SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB

More documents

Recommendations

Info

SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 ALcontrol AB Bilaga 2 olika index och parametrar som beräknas, även bottenfaunasamhällets sammansättning samt förekomst av indikatorarter. I enlighet med de nya bedömningsgrunderna 2007 använder Medins samma femgradiga system som används vid statusklassning. Påverkan av surhet Expertbedömningen av påverkan med avseende på surhet görs huvudsakligen med hjälp av Surhetsindex (Wiederholm 1999) och MILA/MISA. För att få en så korrekt bedömning som möjligt av bottenfaunans surhetspåverkan på lokalen, bygger både Surhetsindex och MILA/MISA på ett flertal kriterier hos bottenfaunan. Fördelen med att bedöma efter flera kriterier är att risken för felbedömningar minskar. Om till exempel bedömningen enbart grundade sig på känsligaste arten skulle en felbedömning göras om ingen känslig art hittades trots att vattendraget var opåverkat av försurning. Låga värden indikerar att bottenfaunan domineras av surhetstoleranta grupper medan höga värden visar att känsliga grupper förekommer. Påverkan av surhet i sjöars litoral klassas enligt: • Nära neutralt • Måttligt surt • Surt • Mycket surt • Extremt surt I vattendrag används ovanstående surhetsklasser utom ”Extremt surt”. Påverkan av eutrofiering När ett vatten utsätts för en belastning av näringsämnen leder detta bland annat till en ökad växtproduktion, vilket i sin tur leder till en ökad djurproduktion. Den ökade näringsstatusen (eutrofieringen) kan, om den blir för stor, ge allvarliga negativa 52 effekter på bottenfaunan bland annat på grund av att syrgashalten i vattnet minskar. Flera index används för att bedöma graden av eutrofieringspåverkan på bottenfaunan: DJ-index tar liksom MISA/MILA hänsyn till flera olika kriterier hos bottenfaunans sammansättning. Sammanvägningen ger en mer balanserad bild av eutrofieringspåverkan, och risken för felbedömningar minskar. Föroreningsindex är ett sammansatt index som mäter och klassar påverkan från framför allt eutrofiering. ASPT-index är ett ”renvattensindex” som baseras på förekomst av i huvudsak känsliga eller toleranta djurgrupper. Ett lågt värde visar att det i huvudsak förekommer toleranta grupper, vilket därmed indikerar att vattenkvaliteten är dålig. Danskt faunaindex bygger på förekomsten av vissa nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. För samtliga eutrofieringsindex gäller att ett lågt värde indikerar att bottenfaunan är eutrofieringspåverkad på grund av höga halter av näringsämnen eller en hög belastning av organiskt material. På motsvarande sätt visar höga värden på en god vattenkvalitet med låg påverkansgrad. Påverkan av eutrofiering klassas enligt: • Hög status • God status • Måttlig status • Otillfredsställande status • Dålig status
SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 ALcontrol AB Bilaga 2 Annan påverkan Annan påverkan är ett begrepp på en mängd störningar som kan ha en negativ effekt på bottenfaunan. Påverkan kan exempelvis bero på utsläpp av giftiga föroreningar såsom metaller och olja, men kan även komma från mer fysiska ingrepp i vattendraget såsom regleringar. Även naturliga störningar såsom uttorkning, eller grumling pga höga flöden, kan leda till en negativ påverkan på bottenfaunan. Bedömningen av annan påverkan används emellertid i Medins undersökningar endast för att beskriva en antropogen påverkan. Annan påverkan klassas enligt: • Hög status • God status • Måttlig status • Otillfredsställande status • Dålig status Jämförelse med tidigare bedömningar Fram till och med 2007 bedömdes påverkansgraden med avseende på bottenfauna i tre klasser: A. Ingen eller obetydlig påverkan B. Betydlig påverkan C. Stark eller mycket stark påverkan Detta gjordes vid varje lokal för att bedöma graden av försurningpåverkan, graden av påverkan från näringsämnen/organiskt material och om det ansågs nödvändigt för annan påverkan. Medins har valt att i sina rapporter översätta dessa tidigare bedömningar ungefärligt, så att A motsvarar God eller Hög status, B motsvarar Måttlig status och C motsvarar Otillfredsställande eller Dålig status. 53 Bedömning av naturvärden Vid bedömning av naturvärden i vattenmiljöer finns kriterier som länsstyrelsen i Älvsborgs län utnyttjade i sitt Naturvårdsprogram (Berntell m.fl. 1984). Även Naturvårdsverkets Handbok, Naturinventeringar av sjöar och vattendrag (SNV 1989) och System Aqua anger liknande kriterier. Några av huvudkriterierna vid dessa bedömningar av vattenmiljöer är: • Påverkan • Betydelse för forskning • Biologisk mångformighet • Raritet • Biologisk produktion Naturvärdena i vattenmiljöernas evertebratsamhällen och vilka arter som är sällsynta eller hotade har tidigare till stor del varit okända i Sverige. I och med att bottenfaunan undersökts i allt fler sammanhang, oftast i vattenvårdsförbundens recipientkontroll eller i uppföljningskontrollen av kalkningsverksamheten, har kunskaper om faunan i sjöar och vattendrag vuxit fram. I ett försök att med hjälp av olika kriterier bedöma faunans naturvärde används här två av ovanstående huvudkriterier: biologisk mångformighet och raritet. Som mått på det första huvudkriteriet, biologisk mångformighet, används totalantalet arter/taxa och diversitetsindex (Shannon index, Wiederholm 1999). I det här fallet bedöms artrika och diversa ekosystem ha högre naturvärden än de som har få arter eller en låg diversitet. Begreppet raritet har använts så att hotade eller sällsynta arter bedöms ha höga naturvärden. Vad gäller vilka arter som är hotade i Sverige har dessa jämte hotstatus hämtats från Artdatabankens rödlista för hotade arter (Gärdenfors 2005). Hotkategoridefinitionerna i rödlistan innebär i korthet att kategori RE är arter som försvunnit, kategori CR är arter som är akut hotade, kategori EN är arter som är starkt hotade, kate-
Page 1 and 2:
Nötmyran, en del av svartåområde
Page 3 and 4: SVARTÅN - VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009
Page 53: SVARTÅN - VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009
Page 105 and 106:
SVARTÅN - VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
show all

SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?