29.08.2013 Views

SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB

SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB

SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>SVARTÅN</strong> <strong>–</strong> <strong>VÄSTERÅSFJÄRDEN</strong> <strong>2009</strong> ALcontrol <strong>AB</strong> Område<br />

Västeråsfjärden är splittrad av såväl stora<br />

som små öar (Figur 4 och Figur 5). Blacken<br />

och Granfjärden i söder består av ett<br />

mer öppnare vatten. Mittemellan fjärdarna<br />

ligger några större öar. Flera badplatser<br />

finns i området.<br />

Vid Hässlö (Badelundaåsen) ligger Västerås<br />

vattenreningsverk. Ett satellitverk<br />

finns också vid Fågelbacken (nära Hökåsen).<br />

Från Hässlö levereras femtio miljoner<br />

liter dricksvatten per dygn.<br />

Markanvändning<br />

Svartåns avrinningsområde består av cirka<br />

57 % skog, 3 % vattenyta, 20 % åkermark,<br />

2 % betesmark samt 18 % övrig mark (inklusive<br />

tätortsmark; SCB 2005).<br />

I avrinningsområdet bor ca 40 000 av Västerås<br />

stads ca 134 000 innevånare, varav 36<br />

800 i tätort och 3700 i glesbygd. Antalet<br />

djurenheter uppgår till cirka 2800 (SCB,<br />

2005).<br />

Föroreningsbelastande verksamheter<br />

Följande fakta har, där inget annat angivits,<br />

hämtats från ”Svartån. En långtidsutvärdering<br />

av recipientkontrollens mätningar<br />

mellan åren 1998-2000” (Sundberg, 2002).<br />

Diffusa utsläpp kommer från enskilda avlopp,<br />

jord- och skogsbruk samt luftnedfall.<br />

Varje år släpps från enskilda avlopp (glesbygdsavlopp)<br />

ut cirka 1,5 ton fosfor och 22<br />

ton kväve till Svartån. Från delar av Västerås,<br />

Skultuna och några mindre tätorter<br />

släpps dagvatten ut i Svartån. I de flesta<br />

fall är detta orenat. Större punktkällor som<br />

9<br />

belastar Svartån är de kommunala avloppsreningsverken<br />

(ARV) samt Östra verken i<br />

Skultuna. Sistnämnda är ett industriområde<br />

från vilket bland annat aluminium och<br />

fosfor släpps ut i mindre mängd.<br />

I Skultuna och Svanå har metallindustriverksamhet<br />

förekommit. Bruken anlades<br />

under början av 1600-talet och i Skultuna<br />

pågår fortfarande viss verksamhet.<br />

I de nordligare delarna av Svartåns avrinningsområde<br />

finns två mindre ARV, Karbenning<br />

(Norbergs kommun) och Hedåker<br />

(Sala kommun). Från Karbenning släpps<br />

det renade avloppsvattnet ut i Labodasjön<br />

och från Hedåker via diken som så småningom<br />

leder till Murån.<br />

Skultuna ARV är det största reningsverket<br />

som avleder behandlat vatten till Svartån.<br />

Drygt 3000 personer är anslutna till reningsverket<br />

(<strong>Mälarenergi</strong>, <strong>2009</strong>).<br />

Kungsängens ARV i Västerås med ca<br />

120000 personer och industrier motsvarande<br />

ca 8000 personekvivalenter anslutna tar<br />

emot drygt 50 miljoner liter avloppsvatten<br />

per dygn (<strong>Mälarenergi</strong>, <strong>2009</strong>). Det behandlade<br />

vattnet släpps ut i Västeråsfjärden.<br />

Figur 5. Västeråsfjärden. Foto: Reijo Nygård,<br />

ALcontrol.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!