Om det pedagogiska utvecklingsarbetet på Norra ... - Lunds kommun

etet kring kunskapssyn. Till årets kvalitetsredovisning
valde därför skolområdet att gemensamt
utvärdera den del som handlar om Kunskaper och
kunskapssyn. På påståendet: ”All personal är väl
medveten om vilka som är skolans prioriterade
utvecklingsområden och svaga sidor. Det pedagogiska
utvecklingsarbetet är kopplat till detta.”
angav samtliga inblandade att den egna skolan
ligger på högsta nivån.
Givetvis skiftar vilja, entusiasm och förmåga i ett
stort kollegium på c:a 120 pedagoger, konstigt
hade det varit annars men en slutsats är i alla fall
bekräftad: bland de pedagoger som varit med
under hela kunskapsresan har vi inga noviser eller
avancerade nybörjare i läroplanstolkningens ädla
konst utan alla har nått den kompetenta lärarrollen
i Lpo94:s anda.
Tack och lov är förtrogenheten med syftet av
vårt utvecklingsarbete: Att hitta ett gemensamt
bedömningsspråk inte tillräcklig hos någon i
skolområdet, så arbetet kan fortsätta enträget
framåt för att i förlängningen ha trygga, professionella
lärare och skolledare vilka använder ett
språkbruk som alla inblandade – pedagoger i F-9,
elever, föräldrar och skolledare förstår och slipper
tolka (alltför mycket…) och som överensstämmer
med gällande läroplan och kursplan.
Nästa steg för oss är dels att införa mentorskap
istället för klassföreståndarskap dels att komplettera
matriserna med förtydligande elevexempel.
I mentorskapet tänker vi oss att re ektion över
egen utveckling, både kunskapsmässigt och socialt
ska vara en grundläggande ingrediens. För att
detta ska bli kvalitetsmässigt bra för alla aktiva,
behöver vi dock komma lite längre med våra
planeringar, matriser och formativa responser så
att det inte är personberoende huruvida en undervisningsgrupp
får en planering, blir bedömda med
hjälp av matris och får ett professionellt skrivet
råd framåt i sin utveckling. Förhoppningen är att
31
vi då nått ett dolt syfte: Ett reellt elevinfl ytande.
Ett elevin ytande som ger in ytande på läroprocessen
mer än antalet soffor i skolcaféet och
antalet serverade chicky-bits i matsalen.
Sist men inte minst vill jag lyfta fram lärarens
ständiga fortbildningsuppdrag:
Professor Ingrid Carlgren skrev som kommentar
till utbildningsminister Jan Björklunds satsning
på lärarfortbildning:
”Lärarna har genom de senaste skolreformerna fått mer
kvali cerade och varierade uppgifter än tidigare. Samhällsutvecklingens
genomslag i skolan ställer lärarna inför ständigt
nya typer av problem och utmaningar, men innebär också
möjligheter till att utveckla moderna och bättre fungerande
undervisningsmiljöer. För detta behöver lärarna nya kunskaper.
Om läraryrket ska utvecklas som profession är den
viktigaste förutsättningen utvecklingen av yrkets professionella
kunskapsbas.”
Men det är inte enbart organiserade kurser som
ökar lärarkårens sammanlagda kunskapsnivå utan
det är i ”den dagliga pedagogiska ledningen av
skolan och lärarnas professionella ansvar [som är]
förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt.
Detta kräver att undervisningsmålen ständigt
prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att
nya metoder
prövas och utvecklas.” (Lpo 94, s 7)
Utvecklingsresan som startade den mörka novemberkvällen
-05 når således aldrig sitt slutmål utan
kommer enbart att bunkra input och inspiration,
i form av ny forskning, rapporter från Skolverket
och framför allt i form av kollegiala samtal om
kunskap, undervisning och bedömning under sina
gästhamnsbesök. Äntligen har vi blivit förtrogna
med begreppet MÅL: det betyder inte slutpunkt
utan riktning!
Viveca Dahl,
Skolledare och samtalsledare
på Fäladsgården