SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB
SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB
SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>SVARTÅN</strong> <strong>–</strong> <strong>VÄSTERÅSFJÄRDEN</strong> <strong>2009</strong> ALcontrol <strong>AB</strong> Område<br />
Västeråsfjärden är splittrad av såväl stora<br />
som små öar (Figur 4 och Figur 5). Blacken<br />
och Granfjärden i söder består av ett<br />
mer öppnare vatten. Mittemellan fjärdarna<br />
ligger några större öar. Flera badplatser<br />
finns i området.<br />
Vid Hässlö (Badelundaåsen) ligger Västerås<br />
vattenreningsverk. Ett satellitverk<br />
finns också vid Fågelbacken (nära Hökåsen).<br />
Från Hässlö levereras femtio miljoner<br />
liter dricksvatten per dygn.<br />
Markanvändning<br />
Svartåns avrinningsområde består av cirka<br />
57 % skog, 3 % vattenyta, 20 % åkermark,<br />
2 % betesmark samt 18 % övrig mark (inklusive<br />
tätortsmark; SCB 2005).<br />
I avrinningsområdet bor ca 40 000 av Västerås<br />
stads ca 134 000 innevånare, varav 36<br />
800 i tätort och 3700 i glesbygd. Antalet<br />
djurenheter uppgår till cirka 2800 (SCB,<br />
2005).<br />
Föroreningsbelastande verksamheter<br />
Följande fakta har, där inget annat angivits,<br />
hämtats från ”Svartån. En långtidsutvärdering<br />
av recipientkontrollens mätningar<br />
mellan åren 1998-2000” (Sundberg, 2002).<br />
Diffusa utsläpp kommer från enskilda avlopp,<br />
jord- och skogsbruk samt luftnedfall.<br />
Varje år släpps från enskilda avlopp (glesbygdsavlopp)<br />
ut cirka 1,5 ton fosfor och 22<br />
ton kväve till Svartån. Från delar av Västerås,<br />
Skultuna och några mindre tätorter<br />
släpps dagvatten ut i Svartån. I de flesta<br />
fall är detta orenat. Större punktkällor som<br />
9<br />
belastar Svartån är de kommunala avloppsreningsverken<br />
(ARV) samt Östra verken i<br />
Skultuna. Sistnämnda är ett industriområde<br />
från vilket bland annat aluminium och<br />
fosfor släpps ut i mindre mängd.<br />
I Skultuna och Svanå har metallindustriverksamhet<br />
förekommit. Bruken anlades<br />
under början av 1600-talet och i Skultuna<br />
pågår fortfarande viss verksamhet.<br />
I de nordligare delarna av Svartåns avrinningsområde<br />
finns två mindre ARV, Karbenning<br />
(Norbergs kommun) och Hedåker<br />
(Sala kommun). Från Karbenning släpps<br />
det renade avloppsvattnet ut i Labodasjön<br />
och från Hedåker via diken som så småningom<br />
leder till Murån.<br />
Skultuna ARV är det största reningsverket<br />
som avleder behandlat vatten till Svartån.<br />
Drygt 3000 personer är anslutna till reningsverket<br />
(<strong>Mälarenergi</strong>, <strong>2009</strong>).<br />
Kungsängens ARV i Västerås med ca<br />
120000 personer och industrier motsvarande<br />
ca 8000 personekvivalenter anslutna tar<br />
emot drygt 50 miljoner liter avloppsvatten<br />
per dygn (<strong>Mälarenergi</strong>, <strong>2009</strong>). Det behandlade<br />
vattnet släpps ut i Västeråsfjärden.<br />
Figur 5. Västeråsfjärden. Foto: Reijo Nygård,<br />
ALcontrol.