SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB
SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB
SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>SVARTÅN</strong> <strong>–</strong> <strong>VÄSTERÅSFJÄRDEN</strong> <strong>2009</strong> ALcontrol <strong>AB</strong> Resultat<br />
m<br />
20<br />
3 /s<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
S1 Svanå<br />
S5 Forsby damm<br />
S8 Turbinbron<br />
J F M A M J J A S O N D<br />
Figur 13. Månadsmedelvattenföring (m 3 /s) vid tre provtagningspunkter i Svartån, Västerås, år <strong>2009</strong>.<br />
Data för vattenföringen (dygnsvärden) vid Forsby damm har inhämtats från SMHI:s mätstation vid<br />
Åkesta. För beräkning av vattenföringen vid Turbinbron har arealproportionering utförts mot Forsby<br />
damm. Vattenföringen vid Svanå beräknades av SMHI enligt PULS-metoden.<br />
Högst flöde i april och juli<br />
Flödet var högst i april i samband med<br />
vårfloden vid snösmältningen och under<br />
den nederbördsrika månaden juli. I slutet<br />
av sommaren och början av hösten var<br />
nederbörden mer sparsam vilket ledde till<br />
minskad vattenföring (Figur 12 och Figur<br />
13). Nederbörden och flödet ökade åter<br />
under årets sista månader.<br />
Årsmedelvattenföringen vid Forsby damm<br />
var 6,3 m 3 /s. Detta är något över det normala<br />
årsflödet: 6 m 3 /s (Sundberg, 2002).<br />
Vattenkemi<br />
Samtliga analysresultat finns redovisade i<br />
tabeller i Bilaga 3 och 4. Bilaga 6 innehåller<br />
diagram med resultat för några parametrar<br />
i Svartån under åren 1996-<strong>2009</strong>.<br />
Bedömningar grundade på Naturvårdsverkets<br />
rapport 4913 har angetts kursiverade i<br />
efterföljande text. Eftersom Rapport 4913<br />
saknar klassgränser för ammoniumkväve<br />
och suspenderande ämnen bedöms dessa<br />
parametrar utifrån svenska ytvatten (SNV<br />
18<br />
1969:1) respektive Allmänna råd 90:4.<br />
Även dessa bedömningar anges kursiverade<br />
i efterföljande text.<br />
Organiska ämnen (TOC) och färg<br />
Mycket höga halter TOC i Svartån<br />
Halterna av organiska ämnen (TOC) i<br />
Svartån bedömdes som mycket höga (Figur<br />
14). I Västeråsfjärden bedömdes halterna<br />
som måttligt höga till höga. Sedan år 2003<br />
har halterna av organiska ämnen ökat i<br />
Svartån. I Västeråsfjärden var medelvärdena<br />
för organiska ämnen högre än<br />
tidigare (1999-2008).<br />
Stark vattenfärg i Svartån<br />
Svartåns vatten bedömdes år <strong>2009</strong> som<br />
starkt färgat. Även färgtalet tenderade öka<br />
sedan 2003 och hänger troligen samman<br />
med de senare årens högre nederbörd<br />
(Figur 10 och Figur 16).