SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB

SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 ALcontrol AB Resultat
kgN/ha,år
5
4
3
2
1
0
S1 S5 S8
Figur 22. Arealspecifik förlust av totalkväve
(kgN/ha*år) i Svartåns avrinningsområde år
2009. Linje anger gräns mellan måttligt hög
och hög kväveförlust.
Kungsängens utsläpp till Västeråsfjärden
bland de mindre sedan 1999
Utsläppen av BOD7, fosfor och kväve från
Kungsängens ARV var bland de minsta
under perioden 1999-2009 (Tabell 8).
Tabell 8. Totala utsläpp (ton/år) av totalfosfor,
totalkväve samt BOD7 (biologiskt syreförbrukande
ämnen) från Kungsängens avloppsreningsverk
under perioden 1999-2009
År BOD7 Totalfosfor Totalkväve
1999 90 4,0 283
2000 67 3,7 265
2001 58 4,0 336
2002 89 3,7 247
2003 72 3,9 221
2004 79 4,2 237
2005 66 3,8 214
2006 74 3,5 216
2007 82 3,2 199
2008 73 3,4 208
2009 67 2,6 173
Förhöjda fosforhalter vid högflöde
Skultuna ARV:s utsläpp av BOD7 och
fosfor från var bland de högsta sedan 1999
(Tabell 9). Under första och fjärde kvartalet
överskred fosforvärdena riktvärdet i
utgående vatten. Det var under dessa kvar-
23
tal verket också fick ta emot högst flöden.
Under ett antal år har man haft problem
med höga utsläppsvärden av fosfor, som
uppkommer vid höga flöden i samband
med snösmältning eller intensiva regn.
Fosforn sitter till största del bundet i finpartikulärt
material som följer med utgående
vatten. Dessa småpartiklar är svåra att
avskilja i sedimenteringen.
Tabell 9. Totala utsläpp (ton/år) av totalfosfor,
totalkväve samt BOD7 (biologiskt syreförbrukande
ämnen) från Skultuna avloppsreningsverk
under perioden 1999-2009
År BOD7 Totalfosfor Totalkväve
1999 2,6 0,11 11
2000 2,0 0,088 10
2001 2,1 0,082 9,4
2002 1,4 0,10 9,7
2003 2,1 0,090 10,4
2004 2,3 0,10 10,4
2005 1,7 0,075 8,6
2006 2,2 0,13 9,5
2007 1,9 0,13 9,0
2008 2,5 0,15 9,8
2009 2,9 0,15 9,6
Svartån bidrog med störst fosforbelastning
Transporterade mängder totalkväve, totalfosfor
och suspenderande ämnen i Svartån
år 2009 framgår av Tabell 10.
Tabell 10. Transporter (ton/år) av kväve (tot-
N), fosfor (tot-P) och suspenderande ämnen i
Svartåns avrinningsområde år 2009
Provpunkt Tot-N Tot-P Susp.
ton/år ton/år ton/år
S1 Svanå 208 11 1096
S5 Forsby damm 248 16 1627
S8 Turbinbron 270 17 1938
Svartån bidrog med störst fosforbelastning
Svartån bidrog, liksom under de senaste
cirka 25 åren (Larsson, 2001), med den
största belastningen av fosfor till Västeråsfjärden
(Tabell 11). Även belastningen av
kväve från Svartån var större än från
Kungsängens avloppsreningsverk. Kvävebelastningen
från Svartån har även tidigare
år generellt varit större än från reningsver-