skolledarna utvecklar sitt kunnande tillsammans
med andra skolledare inom förvaltningen. Det har
också varit skolledarnas roll att ge politikerna en
tydlig bild av vad som är på gång och vilka krav
som ställs på skolan. Politikerna ville tidigt ta
ett beslut om IUP som skulle gälla hela förvaltningen,
men efter möte med oss skolledare har de
ställt sig bakom skolledarnas önskemål att arbeta
på djupet med genomförandet. Skolledarna arbetar
nära utvecklingsledarna på förvaltningen med
olika nätverk som är kopplade till detta utvecklingsområde.
Vårt utvecklingsområde har även präglat kvalitetsredovisningen,
där har vi kunnat föra dialoger,
stämma av och kontrollera vad som behöver
ändras.
Ett annat område som skolledarna tar ansvar för
att styrdokumenten får genomslagskraft i är elevvårdsarbetet.
I arbetet med åtgärdsprogram blir
det tydligt vilken kunskapssyn som gäller.
9
För skolledarna handlar det också om att göra
många prioriteringar för att arbetet ska kunna
fortsätta.
Att våga tappa fotfästet
Mina ledord under den vandring vi har gjort och
fortsätter med har varit ihärdighet och struktur,
det har blivit lättare och lättare att stå stadigt i den
övertygelsen. Den första tidens osäkerhet om vi
var på rätt väg var den jobbigaste perioden. Skolans
värld är så komplex att det är lätt att ta tag i
nya utmaningar som kommer i stället för att tilllåta
sig att vara förvirrad, tappa fotfästet och efter
första halvårets kaos gå vidare i sin övertygelse.
Det känns fantastiskt när man får delta i möten
med pedagogerna och de uttrycker sig som om de
allihop var väl förankrade i budskapet som andra
kapitlet i Skola för bildning förmedlar.
Våren 2008 konstaterar vi att vi måste hålla fast
vid projektet ytterligare en tid framöver innan
det kan gå över i ordinarie verksamhet. Samtalsgrupperna
fortsätter och ny inspiration hämtar vi
genom att lära oss mer om grundtankarna bakom
läroplanen till exempel med litteraturstudier och
föreläsningar om Vygotskijs tankar och arbete
samt forskningslitteratur om betyg och bedömning.
Vi ska också arbeta för att våra samtalsledare
ska kunna få ett utbyte med andra i motsvarande
roll på en utmanande nivå.
Kerstin Fors
Områdesrektor